GASLÄCKAN: ”Otäck utveckling” – krismöte i Sverige

2022 09 27

Det europeiska priset på gas skjuter i höjden efter att läckor upptäckts på gasledningarna Nord Stream 1 och 2.

På tisdagen stiger naturgaspriset i Europa med 10 procent, rapporterar Bloomberg.

En stor förändring. Den kraftiga ökningen kommer efter att priset på naturgas fallit i fyra dagar i rad. I går, måndag, var priset på naturgas det lägsta på tre månader.

– Sådana här händelser brukar leda till sådana här omedelbara prisrörelser och sedan brukar det lugna ner sig när man väl ser hur allvarligt det är. Men det är en väldigt otäck utveckling, säger Swedbanks råvaruanalytiker Jörgen Kennemar till nyhetsbyrån TT.

Hävdar sabotage

Tyskland utreder gasläckorna. Enligt uppgifter till tyska Tagesspiegel misstänker tyska myndigheter att det rör sig om en riktad attack som utförts med ubåt eller med attackdykare.  

Två huvudalternativ diskuteras.

För det första, enligt initiala spekulationer, kan ukrainska eller Ukraina-anslutna styrkor vara ansvariga. Om gasleveransen via Nord Streams rörledningar tillfälligt skulle stoppats skulle gasleveranser från Ryssland till Tyskland och Centraleuropa endast vara möjliga via Yamal-förbindelsen som går via det polska och ukrainska rörledningsnätet.

För det andra misstänkts en så kallad "falsk flagg"-operation av Ryssland. En sådan attack skulle skapa ytterligare osäkerhet och gaspriset kan möjligen drivas upp igen och förvärra den europeiska energipriskrisen, som nyligen har lättat minimalt.

Kreml utesluter inte sabotage

Ryssland utesluter inte att en riktad attack har orsakat skadorna.

– Inget alternativ kan uteslutas, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov, enligt Reuters.

”Riktigt stort hål”

Utsläppet från Nord Stream 1 och 2 är på internationellt vatten inom Sverige och Danmarks ekonomiska zoner.

Den danska energimyndigheten uppger att det finns ”ett riktigt stort hål” på gasledningarna och att det läckt ut en stor mängd gas, rapporterar danska Berlingske.

– Vi är oroliga över vad som har hänt där ute. Och om det är andra saker på väg, säger Kristoffer Böttzauw, direktör för den danska energimyndigheten, till tidningen.

Danska energimyndigheten har höjt landets beredskap för energisektorn. 

Explosiv 

Gasledningarna har läckt på tre olika platser. Sjöfartsverket har skickat ut navigationsvarningar om att fartyg ska hålla sig borta från områdena. Varningar är även utfärdade för flygplan. De uppmanas att hålla 1 000 meters säkerhetshöjd.

– Det handlar om gas som är explosiv. Vi har tagit till ett väl tilltaget säkerhetsavstånd kring de här platserna, säger Lisa Mjörning, presstalesperson på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, till Expressen.

Krismöte

Utrikesminister Ann Linde (S) meddelar att regeringen sammankallat till en krishantering efter läckorna på gasledningarna, rapporterar Aftonbladet.

– Så fort vi fick kännedom om det sammankallade vi krishanteringen på regeringskansliet och andra myndigheter. Mötet kommer att handla om hur mycket vi vet, säger Linde till tidningen.

Utrikesministern utesluter inte att flera liknande incidenter kan inträffa i närtid. Hon pekar ut Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Vi får vara förberedda på det. Putin har visat att han är desperat nu, därför att Ukraina har med stöd från väst och med sin otroliga förmåga att vara uthålliga visat att det inte gick så lätt som Putin trott och då får man vara beredd på att han agerar irrationellt och grymt, säger Ann Linde, enligt Expressen.

Foto: Q Graaf och President of Russia Office

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Ny utbetalningsregel införs för många pensionärer

2026 01 25

Som pensionär finns möjligheten att välja hur mycket allmän pension man tar ut.

Det går också att göra ett uppehåll och pausa pensionsutbetalningarna.

– Du kan välja om du vill ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent av din inkomstpension och premiepension varje månad. Du kan också välja att pausa ditt uttag, uppger Pensionsmyndigheten.

Men samma möjlighet har inte alltid funnits för tjänstepensionen.

Ny möjlighet

För omkring ett år sedan öppnades en möjlighet för många pensionärer att också pausa sin tjänstepension.

– Då kom Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna efter en lagändring överens om att införa möjligheten att göra uppehåll i utbetalningen av tjänstepensionen, uppger Statens tjänstepensionsverk, SPV.

Men den förändringen gällde inte tidigare statligt anställda som får sin pension från SPV.

Men det har nu ändrats, meddelar myndigheten.

– Sedan årsskiftet kan nu SPV:s kunder välja att göra uppehåll i sin utbetalning av tjänstepension från statlig anställning, framhåller SPV i ett uttalande.

– En förändring som gör tjänstepensionen mer flexibel och bland annat ger pensionärer som vill börja jobba igen bättre möjlighet att planera sin ekonomi.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Fakta om ansökan och de olika delarna

Ansökan är sedan slutet av 2025 öppen för den som önskar pausa sin pensionsutbetalning från SPV.

- Det går att göra uppehåll i både den förmånsbestämda delen som SPV hanterar och i de premiebestämda delarna som andra försäkringsgivare hanterar.

- För den förmånsbestämda delen gäller att uppehållet i utbetalningen måste vara minst en månad långt. I övrigt finns ingen tidsbegränsning.

- Det är också möjligt att göra flera uppehåll och ändra längden på en påbörjad paus.

- Ansökan om ett uppehåll ska göras minst en månad innan önskad start, antingen via Mina sidor på spv.se eller genom att skicka in en blankett.

- De premiebestämda delarna hanteras av Kåpan Tjänstepension och andra valbara pensionsbolag.

- Ansökan om uppehåll i någon av de här delarna sker hos respektive bolag.

Källa: Statens tjänstepensionsverk

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: M. Aurelius

Text: Reaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 25

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen