Regeringen agerar mot växande partydrog

2023 02 14

Det visar en nyligen genomförd granskning av knarkhandeln på sociala medier, rapporterar SVT Nyheter.

– Det är djupt bekymmersamt att det finns så lättillgängligt, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

– Och att det också är ett sätt att komma i kontakt med ungdomar för att också förse dem med andra droger, tillägger han.

Kan komma åtgärder "i närtid"

En utredning har tillsatts som ska undersöka möjligheterna att reglera lustgas.

Den beräknas dock inte vara klar förrän sista oktober 2023.

Socialministern flaggar dock för att det redan nu, “inom kort, i närtid”,  kan vidtas åtgärder för berusningsmedlet.

– Vi tittar på om det finns annat iv kan göra tills dess att utredningen är klar, det skulle exempelvis kunna handla om att informera på olika sätt, säger han till SVT.

Eskalerade under 2022

Förra året eskalerade användandet av lustgas som ett sätt att berusa sig.

Bara första halvåret av 2022 fick Giftinformationscentralen in mer än 200 samtal om lustgas. Det kan jämföras med att det under hela 2021 kom in 140 stycken.

– Det här är ett av de mest oroväckande problemen vi har haft under min tid här, sade Erik Lindeman, överläkare på Giftinformationscentralen, till DN i höstas.

Rullstol och blöja

Enligt Erik Lindeman har han sett många exempel där bruk av lustgas fått fruktansvärda konsekvenser.

Han nämner bland annat “allvarliga psykiatriska demensliknande symtom”. Andra har hamnat i rullstol och får leva livet med blöja.

– Vi har haft patienter som inte kan gå. De kommer inte ihåg någonting och går inte att prata med. Det är ju en katastrof för en tjugoåring att hamna i det läget, helt oförmögen att klara sig själv, även om han tillfrisknande efter två veckor på sjukhus, framhöll Erik Lindeman till tidningen.

Kan köpas lagligt

Lustgas kan köpas lagligt på nätet och det finns till och med de som levererar via expresshemkörning.

I höstas rapporterades det om att svarthandeln satte fart om nattetid och även blandade in andra former av kriminalitet.

– Den organiserade brottsligheten har upptäckt att det finns grova pengar att tjäna på lustgas och försäljarna har ofta ett större apotek av droger att erbjuda. Vi har sett revirstrider mellan gäng om marknadsplatser, säger Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholm.

Fakta lustgas

• Lustgas är dikväveoxid. Den kemiska beteckningen är N₂O. Det är en färglös gas som är svagt sötaktig i smak och lukt .
• Lustgas är ett läkemedel som används som smärtlindring inom vården.
• Det som används inom vården är lustgas blandat med syrgas. Man andas då in gasblandningen genom en mask. Det är vanligt att använda lustgas när man föder barn. Gasen påverkar hjärnan så att man slappnar av och inte upplever smärta lika starkt.
• Den första dokumenterade användningen av lustgas i medicinskt syfte (sövning) ägde rum år 1844. Det var den amerikanske tandläkaren Horace Wells (1815-48) som använde lustgas i samband med utdragning av en tand.
• Lustgas är inte narkotikaklassat.

Källa: Drugsmart

LÄS MER: Sjukvården varnar för ny ungdomstrend – berusar sig på badrumsprodukt

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen