JUST NU: Redo att driva SAS i konkurs

2022 07 01

Hundratals SAS-piloter kan gå ut i strejk.

Enligt flygbolaget kan en pilotstrejk krossa SAS ekonomiskt.

Det norska SAS-pilotförbundet konstaterar att man är beredda på att en strejk kommer att kosta.

Så pass mycket att SAS kan få gå i konkurs.

– Vi är upptryckta i ett hörn med ryggen mot väggen och har inga andra alternativ nu, säger Roger Klokset, ledare för det norska SAS-pilotförbundet, till VG.

Semesterplaner i fara

Om förhandlingarna mellan SAS och pilotfacket inte når en överenskommelse innan midnatt på fredag kan 900  piloter gå ut i strejk.

SAS har tidigare uppgett att en omfattande pilotstrejk kan påverka drygt 30 000 resenärer dagligen.

Roger Klokset framhäver att pilotfacket vill undvika ett sådant scenario, men konstaterar att piloterna inte har något val.

– Som SAS-piloter lägger vi vår yrkesstolthet i att få människor säkert och väl dit de ska. Det här är raka motsatsen, och det gör mycket ont. Om vi hade haft ett annat val skulle vi aldrig gjort detta.

”Fullständigt förödande”

SAS vd Anko van der Werff kallar en potentiell strejk för ”fullständigt förödande”, rapporterar VG.

Enligt SAS-chefen skulle det kort och gott innebära att flygbolaget går i konkurs.

En utveckling som pilotfacket är redo för.

– Ja, utan tvekan. Om företaget misslyckas med att förhålla sig till den skandinaviska modellen anser vi att det är en aktör som inte har rätt till att fortsätta, säger Roger Klokset till VG.

 Bakgrund

Istället för att ta in de 560 piloter som blev uppsagda under pandemin har SAS använt sig av piloter från två nya dotterbolag: SAS Link och SAS Connect.

Dessa har sämre villkor än piloterna i SAS, enligt pilotfacket, eftersom bolagen inte är bundna av samma kollektivavtal som SAS.

– Vi anser att det är ett skamlöst brott mot den skandinaviska modellen. Det står vi för. Och det är det som gör att vi är villiga att betala ett dyrt pris, konstaterar Roger Klokset.

Foto: SAS Group

Text: Redaktionen

Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen