JUST NU: Politiska vildens ord bäddar för slumpen

2022 06 22

Politiska vilden Amineh Kakabaveh har ännu inte bestämt sig för hur hon ska rösta i dagens budgetomröstning i riksdagen.

Det säger den före detta vänsterpartisten när hon gästar SVT:s Morgonstudio.

Hennes röst blir återigen helt avgörande när det vankas omröstning i riksdagen. 

– Det kan hända att jag bestämmer mig precis när jag sitter vid min stol i kammaren, säger Kakabaveh när hon får frågan.

Har inte förhandlat

Regeringen har tidigare uppgett att inga nya förhandlingar har hållits med Amineh Kakabaveh inför onsdagens budgetomröstning.

Finansminister Mikael Damberg (S) vidhåller att han trots det tror att Kakabaveh kommer att rösta på regeringens budget.

– Jag tror och hoppas att Amineh till slut kommer att rösta för bättre pensioner för de sämst ställda kvinnorna, säger han till SVT.

Nya krav

Regeringens ovilja att diskutera Kakabavehs nya krav kring Natofrågan och Turkiet kan få henne att lägga ner sin röst.

– Det är inte mitt fel att det blivit på detta sätt, det ligger inte bara på mig. Regeringen och partierna har ett ansvar. Det är inte mitt fel att det blivit på detta sätt, det ligger inte bara på mig. Regeringen och partierna har ett ansvar, säger riksdagsledamoten till SVT.

Vapenembargo och pengar mot hedersförtryck

Den politiska vilden vill se en garanti på att Sverige inte ska exportera vapen till Turkiet.

– Det vore som om jag skulle skicka vapen dit som används mot kurderna, sa hon till nyhetsbyrån TT förra veckan.

Dessutom kräver hon att regeringen ska satsa mer pengar mot hedersförtryck i sin budget.

Regeringen har inte uppmärksammat vildens nya krav utan hänvisar till en tidigare uppgörelse mellan Kakabaveh och S. 

Kan sluta med ovanligt scenario

Om Amineh Kakabaveh står fast vid sina nya krav och lägger ner sin röst, så kommer onsdagens budgetomröstning inte kunna avgöras i riksdagen.

Ställningen blir lika, då inget av budgetförslagen når en majoritet.

I ett sådant läge kommer ärendet skickas tillbaka till finansutskottet. Om inte frågan kan avgöras där kommer lotten att avgöra.

Senaste ett ärende i riksdagen avgjordes genom lottning var 2016. Då behandlades ett betänkande från trafikutskottet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen