Nytt beslut om Sveriges pensionsålder

2023 05 30

Regeringen har fattat ett nytt beslut om vilken pensionsålder som ska gälla i Sverige.

Den så kallade riktåldern för pension är nu bekräftad.

Det står klart när regeringen nu fastställer åldern till 67 år även för 2029, vilket meddelas i ett pressmeddelande på tisdagen.

– Att vi lever allt längre, är friska och aktiva är naturligtvis väldigt positivt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till regeringens hemsida.

– Fler år som pensionär innebär dock att den intjänade pensionen ska räcka över en längre tid och för att få en god ekonomisk tillvaro är det därför avgörande att arbetslivet förlängs.

Flera höjningar

I år har flera höjningar kopplat till pensionsåldern redan presenterats och som började gälla vid årsskiftet.

Till exempel har lägsta ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad pension höjts från 62 till 63 år och åldersgränsen för när man kan börja ta emot garantipension gick från 65 till 66 år.

Man har numera även rätt att stanna kvar på jobbet till 69 års ålder – till skillnad från 68 år som gällde fram till i år.

Bekräftar tidigare riktålder

Dagens beslut är en bekräftelse på den riktålder man tidigare lagt fram för 2026. 

Nu gäller alltså samma sak även för 2029 – det vill säga 67 år.

Riktåldern för pension är den som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

– Äldres erfarenhet och kompetens är ofta förbisedd i Sverige. Jag uppmanar alla arbetsgivare att tillvarata den kompetens som finns hos sina mest erfarna medarbetare, säger Anna Tenje.

Regeringen föreslår att förordningen träder i kraft den 1 juli 2023.

Beslutas varje år

Ändringen kopplat till tidigaste uttagsålder för allmän pension som gäller sedan 1 januari 2023 berör personer som är födda 1961 och 1962.

Tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg har som sagt också ändrats från 65 till 66 år.

– Det betyder att du som är född 1958 och 1959 kommer att kunna få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg först när du fyller 66 år, framhåller Pensionsmyndigheten på sin webbplats och tillägger:

– För dig som är född 1957 eller tidigare gäller fortfarande 65 år. 

Eftersom riktåldern beslutas varje år och tillämpas sex år senare kan inte yngre personer veta vilken riktålder som kommer att gälla när de närmar sig pensionsåldern.

LÄS MER: Tusentals pensionärer riskerar rejäl ekonomisk smäll

Foto: A. Blăjan

Text: Redaktionen


Anmälningar väller in – skarp uppmaning till alla med utemöbler

2026 06 19

Svenskar med utemöbler uppmanas att låsa fast dessa med en låsvajer.

Många svenskar njuter av det fina sommarvädret på uteplatser, altaner och trädgårdar.

Men samtidigt som möblerna ställs ut passar även tjuvar runt om i landet på att försöka stjäla dyra stolar och bord.

Den här tiden på året står exklusiva utemöbler högt på deras önskelista – och Länsförsäkringar riktar en skarp uppmaning till alla med utemöbler om att säkra dessa.

Anmälningar väller in

Exklusiva utemöbler med högt andrahandsvärde är enligt Länsförsäkringar extra stöldbegärliga.  

– Under sommaren får vi in anmälningar om stulna utemöbler i princip varje vecka, säger Caroline Josefsson, affärsområdeschef skador och skadeförebygg på Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän. 

Ju mer eftertraktad och lättsåld en möbel är, desto större är risken att den försvinner.  

Tips från proffsen

Länsförsäkringar har upprättat sex tips till den som vill skydda sina utemöbler – i synnerhet om det rör sig om dyra sådana:

- Lås fast möblerna med exempelvis en låsvajer.

- Om du ska resa bort – flytta in möblerna i ett låst förråd om du har möjlighet.

- Töm dynboxar, ställ in dynor och kuddar när de inte används – även dessa kan vara stöldbegärliga.

- Märk och dokumentera dina möbler – fotografera dem och spara kvitton.

- Gör alltid en polisanmälan om du blir bestulen och spara en kopia.

- Kontakta ditt försäkringsbolag för att göra en skadeanmälan.

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

“Tjuvarnas första val”

Caroline Josefsson säger vidare att “några enkla åtgärder kan göra stor skillnad”.

– Det är lätt att tro att utemöblerna står säkert på tomten, men vi ser att exklusiva möbler som lämnas utan uppsikt ofta är tjuvarnas första val, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi skulle inte lämna andra värdesaker för tiotusentals kronor framme utan skydd en längre period, och på samma sätt är det klokt att vara lite extra rädd om sina utemöbler. 

Så funkar det

Stöld av utemöbler omfattas ofta av hemförsäkringen.

För att kunna få ersättning krävs alltid en polisanmälan, och det är viktigt att spara en kopia av anmälan när man kontaktar sitt försäkringsbolag.  

Ersättningen baseras på möblernas värde och ålder.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: C. Banks

Text: Redaktionen


20 juni 2026

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Möjligheten att betala i matbutiken förbättras.

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen