Öppnar för ”total systemförändring” – Morgan Johansson (S) rasar

2023 11 21

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har lagt fram ett förslag om att dra in medborgarskap för mängder av människor.

I oktober öppnade han upp för diskussion om frågan. 

I en intervju med Expressen framhöll SD-ledaren att åtgärden skulle kunna bli aktuell för svenska medborgare som exempelvis gör sig skyldiga till terrorism eller gängkriminalitet.

– Det handlar alltså inte bara om att utvisa grovt kriminella som saknar svenskt medborgarskap, där det råder relativt bred politisk enighet, utan de som är svenska medborgare – men som av olika skäl förbrukat den rätten, sa Åkesson till tidningen som beskrev förslaget som en ”total systemförändring”.

Får stöd av riksdagsparti

Enligt Jimmie Åkesson skulle potentiellt hundratusentals människor kunna bli föremål för åtgärden om de inte “vill integreras”.

Nu får SD-ledaren stöd av samarbetspartiet Moderaterna.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) öppnar för att det ska bli möjligt att riva upp personers medborgarskap, även om de inte är medborgare någon annanstans. 

–  Om man begår väldigt allvarliga brott och brott som är systemhotande, det vill säga skulle kunna ha en effekt på staten. Eller om det finns uppgifter om att man har tillskansat sig medborgarskapet på felaktiga grunder. Då är min uppfattning att det i båda de här fallen ska vara möjligt att få sitt medborgarskap tillbakadraget, säger ministern till GP.

Behöver ändra grundlagen

I dag motsätter sig den svenska grundlagen ett tillbakadragande av medborgarskapet.  

Det är något som regeringen vill ändra på.

En grundlagsutredningen ska vara klar i slutet på nästa år.

–  Det pågår just nu en utredning om hur man skulle kunna ändra grundlagen och där är de här bitarna med. Vi får se vad utredningen kommer fram till, säger Gunnar Strömmer.

”Komplett galet”

Om förslaget blir verklighet skulle personer i praktiken bli statslösa.

– Det är folkrättsligt möjligt att återkalla medborgarskapet, också med konsekvensen av statslöshet, vid nämnda hot, mutor, felaktiga uppgifter och så vidare. Jag ser själv inga hinder mot det, men vi får se vad utredningen kommer fram till, säger Gunnar Strömmer till SR Ekot.

Sveriges tidigare justitieminister Morgan Johansson (S) rasar mot förslaget.

– Detta är komplett galet. Ska vi inte ens längre följa vår egen grundlag och de internationella konventioner vi skrivit under? UNHCR har som mål att utrota statslöshet till år 2024. Sverige gör tvärtom. Strömmer gör sig till en total SD-marionett, skriver han på sociala medieplattformen X.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen