22 oktober 2025

Oroväckande uppgifter om virussmitta – risken ökar för människor

2024 11 05

Nu kommer nya uppgifter om spridningen av en virussmitta som riskerar att drabba människor.

Det har tidigare rapporterats att nötkreatur i USA har smittats av fågelinfluensa.

Nu har även en gris smittats av viruset, vilket är oroväckande uppgifter, rapporterar danska TV2.

– Djuret som inte fick smittas av fågelinfluensa har nu smittats, enligt kanalen.

Att just en gris har smittats anses alltså vara extra oroväckande eftersom det innebär att risken ökar för människor.

Förändringsbenägna virus

När en gris smittas så kan det potentiellt ge upphov till nya virusvarianter med en förmåga att infektera människor, enligt kanalen.

Även svenska SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, bekräftar att uppgifterna om en smittad gris leder till ökad oro, rapporterar DN.

Grisar kan fungera som ”blandningskärl” för olika typer av influensavirus.

– Influensavirus är väldigt förändringsbenägna. Och grisar är mottagliga både för virus från människor och fåglar, där kan de blanda sig, säger Maria Nöremark, biträdande statsepizootolog vid SVA, till tidningen.

– Antingen så att det uppstår ett helt nytt virus eller så att de blir mer benägna att smitta människor, tillägger hon.

Upptäcktes på mindre gård

USA har nu alltså fått sitt första fall där en gris har smittats av fågelinfluensaviruset H5N1.

Upptäckten gjordes på en gård i Crook County.

I ett första skede påvisades fågelinfluensa hos fjäderfä.

Några dagar senare kunde man dock konstatera att även en gris på gården var smittad, rapporterar Jordbruksaktuellt.

”Observation värd att följa”

Upptäckten har gjorts på en gård som inte driver kommersiellt lantbruk. På gården finns ett fåtal djur, bland annat fjäderfä och grisar, och djuren på gården har delat stall och olika typer av utrustning.

Den smittade grisen hade inga symptom utan testades av säkerhetsskäl.

Tester har visat att viruset inte tycks ha genomgått några genetiska förändringar, men utvecklingen följs noggrant.

– Detta är en observation som är värd att följa, men som inte ger anledning till ökad oro. Det pågår inget större utbrott och det pågår inte någon cirkulation av det här viruset bland stora grupper av grisar, säger Maria Nöremark till DN.

Foto: L. Vasquez

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen