Oväntad vändning – Zelensky backar

2022 11 17

Ukrainas president Volodymyr Zelensky är inte längre säker på att Ryssland ligger bakom robotnedslaget i Polen.

Igår var den ukrainska ledaren tvärsäker på sin sak.

– Jag hyser inga tvivel om att det inte var vår robot, sade Zelensky igår i ett uppmärksammat uttalande – som gick rakt emot Natos preliminära slutsats om att roboten avfyrats av Ukraina men av misstag slagit ned i grannlandet på andra sidan gränsen.

Idag backar han från gårdagens påstående, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

– Jag vet inte vad som hände, vi vet inte säkert. Världen vet inte, säger Zelensky.

Han tillägger emellertid:

– Men jag är säker på att det var en rysk robot och jag är säker på att vi avfyrade vårt luftvärnssystem.

Krigsvetaren: Därför förnekar Ukraina

Två personer dog i nedslaget på tisdagskvällen när roboten landade på en bondgård i östra Polen, nära den ukrainska gränsen.

Mycket pekar på att roboten avfyrats av ukrainska styrkor för att försvara sig mot ryska missilangrepp, någonting som hittills förnekats av Ukraina.

Enligt krigsvetaren Illmari Käihkö beror det sannolikt på uppgifter som fortfarande gör gällande att delar av roboten kan vara rysk.

– Ukraina vill få mer stöd och det skulle kunna gynna Ukraina om nu Nato tog ytterligare åtgärder. Den här ukrainska linjen verkar ha skapat lite irritation i omvärlden, så det gynnar kanske inte gynnar Ukrainas sak, säger han till SR.

Vill inte bli indragna

Omvärldens irritation handlar enligt krigsvetaren om att Nato inte vill bli indragna i kriget.

– Väst har ett mål om att hålla sig utanför kriget. Nu när Zelensky pratar om ett ryskt anfall mot kollektiv säkerhet syftar han på Nato och artikel 5, då strider det mot västs och Natos vilja att tona ned det, säger han till radiokanalen och betonar att det finns risk för liknande händelser framöver.

"Inte Ukrainas fel"

Nato gick igår ut med att man tror att roboten som slog ned i byn Przewodów avfyrades av Ukraina mot en inkommande rysk robot. Ingenting tyder enligt militäralliansen på att det handlade om en medveten rysk attack.

Natochefen Jens Stoltenberg klargjorde emellertid att det är Ryssland som bär ansvaret för tragedin.

– Låt mig vara tydlig, detta är inte Ukrainas fel. Ryssland bär det yttersta ansvaret när de fortsätter sitt illegala krig mot Ukraina.

Utesluter inte avsiktlig provokation

Polen delar bilden av att det är Ryssland som ska hållas ansvarig även om avfyrandet av roboten kommit från ukrainska styrkor. Landet vill dock inte utesluta att det trots allt kan handla om en fullt medveten rysk provokation mot väst och Nato.

– Vi kan inte utesluta att beskjutningen av ukrainsk infrastruktur nära gränsen var en avsiktlig provokation som gjordes i hopp om att en sådan situation skulle kunna uppstå, framhåller Polens premiärminister Mateusz Morawiecki på Twitter.

Foto: European Council

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen