Person försvunnen – efter storbranden på Liseberg

2024 02 12

En person saknas efter måndagens storbrand på nöjesparken Liseberg i Göteborg.

Det uppger polisen på måndagskvällen.

– Polisen har upprättat en anmälan om att en person är försvunnen i samband med branden. Polisen fortsätter sökandet efter denna person, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Koppling till arbetsplatsen

Vidare uppger polisen att den försvunne är en man.

– Han är koppad till arbetsplatsen, säger polisens presstalesperson Stefan Gustafsson till Expressen.

I en kommentar till Aftonbladet uppger Gustafsson att man har sökt efter mannen under dagen.

– Vi kan inte med säkerhet säga att han inte varit på platsen, säger han till tidningen.

Stor insats

Polisen och räddningstjänsten söker efter mannen, men på grund av branden har sökinsatsen begränsats.

– Vi har sökt i de delarna vi kan. Men stora delar av byggnaden kan vi inte söka i på grund av den kraftiga branden och rasrisken.

Det säger räddningstjänstens talesperson Henrik Gunnarsson till Aftonbladet.

Mannens anhöriga har underrättats.

Ändrat brottsrubriceringen

Polisen utredde först branden som en arbetsplatsolycka.

På måndagskvällen uppger man att rubriceringen har kompletterats med grov allmänfarlig ödeläggelse

– Polisens utredningsarbete kring branden fortsätter. Det är oklart när närmare tekniska undersökningar kan genomföras vid brandplatsen, framhåller polisen.

Bakgrund

Branden bröt ut vid 10-tiden på måndagen efter att nöjesparkens senaste stora attraktion och bygge, badhuset Oceana, fattat eld.

En knapp timme senare utfärdades ett VMA, Viktigt meddelande till allmänheten, till invånarna i Göteborg och i Liseberg/Mölndal i synnerhet.

– Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation, framhålls i meddelandet.

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg bekräftar att man fått in sexton personer som sökt vård för skador orsakade av branden. Det rör sig om lindriga skador, enligt sjukhusets presstalesperson.

Ytterligare sex personer ska ha fått vård på plats, men inte behövt uppsöka sjukhus.

LÄS MER HÄR:

Storbrand på Liseberg – flera skadade

Arkivfoto: Räddningstjänsten

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter.

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan.

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen.

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen