EKONOMI: Problematisk trend i svenska bostadsrätter

2023 01 24

En oroväckande trend som kan leda till svåra konsekvenser för såväl föreningar som bostadsrättsinnehavare har noterats i Sverige.

Det handlar om ett växande antal hushåll som inte betalar avgifterna för sina boende i tid, rapporterar Dagens Nyheter.

En direkt följd av att det har blivit allt dyrare att bo och leva i Sverige det senaste året, och som slår mot såväl förening som den som bor i bostaden. 

– Föreningen är beroende av sina intäkter och om en medlem slutar betala sin avgift påverkar det kassaflödet. Om man driver det till sin spets så kan det behöva ske en tvångsförsäljning av lägenheten, säger Markus Pålsson, affärsområdeschef för ekonomisk förvaltning på Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, till tidningen.

Ökning av inkassokrav

I snitt har bostadsrättsföreningar meddelat att avgiften ska höjas med 8,2 procent under 2023, men somliga chockhöjer betydligt mer än så.

Nu har SBC lagt märke till att det återspeglas bland inkassokraven – som ökade med fem procent sista halvåret under 2022 jämfört med samma period året dessförinnan

50 procent av våra kunder höjde avgiften vid årsskiftet. Klart det påverkar. I snitt ökar avgiften med elva procent för medlemmarna. Därtill ökar i princip alla andra kostnader nu för medlemmarna. Risken är att det kommer fortsätta vara tufft för medlemmar som ska betala sin avgift och hyresgäster som ska betala hyran, säger Markus Pålsson.

Trenden tydlig

Även för HSB, som utöver bostadsrättsinnehavare även representerar hyresgäster, är trenden tydlig.

Mellan juli och december 2022 ökade antalet påminnelseavgifter med 2,5 i Stockholm jämfört med samma månader 2021 – som av HSB anses representativt för hela Sverige, skriver DN.

Och hittills under januari har SBC redan konstaterat att antalet obetalda avgifter som går till inkasso har ökat med samma siffra som under hösten – fem procent – när man jämför med januari 20222.

Prognosen: fyra av fem höjer

Enligt beräkningar från kreditföretaget UC ska fyra av fem hushåll räkna med höjda bostadsavgifter på tio procent.

Hälften av hushållen kan drabbas av höjda avgifter på 15 till 40 procent, förutspådde UC i november.

– Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst, säger Stéphane Hedman, ansvarig för UC bostad, i ett pressmeddelande.

Han tillägger:

– Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar.

Ljus i mörkret

Till de positiva nyheterna hör emellertid att räntetoppen anses vara nära och att räntan därmed snart kan falla.

En analys som storbanken Swedbank presenterade förra veckan.

– Vår bedömning är att räntorna sjunker i slutet av 2023 och under början av 2024 till följd av fallande inflation och att centralbankerna mjukna, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Foto: G. Karlsson

Tex: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen