Sjukvården varnar för ny ungdomstrend – berusar sig på badrumsprodukt

2022 12 25

Olika former av partydroger har ökat under de senaste åren och nu bör föräldrar även ha uppsikt över vad deras tonåringar gör i badrummet. 

Inte minst har rapporter om ökad användning av lustgas varit återkommande. 

Nu är det dock en annan “drog” som är på uppsving bland ungdomarna, och den finns att hitta i de flesta badrumsskåp hos vilken vanlig familj som helst.

Det handlar nämligen om att ungdomar berusar sig på torrschampo, rapporterar SVT. 

Nyligen upptäckt problemet 

Tina Kassai Kezevic, sjuksköterska på Maria nordväst i Helsingborg, en mottagning för unga med alkohol- eller drogproblem, berättar om att man blev varse om fenomenet i början av december. 

Då blev fyra tonåringar i Höganäs mellan 15 och 18 år inlagda på sjukhus efter att ha testat att berusa sig på just torrschampo genom att andas in gas från flaskan. Ambulans fick hämta tonåringarna och även polisen skickade en patrull. 

– I det fallet var det i kombination med alkohol och narkotikaklassade tabletter så det går inte att säga vilket som orsakade vad. Men att ungdomar experimenterar och hittar nya sätt att berusa sig på är inte ovanligt, säger Tina Kassai Kezevic till SVT. 

Helt nytt för sjukvården 

Tidigare har det varit relativt vanligt att unga personer försöker berusa sig på exempelvis hårspray, men när torrschampo dök upp var det någonting helt nytt för mottagningen. 

Tina Kassai Kezevic förklarar att många ungdomar är nyfikna och “tar helt enkelt det de hittar och testar” utan att tänka på konsekvenserna.

Samtidigt betonar hon att det ofta är psykisk ohälsa och att ungdomarna vill fly till en vardag “utan krav” och “känna att man mår bra” som ligger bakom experimenterandet av droger.

372 förfrågningar om luftgas

Det är dock lustgas som fortsatt sticker ut när det gäller ökningen av partydroger i Sverige.

Under 2020 fick Giftinformationscentralen in 47 fall kopplat till lustgas, vilket kan jämföras med hela 372 stycken bara fram till november det här året.

– Ungdomarna tror att det är ofarligt att använda dessa typer av partydroger i och med att de är lagliga och dessutom lättillgängliga. Men använder du till exempel lustgas under lång tid och ofta, finns det risk att du får nervskador eller proppar i lungorna, säger Tina Kassai Kezevic.

Cannabis vanligast

Den vanligaste narkotikan är dock fortsatt Cannabis, det vill säga marijuana eller hasch. 

– Det syns en förändring i attityd till cannabis, både bland ungdomar som testat drogen och bland dem som inte gjort det. När niondeklassare 2019 fick frågan om det är en stor risk att använda cannabis regelbundet svarade 58 procent ja. 1995 svarade drygt 90 procent ja på samma fråga, framhåller Tonårsparlören på organisationen IQ:s hemsida.

"Ökningen har stannat av"

Däremot menar Folkhälsomyndigheten att antalet elever i skolan som uppger erfarenhet av narkotikabruk varit ganska stabilt de senaste 20 åren.

– Men samtidigt visar utvecklingen bland dem som väl använt narkotika på en viss ökning av det mer frekventa bruket, men ökningen har avstannat de senaste åren, framhåller myndigheten.

Foto: F. Sazeides

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen