Premiärministern lanserar plan – för att ”Trumpsäkra” Kanada

2025 04 19

Inför valet i Kanada lanserar premiärministern Mark Carney en plan för att ”Trumpsäkra” landet.

I Kanada hålls det val den 28 april, och relationen till Donald Trumps USA är den fråga som dominerar valdebatten.

Den liberale ledaren Mark Carney, som har tagit över som premiärminister efter att Justin Trudeau avgick, lanserar nu en plan för att ”Trumpsäkra” landet – vars suveränitet han menar hotas av USA.

”Hot mot vår suveränitet”

När Mark Carney lanserade sin valplattform på lördagen, lades stor vikt vid att stärka Kanadas militär och dess oberoende gentemot USA, rapporterar Politico.

– I den här krisen måste vi förbereda oss för USA:s hot mot vår suveränitet. De vill ha vårt land, våra resurser, de vill ha vårt vatten, de vill ha vårt land, säger Carney, enligt tidningen.

Donald Trump har bland annat startat ett handelskrig mot Kanada samt fällt kommentarer om att landet egentligen borde vara en amerikansk delstat.

– President Trump försöker knäcka oss så att USA kan äga oss, och det kommer aldrig att hända, understryker Carney.

– Kanada är inte USA, och det kommer det aldrig att bli, men vi måste göra mer för att bara inse det. Vi behöver en plan för att hantera denna nya verklighet, menar den kanadensiska premiärministern.

”Orättfärdigt och hänsynslöst”

Mark Carney, som slåss om valsegern med den konservativa kandidaten Pierre Poilievre, utlovar bland annat att lägga 30,9 miljarder kanadensiska dollar på försvaret under de kommande fyra åren.

Kanada har länge lagt mindre pengar på försvaret än vad Nato kräver, men nu ska det bli ändring på det, enligt Carney, som utlovar stora försvarssatsningar i flera steg.

Carney menar också att partiets plattform är utformad för att skydda Kanadas suveränitet och stå emot USA:s handelskrig.

– Amerikas orättfärdiga och hänsynslösa handelskrig hotar kanadensiska jobb, företag och vårt sätt att leva ... Inför detta hot har vi en plan för att bygga den starkaste ekonomin i G7, säger Carney, enligt tidningen.

Carney vill bland annat bryta ner handelsbarriärer mellan Kanadas provinser. Detta hoppas han i viss mån ska kompensera för Trumps tullar.

Dessutom vill den kanadensiska premiärministern bygga nya handelsrelationer med Europa och Asien, samt se över möjligheten att ingå ett nytt handelsavtal med den sydamerikanska regionen, enligt tidningen.

Foto: S Davis resp M Doré

Text: Redaktionen


JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen


KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen