JUST NU: Politiska vildens ord bäddar för slumpen

2022 06 22

Politiska vilden Amineh Kakabaveh har ännu inte bestämt sig för hur hon ska rösta i dagens budgetomröstning i riksdagen.

Det säger den före detta vänsterpartisten när hon gästar SVT:s Morgonstudio.

Hennes röst blir återigen helt avgörande när det vankas omröstning i riksdagen. 

– Det kan hända att jag bestämmer mig precis när jag sitter vid min stol i kammaren, säger Kakabaveh när hon får frågan.

Har inte förhandlat

Regeringen har tidigare uppgett att inga nya förhandlingar har hållits med Amineh Kakabaveh inför onsdagens budgetomröstning.

Finansminister Mikael Damberg (S) vidhåller att han trots det tror att Kakabaveh kommer att rösta på regeringens budget.

– Jag tror och hoppas att Amineh till slut kommer att rösta för bättre pensioner för de sämst ställda kvinnorna, säger han till SVT.

Nya krav

Regeringens ovilja att diskutera Kakabavehs nya krav kring Natofrågan och Turkiet kan få henne att lägga ner sin röst.

– Det är inte mitt fel att det blivit på detta sätt, det ligger inte bara på mig. Regeringen och partierna har ett ansvar. Det är inte mitt fel att det blivit på detta sätt, det ligger inte bara på mig. Regeringen och partierna har ett ansvar, säger riksdagsledamoten till SVT.

Vapenembargo och pengar mot hedersförtryck

Den politiska vilden vill se en garanti på att Sverige inte ska exportera vapen till Turkiet.

– Det vore som om jag skulle skicka vapen dit som används mot kurderna, sa hon till nyhetsbyrån TT förra veckan.

Dessutom kräver hon att regeringen ska satsa mer pengar mot hedersförtryck i sin budget.

Regeringen har inte uppmärksammat vildens nya krav utan hänvisar till en tidigare uppgörelse mellan Kakabaveh och S. 

Kan sluta med ovanligt scenario

Om Amineh Kakabaveh står fast vid sina nya krav och lägger ner sin röst, så kommer onsdagens budgetomröstning inte kunna avgöras i riksdagen.

Ställningen blir lika, då inget av budgetförslagen når en majoritet.

I ett sådant läge kommer ärendet skickas tillbaka till finansutskottet. Om inte frågan kan avgöras där kommer lotten att avgöra.

Senaste ett ärende i riksdagen avgjordes genom lottning var 2016. Då behandlades ett betänkande från trafikutskottet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


10 augusti 2026

Många får samma sms just nu – radera direkt

2026 08 11

Bedragarna tycks ha hittat en nisch.

Bedragare försöker rikta in sig på människor som kan bli uppstressade och som ses som sårbara.

Nu har de hittat en nisch; att utge sig komma från inkassobolag.

Många svenskar får just nu samma sms som ser ut att komma från fyra olika inkassobolag, som i själva verket är bedrägeriförsök.

Se upp

Ett av företagen som används av bedragarna är Axactor, rapporterar Råd & Rön.

Så här lyder ett exempel på hur bluff-sms:en kan se ut:

– Vi saknar betalning för ärende LW68V1. Vänligen betala snarast eller kontakta kundtjänst på (falskt nummer, reds. anm).

Planen är att det tilltänkta offret ska känna sig stressad och ringa upp numret, och då kan bedrägeriet inledas.

Flera anledningar

Det kan finnas flera olika anledningar till varför bedragarna använder just inkassobolag som täckmantel. 

Ett inkassokrav kan låta väldigt allvarligt, och bedragaren hoppas då att det tilltänkta offret vaknar till av ett sådant meddelande.

Det skapar även en tidspress, vilket får mottagaren att känna sig stressad.

Den som får den här typen av bluff-sms bör radera det direkt, och inte följa några uppmaningar.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Flera bolag varnar

Utöver Axactor utger sig bedragarna även komma från välkända inkassobolag som Lowell, Sergel Inkasso och Intrum.

Samtliga bolag har gått ut med varningar.

– Var observant! Just nu pågår en bluffkampanj via sms, varnar Intrum.

Logga inte in

Sergel och Lowell uppmanar till vaksamhet om det kommer sms som ser ut att komma från dem.

Intrum understryker att man aldrig bör logga in på någon annans uppmaning.

– För att skydda dig mot bluffsamtal och sms ska du aldrig ge ut koder eller signera betalningar på någon annans uppmaning. Ingen bank, myndighet eller seriöst företag ber dig dela med dig av personliga uppgifter i samtal eller via sms. 

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen