NY MÄTNING: SD backar på riksdagsnivå – men skjuter i höjden lokalt

2022 05 06

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det nationella stödet för Sverigedemokraterna minskat, men däremot ökar partiet i södra Sverige.

En tydlig motsättning har visat sig när det gäller väljarstödet för Sverigedemokraterna på nationell respektive lokal nivå.

Samtidigt som partiet dalat på riksdagsnivå ökar SD regionalt i Skåne och Blekinge, rapporterar Expressen.

Delad tvåa i ökning

I en mätning av Aftonbladet och Demoskop för en dryg månad sedan mätte Sverigedemokraterna sitt sämsta stöd sedan 2017 då väljarstödet visade 17 procent.

Däremot visar Demoskops undersökning att SD i Sydsverige har ett stöd på hela 30,9 procent.  I prognoserna för kommunvalet går partiet, tillsammans med Socialdemokraterna, mest framåt sedan förra valet enligt en färsk opinionsundersökning från Infostat.

Ökar från valet

830 personer i Skåne och Blekinge har de senaste två månaderna tillfrågats om vilket parti de skulle rösta på om det var kommunval idag.

Resultaten visar att Sverigedemokraterna ökar med 2,2 procentenheter jämfört med valet 2018. Från 19,3 till 21,5 procent. Samma fråga på nationell nivå ligger på 15,4 procent.

“Intressant”

– Det är intressant att SD stärks i kommunvalsopinionen. Det har varit deras svaga gren, dels på grund av att SD vunnit protestväljare som siktar in sig på nationella frågor, dels på grund av att det varit en hel del negativ uppmärksamhet och rabalder kring olika lokala företrädare. SD ser ut att kunna jämna till det lokala stödet nu, säger Peter Santesson, vd för Infostat, till Expressen.

Inte samma effekt lokalt

Invasionen av Ukraina bedöms inte ha samma effekt på kommunvalet som på riksdagsnivå. 

En undersökning från Dagens Nyheter och Ipsos tidigare i april visade att väljarnas förtroende för Sverigedemokraterna i invandringsfrågor sjunkit.

Gemensamt besök

Samtidigt rapporterar SVT om att Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD) ska göra ett gemensamt besök i just Blekinge, närmare bestämt i Karlskrona. 

Kanelens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein tror dock inte att det är startskottet på någon gemensam valturné.

– Nej, det tror jag inget av partierna har något större intresse av. De går till val på att byta regering, det är det som är kittet i deras samarbete men det är ju inte en allians med gemensam turné och så vidare som det var när den gamla alliansen fortfarande var vid liv, säger hon.

Liberalerna sticker ut

Även Liberalerna sticker ut i den senaste mätningen. 

På riksdagsnivå ligger partiet i färska mätningar under fyraprocentsspärren, men 8,3 procent av väljarna i Skåne och Blekinge skulle rösta på partiet om det vore kommunval idag.

Hela mätningen

Nedan ser du fullständiga resultatet från undersökningen. I parentes anges förändringen sedan valet 2018.

Vilket parti skulle du rösta på om det var kommunval idag?

  • Centerpartiet 4,2 % (-2,2)
  • Vänsterpartiet 6,4 % (+0,7)
  • Socialdemokraterna 28,4 % (+2,2)
  • Miljöpartiet 2,8 % (-1,6)
  • Sverigedemokraterna 21,5 % (+2,2)
  • Moderaterna 21,4 % (-1,0)
  • Liberalerna 8,4 % (+0,7)
  • Kristdemokraterna 2,9 % (-0,5)
  • Annat parti 3,8 % (-0,6)

Osäkra väljare mättes till 16,1 procent.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

JUST NU: Nya regler för körkort – kritiserat krav på väg bort

2025 06 19

I dag krävs en särskild prövning för att utfärda körkortstillstånd till personer med adhd, autism eller liknande tillstånd.

Personer med funktionsnedsättningarna måste genomgå en medicinsk prövning och ansöka om läkarintyg för att kunna få prövning av körkortstillstånd.

Samtidigt har det skett en stor ökning av antalet barn och unga som diagnostiseras med adhd och autism.

Den kraftiga uppgången har satt hälso- och sjukvården under hård press.

– När kravet på läkarintygen infördes omfattades färre individer än i dag. Femton år senare har antalet individer med adhd och autism i Sverige ökat flerfaldigt, samtidigt som bristen på psykiatrer är oförändrat stor, framhåller Linda van Paaschen, psykiater och konsultläkare vid Region Västernorrland, i Läkartidningen.

Vidare pekar psykiatrikern på att det saknas vetenskapligt stöd för att läkarintyg leder till minskad risk för olyckor i trafiken.

– Nyttan med handlingar inom sjukvården ska vara tydlig och helst ha god evidens, och det gäller inte utfärdandet av dessa läkarintyg. Det är en allvarlig brist i ett uppdrag som en statlig myndighet har ålagt psykiatrin.

Kravet försvinner

Nu hörsammar Transportstyrelsen kritiken.

Myndigheten – som fått i uppdrag av regeringen att utreda frågan – föreslår att de medicinska kraven för körkortsinnehav vid adhd och autismspektrumtillstånd tas bort.

– Förslaget innebär att personer med dessa diagnoser inte längre behöver lämna in läkarintyg med anledning av detta, vid ansökan om körkortstillstånd. Det blir med andra ord enklare för en stor grupp människor, säger Josefin Hallenberg, utredare på Transportstyrelsen.

”Positiva konsekvenser för patienterna”

Transportstyrelsen föreslår ett förenklat förfarande vid prövning. Personer med adhd och autism ska inte längre behöva genomgå en medicinsk prövning, med krav på läkarintyg.

– Det här innebär att efterfrågan på läkarintyg kommer att minska, vilket i sin tur leder till en minskad belastning på hälso- och sjukvården. Det frigör tid till sjukvård vilket i förlängningen får positiva konsekvenser för patienterna, säger Josefin Hallenberg.

Regeringen ska ta ställning till Transportstyrelsens förslag. Det mesta tyder på att regeringen kommer att ge grönt ljus till att slopa kravet på läkarintyg.

– När kraven på läkarintyg vid adhd och autism togs fram ställdes diagnoserna ofta på barn och unga med svåra funktionsnedsättningar. Men sedan dess har förutsättningarna förändrats. Inom en snar framtid väntas 15 procent av alla pojkar och 11 procent av alla flickor i åldern 10-17 år ha en adhd-diagnos, och majoriteten av dessa barn har lätta till måttliga symtom. Behovet av att se över kravet på intyg avseende mild eller måttlig adhd och autism är stort, har socialminister Jakob Forssmed (KD) tidigare utryckt.

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Bisarra scener i Vita huset – pinsam tystnad efter Trumps fråga

2025 06 19

Under onsdagen hade USA:s president Donald Trump celebert besök i Vita huset.

Klubblags-VM i fotboll, som spelas i USA, inleddes i helgen.

Ett av de mer stjärnspäckade lagen som deltar är italienska storklubben Juventus som inledde turneringen med att besegra saudiska Al Ain med hela 5-0.

Men det är en annan händelse som fångat rubrikerna.

Inför matchen var flera av spelarna och andra klubbrepresentanter inbjudna att besöka Donald Trump i Ovala rummet, där det bland annat delades ut en Juventuströja med nummer 47 till presidenten.

Pinsam tystnad uppstod

Vid den efterföljande frågestunden inför media, där allt från invandring till transpersoners rättigheter avhandlades, var det ett uttalande från Trump som stack ut.

– Skulle en kvinna kunna spela i ert lag, grabbar? frågade presidenten spelarna enligt The Guardian.

Frågan möttes av tystnad. Spelarna log nervöst och ingen tycktes vilja svara, skriver den brittiska tidningen som beskriver situationen som “pinsam”.

Trump upprepade därefter sin fråga, varpå Juventus general manager Damien Comolli försökte avleda situationen.

– Vi har ett väldigt bra damlag, sade Comolli. 

– Men de borde spela med kvinnor, svarade Donald Trump utan att få något svar tillbaka.

– Han är väldigt diplomatisk, tillade presidenten efteråt.

"Bisarrt"

Händelsen har fått uppmärksamhet i flera internationella medier. Den norska tidningen Dagbladet beskriver incidenten som “bisarra scener”.

Trumps kommentarer kommer under en tid när transpersoner möter större motstånd och ökad politisk fientlighet.

Tidigare i år undertecknade presidenten en order som stoppar transpersoner från att tävla i dam- och flicktävlingar i amerikansk idrott, och på onsdagen fattade högsta domstolen beslut om att en lag i Tennessee som förbjuder könsbekräftande behandling av minderåriga ska ligga kvar.

Domen anses vara en "förödande förlust” för förespråkare för transpersoners rättigheter och kan utgöra ett framtida prejudikat i liknande frågor, skriver The Guardian.

Foto: Official White House Photo by Emily J. Higgins

Text: Redaktionen