Nytt beslut om Sveriges pensionsålder

2023 05 30

Regeringen har fattat ett nytt beslut om vilken pensionsålder som ska gälla i Sverige.

Den så kallade riktåldern för pension är nu bekräftad.

Det står klart när regeringen nu fastställer åldern till 67 år även för 2029, vilket meddelas i ett pressmeddelande på tisdagen.

– Att vi lever allt längre, är friska och aktiva är naturligtvis väldigt positivt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till regeringens hemsida.

– Fler år som pensionär innebär dock att den intjänade pensionen ska räcka över en längre tid och för att få en god ekonomisk tillvaro är det därför avgörande att arbetslivet förlängs.

Flera höjningar

I år har flera höjningar kopplat till pensionsåldern redan presenterats och som började gälla vid årsskiftet.

Till exempel har lägsta ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad pension höjts från 62 till 63 år och åldersgränsen för när man kan börja ta emot garantipension gick från 65 till 66 år.

Man har numera även rätt att stanna kvar på jobbet till 69 års ålder – till skillnad från 68 år som gällde fram till i år.

Bekräftar tidigare riktålder

Dagens beslut är en bekräftelse på den riktålder man tidigare lagt fram för 2026. 

Nu gäller alltså samma sak även för 2029 – det vill säga 67 år.

Riktåldern för pension är den som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

– Äldres erfarenhet och kompetens är ofta förbisedd i Sverige. Jag uppmanar alla arbetsgivare att tillvarata den kompetens som finns hos sina mest erfarna medarbetare, säger Anna Tenje.

Regeringen föreslår att förordningen träder i kraft den 1 juli 2023.

Beslutas varje år

Ändringen kopplat till tidigaste uttagsålder för allmän pension som gäller sedan 1 januari 2023 berör personer som är födda 1961 och 1962.

Tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg har som sagt också ändrats från 65 till 66 år.

– Det betyder att du som är född 1958 och 1959 kommer att kunna få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg först när du fyller 66 år, framhåller Pensionsmyndigheten på sin webbplats och tillägger:

– För dig som är född 1957 eller tidigare gäller fortfarande 65 år. 

Eftersom riktåldern beslutas varje år och tillämpas sex år senare kan inte yngre personer veta vilken riktålder som kommer att gälla när de närmar sig pensionsåldern.

LÄS MER: Tusentals pensionärer riskerar rejäl ekonomisk smäll

Foto: A. Blăjan

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen