Nytt beslut om Sveriges pensionsålder

2023 05 30

Regeringen har fattat ett nytt beslut om vilken pensionsålder som ska gälla i Sverige.

Den så kallade riktåldern för pension är nu bekräftad.

Det står klart när regeringen nu fastställer åldern till 67 år även för 2029, vilket meddelas i ett pressmeddelande på tisdagen.

– Att vi lever allt längre, är friska och aktiva är naturligtvis väldigt positivt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till regeringens hemsida.

– Fler år som pensionär innebär dock att den intjänade pensionen ska räcka över en längre tid och för att få en god ekonomisk tillvaro är det därför avgörande att arbetslivet förlängs.

Flera höjningar

I år har flera höjningar kopplat till pensionsåldern redan presenterats och som började gälla vid årsskiftet.

Till exempel har lägsta ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad pension höjts från 62 till 63 år och åldersgränsen för när man kan börja ta emot garantipension gick från 65 till 66 år.

Man har numera även rätt att stanna kvar på jobbet till 69 års ålder – till skillnad från 68 år som gällde fram till i år.

Bekräftar tidigare riktålder

Dagens beslut är en bekräftelse på den riktålder man tidigare lagt fram för 2026.

Nu gäller alltså samma sak även för 2029 – det vill säga 67 år.

Riktåldern för pension är den som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

– Äldres erfarenhet och kompetens är ofta förbisedd i Sverige. Jag uppmanar alla arbetsgivare att tillvarata den kompetens som finns hos sina mest erfarna medarbetare, säger Anna Tenje.

Regeringen föreslår att förordningen träder i kraft den 1 juli 2023.

Beslutas varje år

Ändringen kopplat till tidigaste uttagsålder för allmän pension som gäller sedan 1 januari 2023 berör personer som är födda 1961 och 1962.

Tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg har som sagt också ändrats från 65 till 66 år.

– Det betyder att du som är född 1958 och 1959 kommer att kunna få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg först när du fyller 66 år, framhåller Pensionsmyndigheten på sin webbplats och tillägger:

– För dig som är född 1957 eller tidigare gäller fortfarande 65 år.

Eftersom riktåldern beslutas varje år och tillämpas sex år senare kan inte yngre personer veta vilken riktålder som kommer att gälla när de närmar sig pensionsåldern.

LÄS MER: Tusentals pensionärer riskerar rejäl ekonomisk smäll

Foto: A. Blăjan

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna.

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen