Partiledare bojkottar Nobelfesten – efter statsministerns ilska

2023 09 01

Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok kommer att bojkotta årets Nobelfest.

Det meddelar han på sociala medie-plattformen X, tidigare Twitter.

Orsaken till C-ledarens bojkott är Nobelstiftelsen beslut att bjuda in Rysslands ambassadör till festligheterna.

– Jag såg fram emot att delta under ceremonin och Nobelfesten. Men så länge Ryssland bedriver sitt krig mot Ukraina kan jag inte delta på samma fest som deras ambassadör.

– Jag firar gärna forskning och framsteg, men inte under vilka omständigheter som helst, skriver Demirok på X.

Statsministern sågar festen

Demiroks besked kommer kort efter att statsminister Ulf Kristersson (M) uttalat sig kritiskt om Nobelstiftelsens nya beslut.

– Jag reagerade precis som många andra med stor förvåning över att Ryssland bjuds in. Jag hade inte gjort det om jag bjöd in till en prisceremoni och jag förstår att det upprör många människor i både Sverige och Ukraina, uppger Ulf Kristersson i en kommentar till SvD.

Får medhåll av partiledarkollega

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar har även stämt in i kritiken.

– Det är verkligen magstarkt att bjuda in ambassadörerna för Iran, Belarus och Ryssland.

– Samtidigt pågår folkliga uppror i Iran och demokratianspråk slås ner med våld. I Ukraina fortsätter det ukrainska folket att möta Rysslands brutala angreppskrig, varje dag, hela tiden, framhåller hon enligt SvD.

Uppdatering: Flera partiledare bojkottar festen

Vid 13-tiden meddelar V-ledaren Nooshi Dadgostar att hon även kommer att bojkotta årets Nobelfest.

– Förra året valde Nobelstiftelsen att inte bjuda in den ryska ambassadören. Det var ett klokt beslut, men som de tyvärr nu har ändrat. Jag kommer inte delta i nobelfestligheter med en representant för den ryska regimen samtidigt som bomberna faller över Ukraina, skriver hon på X.

MP-språkröret Märta Stenevi och Liberalernas partiledare Johan Pehrson uppger även att de kommer att nobba festligheterna.

Tvärvändning under gårdagen

Ambassadörerna från Ryssland, Belarus och Iran har tidigare portats från Nobelfesten.

I går meddelade Nobelstiftelsen att aktörerna återigen välkomnas.

– Vi tänker att det är bra att bjuda in också stater som behöver höra hur viktigt det är med demokrati och mänskliga rättigheter, sa Nobelstiftelsens vd Vidar Helgesen till SR Ekot.

LÄS MER: Statsministern sågar Nobelfesten

Foto: A. Dvi

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen