Partiledare bojkottar Nobelfesten – efter statsministerns ilska

2023 09 01

Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok kommer att bojkotta årets Nobelfest.

Det meddelar han på sociala medie-plattformen X, tidigare Twitter.

Orsaken till C-ledarens bojkott är Nobelstiftelsen beslut att bjuda in Rysslands ambassadör till festligheterna.

– Jag såg fram emot att delta under ceremonin och Nobelfesten. Men så länge Ryssland bedriver sitt krig mot Ukraina kan jag inte delta på samma fest som deras ambassadör.

–  Jag firar gärna forskning och framsteg, men inte under vilka omständigheter som helst, skriver Demirok på X.

Statsministern sågar festen

Demiroks besked kommer kort efter att statsminister Ulf Kristersson (M) uttalat sig kritiskt om Nobelstiftelsens nya beslut.

– Jag reagerade precis som många andra med stor förvåning över att Ryssland bjuds in. Jag hade inte gjort det om jag bjöd in till en prisceremoni och jag förstår att det upprör många människor i både Sverige och Ukraina, uppger Ulf Kristersson i en kommentar till SvD.

Får medhåll av partiledarkollega

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar har även stämt in i kritiken.

– Det är verkligen magstarkt att bjuda in ambassadörerna för Iran, Belarus och Ryssland.

– Samtidigt pågår folkliga uppror i Iran och demokratianspråk slås ner med våld. I Ukraina fortsätter det ukrainska folket att möta Rysslands brutala angreppskrig, varje dag, hela tiden, framhåller hon enligt SvD.

Uppdatering: Flera partiledare bojkottar festen 

Vid 13-tiden meddelar V-ledaren Nooshi Dadgostar att hon även kommer att bojkotta årets Nobelfest. 

– Förra året valde Nobelstiftelsen att inte bjuda in den ryska ambassadören. Det var ett klokt beslut, men som de tyvärr nu har ändrat. Jag kommer inte delta i nobelfestligheter med en representant för den ryska regimen samtidigt som bomberna faller över Ukraina, skriver hon på X. 

MP-språkröret Märta Stenevi och Liberalernas partiledare Johan Pehrson uppger även att de kommer att nobba festligheterna.

Tvärvändning under gårdagen

Ambassadörerna från Ryssland, Belarus och Iran har tidigare portats från Nobelfesten.

I går meddelade Nobelstiftelsen att aktörerna återigen välkomnas.

– Vi tänker att det är bra att bjuda in också stater som behöver höra hur viktigt det är med demokrati och mänskliga rättigheter, sa  Nobelstiftelsens vd Vidar Helgesen till SR Ekot.

LÄS MER: Statsministern sågar Nobelfesten

Foto: A. Dvi

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen