Nytt beslut om Sveriges pensionsålder

2023 05 30

Regeringen har fattat ett nytt beslut om vilken pensionsålder som ska gälla i Sverige.

Den så kallade riktåldern för pension är nu bekräftad.

Det står klart när regeringen nu fastställer åldern till 67 år även för 2029, vilket meddelas i ett pressmeddelande på tisdagen.

– Att vi lever allt längre, är friska och aktiva är naturligtvis väldigt positivt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till regeringens hemsida.

– Fler år som pensionär innebär dock att den intjänade pensionen ska räcka över en längre tid och för att få en god ekonomisk tillvaro är det därför avgörande att arbetslivet förlängs.

Flera höjningar

I år har flera höjningar kopplat till pensionsåldern redan presenterats och som började gälla vid årsskiftet.

Till exempel har lägsta ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad pension höjts från 62 till 63 år och åldersgränsen för när man kan börja ta emot garantipension gick från 65 till 66 år.

Man har numera även rätt att stanna kvar på jobbet till 69 års ålder – till skillnad från 68 år som gällde fram till i år.

Bekräftar tidigare riktålder

Dagens beslut är en bekräftelse på den riktålder man tidigare lagt fram för 2026.

Nu gäller alltså samma sak även för 2029 – det vill säga 67 år.

Riktåldern för pension är den som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

– Äldres erfarenhet och kompetens är ofta förbisedd i Sverige. Jag uppmanar alla arbetsgivare att tillvarata den kompetens som finns hos sina mest erfarna medarbetare, säger Anna Tenje.

Regeringen föreslår att förordningen träder i kraft den 1 juli 2023.

Beslutas varje år

Ändringen kopplat till tidigaste uttagsålder för allmän pension som gäller sedan 1 januari 2023 berör personer som är födda 1961 och 1962.

Tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg har som sagt också ändrats från 65 till 66 år.

– Det betyder att du som är född 1958 och 1959 kommer att kunna få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg först när du fyller 66 år, framhåller Pensionsmyndigheten på sin webbplats och tillägger:

– För dig som är född 1957 eller tidigare gäller fortfarande 65 år.

Eftersom riktåldern beslutas varje år och tillämpas sex år senare kan inte yngre personer veta vilken riktålder som kommer att gälla när de närmar sig pensionsåldern.

LÄS MER: Tusentals pensionärer riskerar rejäl ekonomisk smäll

Foto: A. Blăjan

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen