Partiledare bojkottar Nobelfesten – efter statsministerns ilska

2023 09 01

Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok kommer att bojkotta årets Nobelfest.

Det meddelar han på sociala medie-plattformen X, tidigare Twitter.

Orsaken till C-ledarens bojkott är Nobelstiftelsen beslut att bjuda in Rysslands ambassadör till festligheterna.

– Jag såg fram emot att delta under ceremonin och Nobelfesten. Men så länge Ryssland bedriver sitt krig mot Ukraina kan jag inte delta på samma fest som deras ambassadör.

– Jag firar gärna forskning och framsteg, men inte under vilka omständigheter som helst, skriver Demirok på X.

Statsministern sågar festen

Demiroks besked kommer kort efter att statsminister Ulf Kristersson (M) uttalat sig kritiskt om Nobelstiftelsens nya beslut.

– Jag reagerade precis som många andra med stor förvåning över att Ryssland bjuds in. Jag hade inte gjort det om jag bjöd in till en prisceremoni och jag förstår att det upprör många människor i både Sverige och Ukraina, uppger Ulf Kristersson i en kommentar till SvD.

Får medhåll av partiledarkollega

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar har även stämt in i kritiken.

– Det är verkligen magstarkt att bjuda in ambassadörerna för Iran, Belarus och Ryssland.

– Samtidigt pågår folkliga uppror i Iran och demokratianspråk slås ner med våld. I Ukraina fortsätter det ukrainska folket att möta Rysslands brutala angreppskrig, varje dag, hela tiden, framhåller hon enligt SvD.

Uppdatering: Flera partiledare bojkottar festen

Vid 13-tiden meddelar V-ledaren Nooshi Dadgostar att hon även kommer att bojkotta årets Nobelfest.

– Förra året valde Nobelstiftelsen att inte bjuda in den ryska ambassadören. Det var ett klokt beslut, men som de tyvärr nu har ändrat. Jag kommer inte delta i nobelfestligheter med en representant för den ryska regimen samtidigt som bomberna faller över Ukraina, skriver hon på X.

MP-språkröret Märta Stenevi och Liberalernas partiledare Johan Pehrson uppger även att de kommer att nobba festligheterna.

Tvärvändning under gårdagen

Ambassadörerna från Ryssland, Belarus och Iran har tidigare portats från Nobelfesten.

I går meddelade Nobelstiftelsen att aktörerna återigen välkomnas.

– Vi tänker att det är bra att bjuda in också stater som behöver höra hur viktigt det är med demokrati och mänskliga rättigheter, sa Nobelstiftelsens vd Vidar Helgesen till SR Ekot.

LÄS MER: Statsministern sågar Nobelfesten

Foto: A. Dvi

Text: Redaktionen

JUST NU: Valuta störtdyker i värde – inte hänt på sju år

2025 11 05

En av världens mest hajpade valutor sjönk kraftigt under tisdagskvällen.

För första gången sedan i somras har bitcoin, den kända digitala valutan utan central styrning, sjunkit under 100 000 dollar.

Det är under det som experter beskriver som en “viktig psykologisk gräns”, rapporterar E24.

– Gränsen är psykologiskt viktig för många investerare. Om priset faller under kan fler välja att sälja. Samtidigt kan nivån ses som en köpmöjlighet för mer tålmodiga investerare, säger Mads Eberhardt, kryptovalutaanalytiker på den nordiska kryptobörsen Firi, till den norska affärstidningen.

Första gången på sju år

Den fortsatta nedgången kommer efter att bitcoin avslutat oktober med ett fall på nästan fem procent.

Det är första gången som valutan visat upp ett negativt resultat i oktober sedan 2018. Den sju år långa “lyckomånaden” är därmed slut, konstaterar tidningen.

Nu fruktar experter att kryptomarknaden närmat sig kulmen.

– Många på marknaden är nervösa över om vi står inför ytterligare en fyraårscykel. Historiskt sett har kryptomarknaden, inklusive bitcoin, nått en topp vart fjärde år, följt av en korrigering, säger Mads Eberhardt.

"Oron spiller över"

Enligt Mads Eberhardt är det främst osäkerheten kring den amerikanska centralbankens räntebana och effekten av den pågående nedstängningen av statsapparaten, som i natt slog rekord i antal nedstängda dagar, som förvärrat nedgången.

LÄS MER: Pangbesked från Swedbank – berör hela Sverige

Men.

Allt är inte negativt.

Även bitcoin dalat under det senaste dygnet och i oktober så har valutan totalt sett stigit över 8 procent hittills under 2025.

Det finns ingen anledning till panik, menar Mads Eberhardt.

Ännu.

– Oron på aktiemarknaden, särskilt kring en möjlig AI-bubbla-spiller över på kryptomarknaden. Men vi har inte sett ett plötsligt fall som i mitten av oktober, säger analytikern.

Vid det tillfället föll marknadsvärdet på världens kryptovalutor med 19 miljarder dollar – på en dag.

LÄS OCKSÅ: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Glädjebesked från USA – till Putinallierad

2025 11 05

USA ger ett positivt besked till en av Rysslands närmaste allierade.

Relationerna mellan USA och Rysslands allierade Belarus är på väg att bli bättre.

I september släppte Belarus diktator Alexander Lukesjenko 52 fångar på begäran av USA:s president Donald Trump.

Bland dem fanns journalister och personer som hade deltagit i demonstrationer mot regeringens politik.

Nu meddelar USA att man mjukar upp sanktionerna mot Belarus statsägda flygbolag Belavia, samt mot Lukasjenkos eget presidentflygplan, rapporterar Reuters.

Vänder efter flera år

De mångåriga sanktionerna från USA mot Belarus har riktat sig både mot landet och mot diktatorn Lukasjenko.

Men nu lättar alltså stormakten på sanktionerna.

– Enligt det amerikanska finansdepartementets har sanktionerna formellt tagits bort mot Belavia och ett flygplan som används av högre tjänstemän och medlemmar av Lukasjenkos familj, uppger Kyiv Post.

LÄS MER: ”Kommer känna vårt svar” – Kremls meddelande till Sverige

Boeing 737

Det flygplan som Lukasjenko använder, där sanktionerna ny lyfts, är av modellen Boeing 737 och ägs av regeringen i landet.

Ytterligare ett flygplan, med kopplingar till den auktoritära diktatorn, får lättade sanktioner, samt en lyxhelikopter som används för att transportera Lukasjenko mellan Minsk och hans hem.

– Trots dessa lättnader finns det fortfarande ett brett spektrum av amerikanska sanktioner som infördes efter Belarus riggade presidentval 2020, uppger Kyiv Post.

Den amerikanska regeringen har ännu inte kommenterat de lättade sanktionerna.

Många politiska fångar

Lukasjenko utnämnde sig själv till president efter valet 2020.

Valet anklagades, av bland annat USA, EU och Storbritannien, för att vara bedrägligt.

Men Donald Trump har den senaste tiden svängt i sin uppfattning om diktatorn i Belarus, uppger BBC.

Och trots de frisläppta fångarna sitter fortfarande många fängslade.

– Enligt människorättsorganisationen Viasna sitter omkring 1 220 politiska fångar fortfarande fängslade, uppger BBC.

– Anklagelserna kan sträcka sig från att ha förolämpat presidenten eller deltagit i en extremistorganisation till att uppmana till handlingar som hotar Belarus nationella säkerhet.

LÄS MER: Stora explosioner i ryskt ammunitionslager

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia

Text: Redaktionen