Oväntad vändning – Zelensky backar

2022 11 17

Ukrainas president Volodymyr Zelensky är inte längre säker på att Ryssland ligger bakom robotnedslaget i Polen.

Igår var den ukrainska ledaren tvärsäker på sin sak.

– Jag hyser inga tvivel om att det inte var vår robot, sade Zelensky igår i ett uppmärksammat uttalande – som gick rakt emot Natos preliminära slutsats om att roboten avfyrats av Ukraina men av misstag slagit ned i grannlandet på andra sidan gränsen.

Idag backar han från gårdagens påstående, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

– Jag vet inte vad som hände, vi vet inte säkert. Världen vet inte, säger Zelensky.

Han tillägger emellertid:

– Men jag är säker på att det var en rysk robot och jag är säker på att vi avfyrade vårt luftvärnssystem.

Krigsvetaren: Därför förnekar Ukraina

Två personer dog i nedslaget på tisdagskvällen när roboten landade på en bondgård i östra Polen, nära den ukrainska gränsen.

Mycket pekar på att roboten avfyrats av ukrainska styrkor för att försvara sig mot ryska missilangrepp, någonting som hittills förnekats av Ukraina.

Enligt krigsvetaren Illmari Käihkö beror det sannolikt på uppgifter som fortfarande gör gällande att delar av roboten kan vara rysk.

– Ukraina vill få mer stöd och det skulle kunna gynna Ukraina om nu Nato tog ytterligare åtgärder. Den här ukrainska linjen verkar ha skapat lite irritation i omvärlden, så det gynnar kanske inte gynnar Ukrainas sak, säger han till SR.

Vill inte bli indragna

Omvärldens irritation handlar enligt krigsvetaren om att Nato inte vill bli indragna i kriget.

– Väst har ett mål  om att hålla sig utanför kriget. Nu när Zelensky pratar om ett ryskt anfall mot kollektiv säkerhet syftar han på Nato och artikel 5, då strider det mot västs och Natos vilja att tona ned det, säger han till radiokanalen och betonar att det finns risk för liknande händelser framöver.

"Inte Ukrainas fel"

Nato gick igår ut med att man tror att roboten som slog ned i byn Przewodów avfyrades av Ukraina mot en inkommande rysk robot. Ingenting tyder enligt militäralliansen på att det handlade om en medveten rysk attack.

Natochefen Jens Stoltenberg klargjorde emellertid att det är Ryssland som bär ansvaret för tragedin.

– Låt mig vara tydlig, detta är inte Ukrainas fel. Ryssland bär det yttersta ansvaret när de fortsätter sitt illegala krig mot Ukraina.

Utesluter inte avsiktlig provokation

Polen delar bilden av att det är Ryssland som ska hållas ansvarig även om avfyrandet av roboten kommit från ukrainska styrkor. Landet vill dock inte utesluta att det trots allt kan handla om en fullt medveten rysk provokation mot väst och Nato.

– Vi kan inte utesluta att beskjutningen av ukrainsk infrastruktur nära gränsen var en avsiktlig provokation som gjordes i hopp om att en sådan situation skulle kunna uppstå, framhåller Polens premiärminister Mateusz Morawiecki  på Twitter.

Foto: European Council

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen