Per Bolund vill införa förbud

2023 01 10

I Sverige vill en majoritet av riksdagspartierna behålla minkindustrin.

Detta trots att flera EU-länder upprättade permanenta förbud mot näringen när pandemin slog till, rapporterar Dagens Nyheter.

Inte minst efter att hundratals minkgårdar i Danmark och Nederländerna drabbades av coronaviruset, vilket även skedde på ett flertal minkfarmer i Blekinge.

Då inrättades ett temporärt förbud att avla mink i Sverige, som upphörde i januari 2022.

Och i riksdagen finns bred majoritet för att hålla igång industrin – fem av åtta riksdagspartier säger ja enligt en enkät som DN genomfört.

"Ingen plats i ett modernt samhälle"

Miljöpartiet är tillsammans med Vänsterpartiet och Liberalerna de enda som vill se ett förbud.

– Pälsen har ingen plats i ett modernt progressivt samhälle. Vi behöver inte päls för att leva ett bra liv och ska inte ägna oss åt verksamheter där djur tar skada. Om vi hade fått bestämma hade näringen inte fått återupptas efter avelsförbudet 2021, säger MP:s språkrör Per Bolund till DN.

SD-profil går emot partiet

Med jämna mellanrum dyker det dock upp motioner i riksdagen om att förbjuda minkindustrin.

Under hösten 2022 kom det in tre stycken – en av dem från Sverigedemokraternas Richard Jomshof som därmed går emot sitt eget parti i frågan.

– Trots att vissa förbättringar trots allt har skett visar de mångåriga bristerna inom svensk minknäring att dagens uppfödning av minkar i bur inte är förenlig med svensk djurskyddslag, framhåller Jomshof.

Oenighet bland Tidöavtalspartierna

Jomshofs parti vill istället se fler studier om minkars välfärd innan man agerar med ett förbud. Samma åsikt delas av KD och M, medan Tidöavtalets fjärde parti vill se en permanent avveckling.

– Det kan ske antingen genom skärpta djurskyddskrav eller genomgår regelrätt förbud, uttrycker Elin Nilsson, Liberalernas ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, till DN.

Drastisk minskning

Som en konsekvens av pandemin har antalet minkfarmer i Sverige, och Blekinge i synnerhet, minskat.

Före pandemin fanns det ett tjugotal minkuppfödare i länet, på Listerlandet finns nu drygt enbart hälften kvar. 

En effekt som synts i hela Sverige.

– Vi har kommit till ett läge med minknäringen i Sverige där vi helt enkelt inte är i behov av de här lokalerna, säger riksförbundet Svensk minks vd Jörgen Martinsson till Blekinge Läns Tidning.

Håller hoppet uppe

Enligt Jörgen Martinsson finns det dock trots allt en framtid för branschen såväl i Blekinge som i resten av Sverige.

– Minkuppfödare är ett otroligt segt släkte som har upplevt och överlevt mycket. Vi ska se till att det finns förutsättningar för de som vill fortsätta med minknäringen. Där har det inte skett någon förändring.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp J. McArthur

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen