Regeringen agerar mot växande partydrog

2023 02 14

Det visar en nyligen genomförd granskning av knarkhandeln på sociala medier, rapporterar SVT Nyheter.

– Det är djupt bekymmersamt att det finns så lättillgängligt, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

– Och att det också är ett sätt att komma i kontakt med ungdomar för att också förse dem med andra droger, tillägger han.

Kan komma åtgärder "i närtid"

En utredning har tillsatts som ska undersöka möjligheterna att reglera lustgas.

Den beräknas dock inte vara klar förrän sista oktober 2023.

Socialministern flaggar dock för att det redan nu, “inom kort, i närtid”,  kan vidtas åtgärder för berusningsmedlet.

– Vi tittar på om det finns annat iv kan göra tills dess att utredningen är klar, det skulle exempelvis kunna handla om att informera på olika sätt, säger han till SVT.

Eskalerade under 2022

Förra året eskalerade användandet av lustgas som ett sätt att berusa sig.

Bara första halvåret av 2022 fick Giftinformationscentralen in mer än 200 samtal om lustgas. Det kan jämföras med att det under hela 2021 kom in 140 stycken.

– Det här är ett av de mest oroväckande problemen vi har haft under min tid här, sade Erik Lindeman, överläkare på Giftinformationscentralen, till DN i höstas.

Rullstol och blöja

Enligt Erik Lindeman har han sett många exempel där bruk av lustgas fått fruktansvärda konsekvenser.

Han nämner bland annat “allvarliga psykiatriska demensliknande symtom”. Andra har hamnat i rullstol och får leva livet med blöja.

– Vi har haft patienter som inte kan gå. De kommer inte ihåg någonting och går inte att prata med. Det är ju en katastrof för en tjugoåring att hamna i det läget, helt oförmögen att klara sig själv, även om han tillfrisknande efter två veckor på sjukhus, framhöll Erik Lindeman till tidningen.

Kan köpas lagligt

Lustgas kan köpas lagligt på nätet och det finns till och med de som levererar via expresshemkörning.

I höstas rapporterades det om att svarthandeln satte fart om nattetid och även blandade in andra former av kriminalitet.

– Den organiserade brottsligheten har upptäckt att det finns grova pengar att tjäna på lustgas och försäljarna har ofta ett större apotek av droger att erbjuda. Vi har sett revirstrider mellan gäng om marknadsplatser, säger Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholm.

Fakta lustgas

• Lustgas är dikväveoxid. Den kemiska beteckningen är N₂O. Det är en färglös gas som är svagt sötaktig i smak och lukt .
• Lustgas är ett läkemedel som används som smärtlindring inom vården.
• Det som används inom vården är lustgas blandat med syrgas. Man andas då in gasblandningen genom en mask. Det är vanligt att använda lustgas när man föder barn. Gasen påverkar hjärnan så att man slappnar av och inte upplever smärta lika starkt.
• Den första dokumenterade användningen av lustgas i medicinskt syfte (sövning) ägde rum år 1844. Det var den amerikanske tandläkaren Horace Wells (1815-48) som använde lustgas i samband med utdragning av en tand.
• Lustgas är inte narkotikaklassat.

Källa: Drugsmart

LÄS MER: Sjukvården varnar för ny ungdomstrend – berusar sig på badrumsprodukt

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen