JUST NU: Politiska vildens ord bäddar för slumpen

2022 06 22

Politiska vilden Amineh Kakabaveh har ännu inte bestämt sig för hur hon ska rösta i dagens budgetomröstning i riksdagen.

Det säger den före detta vänsterpartisten när hon gästar SVT:s Morgonstudio.

Hennes röst blir återigen helt avgörande när det vankas omröstning i riksdagen. 

– Det kan hända att jag bestämmer mig precis när jag sitter vid min stol i kammaren, säger Kakabaveh när hon får frågan.

Har inte förhandlat

Regeringen har tidigare uppgett att inga nya förhandlingar har hållits med Amineh Kakabaveh inför onsdagens budgetomröstning.

Finansminister Mikael Damberg (S) vidhåller att han trots det tror att Kakabaveh kommer att rösta på regeringens budget.

– Jag tror och hoppas att Amineh till slut kommer att rösta för bättre pensioner för de sämst ställda kvinnorna, säger han till SVT.

Nya krav

Regeringens ovilja att diskutera Kakabavehs nya krav kring Natofrågan och Turkiet kan få henne att lägga ner sin röst.

– Det är inte mitt fel att det blivit på detta sätt, det ligger inte bara på mig. Regeringen och partierna har ett ansvar. Det är inte mitt fel att det blivit på detta sätt, det ligger inte bara på mig. Regeringen och partierna har ett ansvar, säger riksdagsledamoten till SVT.

Vapenembargo och pengar mot hedersförtryck

Den politiska vilden vill se en garanti på att Sverige inte ska exportera vapen till Turkiet.

– Det vore som om jag skulle skicka vapen dit som används mot kurderna, sa hon till nyhetsbyrån TT förra veckan.

Dessutom kräver hon att regeringen ska satsa mer pengar mot hedersförtryck i sin budget.

Regeringen har inte uppmärksammat vildens nya krav utan hänvisar till en tidigare uppgörelse mellan Kakabaveh och S. 

Kan sluta med ovanligt scenario

Om Amineh Kakabaveh står fast vid sina nya krav och lägger ner sin röst, så kommer onsdagens budgetomröstning inte kunna avgöras i riksdagen.

Ställningen blir lika, då inget av budgetförslagen når en majoritet.

I ett sådant läge kommer ärendet skickas tillbaka till finansutskottet. Om inte frågan kan avgöras där kommer lotten att avgöra.

Senaste ett ärende i riksdagen avgjordes genom lottning var 2016. Då behandlades ett betänkande från trafikutskottet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 29

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen

Bank-ID slutar fungera – på flera mobiltelefoner

2023 11 29

Bank-ID är i dag Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

De allra flesta svenskar använder tjänsten.

Under 2022 nådde Bank-ID 8,4 miljoner unika användare.

Men nu kan en del svenskar behöva skaffa en ny mobiltelefon för att kunna fortsätta använda tjänsten.

Bank-ID kommer att försvinna från flera mobiltelefoner av märket Huawei, rapporterar DN.

E-legitimationstjänsten kommer att tas bort från samtliga Huawei-telefoner som är nyare än serien P90, som släpptes 2019, med andra ord stängs inte Huawei av generellt.

Bank-ID bekräftar

Anledningen till beslutet är att de nyare modellerna använder sig av appbutiken Appgallery, i stället för Googles egen butik.

Enligt Bank-ID handlar det om ett ekonomiskt beslut.

För få svenskar använder de nya Huawei-modellerna.

Företagen bedömer därför att det inte är lönsamt att stödja Appgallerry.

Bank-ID kommer hädanefter endast att stödja IOS från Apple och Android.

– Vi är där våra användare finns och har inte har möjlighet att underhålla fler plattformar än de två största i Sverige. Det är för att hålla högsta säkerhet och tillgänglighetsnivå

Det säger Charlotte Pataky, som är pressansvarig för Bank-ID, till DN.

Kopplas till Donald Trump

Beslutet kopplas även till USA:s före detta president Donald Trumps handelskrig mot Kina.

I maj 2019 undertecknade Trump en order om att blockera kinesiska telekommunikationsföretag från den amerikanska marknaden. Huawei var ett av flera företag som svartlistades. 

– Utländska motståndare utnyttjar sårbarheter för att begå skadliga cyberhandlingar och industrispionage mot USA och dess folk, sa Trump när han verkställde ordern.

Även Sverige har pekat ut Huawei som en säkerhetsrisk. År 2021 stoppades det kinesiska företaget från att delta i utbyggnaden av 5G-nätet. Beslutet fattades av Post och telestyrelsen efter en stark rekommendation från Säpo.

–  Bedömningen Säpo har gjort är att den kinesiska partistaten kan påverka och utöva påtryckningar på Huawei, dels genom företagets koppling till den kinesiska staten, dels med stöd av den kinesiska underrättelsetjänsten, framhöll Kurt Alavaara, informationssäkerhetschef på Säpo, efter beslutet.  

Exporten har upphört

När Huawei svartlistades av USA stoppades stora delar av den amerikanska exporten till det kinesiska företaget – bland annat upphörde  samarbetet med Google.

Google Play Store, Google Maps, Photos, Gmail och andra vanliga Google-tjänster finns därför inte på Huawei-modeller som lanserats efter 2019.

Text: Redaktionen