VAL 2022: Oväntad kritik mot S-strategi

2022 09 07

Statsminister Magdalena Andersson och Socialdemokraterna har satsat hårt på att varna väljarna för Sverigedemokraterna under valspurtens slutetapp.

Under gårdagen vände sig Magdalena Andersson (S) direkt till borgerliga väljare i ett filmklipp som publicerades på Instagram.

Budskapet var tydligt – ”låna ut” din röst till S om du känner tvivel över samarbetet med SD.

– Det är oerhört jämnt i opinionen just nu och du kan avgöra om Sverigedemokraterna ska få bestämma över Sverige eller inte. Du kan skicka en tydlig signal till ett parti du brukar rösta på och säga ”Här går gränsen!" betonade Magdalena Andersson.

Statsministerns utspel kom några dagar efter att S kallat till en pressträff om ”det säkerhets- och utrikespolitiska hotet som Sverigedemokraterna utgör”.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och migrationsminister Anders Ygeman (S) anklagade SD för att ha kopplingar till Vladimir Putins Ryssland.

Vill locka L-väljare  

Genom att peka på faror med samarbetet med SD vill Socialdemokraterna främst få väljare som röstar på Liberalerna att tänka om, vilket Expressen tidigare har rapporterat om.

– Han är garanten för att SD ska få inflytande, sa Magdalena Andersson om Johan Pehrson (L) i en intervju med tidningen.

”Motsatt effekt”

Men nu kritiseras strategin – från ett något oväntat håll.

Vänsterpartiet – ett av fyra partier i Anderssons regeringsunderlag –har tröttnat på Socialdemokraternas utspel.

Det uppger flera V-källor som SvD har pratat med.

– När det är två veckor kvar och man ställer sig och säger sådär riskerar man att skapa motsatt effekt. Det kan bli så att väljarna tycker att man bevisar SD:s tes om att allt är korrumperat, säger en vänsterpartist till tidningen och tillägger:

– De får valrörelsen att handla om man är för eller emot SD, och då försvinner all sakpolitik.

– Mycket av debatten handlar om sådant som gör att det inte spelar någon roll vad man röstar på. I riksdagen fattar man beslut om välfärden och inte en ”nazistfika” på SD:s partikansli, säger en annan central V-källa.

Pekar ut SD:s högerpolitik

Vänsterpartiet har istället använt sig av en annan ”SD-taktik” under valrörelsen.

Partiledaren Nooshi Dadgostar har valt att attackera Jimmie Åkesson och SD i sakfrågor.

Målet är att bevisa att SD är ett högerparti, snarare än att peka ut Jimmie Åkesson som rasist eller klimatförnekare, rapporterar SvD.

– Vi tycker så klart också att Jimmie Åkesson säger hemska saker. Men han vill gärna ha en ”pingpongmatch” och vi vill inte ge honom den. Vi vill hålla oss till sak och inte bara stå och säga att någon är dum, säger en V-källa till SvD och fortsätter:

– Vi tror det är bättre att prata om våra förslag. Vi tror att man minskar rasismen och främlingsfientligheten om skolan blir bättre eller om bostadssegregationen minskar.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


SWEDBANK: Hela Sverige kommer förändras – pekar ut datum

2024 04 18

Swedbank förutspår stora förändringar för hela Sverige jämfört med andra EU-länder.

Markera den 7 maj i kalendern.

Det datumet innebär startskottet för en rad förändringar för den svenska ekonomin.

– Utsikterna för hushållen börjar ljusna, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

Stannar inte vid sänkningar

Det är nämligen i maj som Swedbank förväntar sig att Riksbanken kommer att inleda en serie räntesänkningar.

– Vi räknar med att styrräntan sänks med 25 punkter i maj, till 3,75 procent, vilket följs av ytterligare tre sänkningar i år. Riksbanken fortsätter att sänka räntan även under 2025, ned till två procent, säger Mattias Persson i en kommentar till bankens senaste konjunkturrapport.

Men det stannar inte där.

Enligt Swedbank är den nyligen framlagda vårändringsbudgeten ett första steg mot en mer expansiv finanspolitik.

"Sverige tar revansch"

Banken kallar det för en “revansch” för svensk ekonomi där nästa år blir särskilt expansivt med 50 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder.

Successivt kommer Sverige att växla upp – snabbare än majoriteten av Europas övriga länder.

– Återhämtningen är i sikte för svensk ekonomi och när den ekonomiska politiken svänger om, med en penningpolitik som blir mindre åtstramande och en finanspolitik som blir expansiv, tar tillväxten i Sverige ordentlig fart och placerar sig i topp i Europa, säger Mattias Persson. 

– Detta talar också för att den svenska kronan ska stärkas.

Inkomsterna blir större

Swedbank understryker att en mindre åtstramande penningpolitik kommer ge en “välbehövlig injektion” till hela Sveriges ekonomi.

– Efter två år av fallande inkomster stiger de reala disponibla inkomsterna i år och ännu mer nästa år, säger Mattias Persson och tillägger:

– Konsumtionen förblir dämpad ett tag till då arbetsmarknaden försvagas under året, men börjar stiga efter sommaren för att sedan ta ett rejält steg upp och växa med hela 3,4 procent 2025, säger Mattias Persson.

Stabiliserad bostadsmarknad

Förutom fallande inflation, högre reala inkomster för hushållen och en allmän revansch för svensk ekonomi syns även en framtida prisuppgång för bostadspriserna, som mer eller mindre legat still i ett år och befunnit sig på en nivå tio procent lägre än toppen under våren 2022.

Nu har läget stabiliserats. Högre priser är att vänta.

– Kursändringen från Riksbanken ger skjuts åt bostadsmarknaden. Tillsammans med förbättrad köpkraft hos hushållen talar det för en ökad efterfrågan på bostäder och en försiktig prisuppgång på 2–3 procent i år och cirka 5 procent nästa år, säger Mattias Persson.  

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


SKATTEVERKET: Många har gjort fel i deklarationen – nytt för i år

2024 04 17

En hel del svenskar har missat en regel när de skickat in sin deklaration för 2023.

Förekomsten är så pass utbredd att Skatteverket nu går ut med en påminnelse till svenska folket om vad det egentligen är som gäller.

"Många missar"

Det handlar om att intäkter för uthyrning kan behöva tas upp i deklarationen, till exempel för den som hyrt ut en bostad, båt, släp eller husbil.

Nytt för i år är att uppgifterna om uthyrning via vissa digitala plattformar ska lämnas in till Skatteverket, vilket flera alltså tycks ha missat.

– Vi ser att många missar att deklarera sin uthyrning eller missförstår reglerna. Men med Skatteverkets beräkningshjälp är det enkelt att ta reda på om uthyrningen ska deklareras, säger Alem Resulovic, sektionschef på Skatteverket.

Samma beskattning

Även om det är nytt att uppgifterna ska lämnas in är det samma regler som gäller själva beskattningen av inkomsten.

– Vi informerar om reglerna under årets deklarationsperiod eftersom alla kanske inte känner till att inkomster från uthyrning kan vara skattepliktiga, säger Emelie Köhn, sektionschef på Skatteverket.

– Får du ett överskott från uthyrningen av till exempel privatbostaden ska du deklarera det i din inkomstdeklaration som inkomst av kapital.

Kommer inleda kontroller

Under 2024 får Skatteverket in kontrolluppgifter från såväl svenska som europeiska digitala plattformar som förmedlar uthyrning.

De svenska uppgifterna ska gå att ta del av på myndighetens Mina sidor från och med april och från månadsskiftet maj/juni även de europeiska.

Dessutom planerar Skatteverket att genomföra riktade kontroller till hösten när de utländska uppgifterna är på plats.

Rätt till schablonavdrag

Enligt Skatteverket får den som hyrt ut en bostad göra ett schablonavdrag på 40 000 kronor per år.

Syftet med avdraget är att kompensera för extra kostnader som en uthyrning innebär.

– Den som hyr ut en bostadsrätt eller hyresrätt har utöver schablonavdraget rätt att dra av hela eller del av månadsavgiften eller hyran. För fristående fastigheter får dessutom 20 procent av hyresintäkten dras av, framhåller myndigheten.

30 procent

När det gäller uthyrning av privat tillgång, i det här fallet båt, släp eller husbil, är hyresersättningen en skattepliktig kapitalinkomst.

Skatten på överskottet är 30 procent.

– Vissa särskilda avdrag kan göras, understryker Skatteverket och tillägger:

– Är uthyrningen omfattande kan den uppfylla kriterierna för näringsverksamhet och ska då redovisas som inkomst av näringsverksamhet.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen