Nya villkor för folk som kör över Öresundsbron

2024 04 30

Den som kör ut från eller in i Sverige via Öresundsbron kommer framöver att granskas noggrant.

För första gången någonsin i Sverige kommer kameror av modellen  ANPR (Automatic Number Plate Recognition) att användas för att fotografera och samla in uppgifter om fordon. 

Det meddelar polisen.

– I stället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen, skriver myndigheten om de nya kamerorna.

Stor betydelse för polisen

Enligt polisen kommer kamerorna få stor inverkan på det polisiära arbetet. Fordonsuppgifterna som samlas in ger polisen möjlighet att lägga in bevakning på ett fordon och söka på ett fordon i efterhand.

Håkan Jarborg Eriksson, nationell samordnare för gränsnära brottsbekämpning hos polisens nationella operativa avdelning, Noa, berättar att uppgifterna ska samlas in i brottsbekämpande syfte.

Det nya systemet ska hjälpa polisen  att upptäcka, förebygga och förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

–  Det kan bland annat handla om att vi vill lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats. Det kan också handla om att kunna utesluta att ett intressant fordon har passerat området, säger Håkan Jarborg Eriksson i ett uttalande.

Ny lagstiftning

En ny lagstiftning, som trädde i kraft i augusti 2023, ger polisen utökade befogenheter att använda ANPR-kameror i gränsområden.

Framöver kommer kamerorna att monteras upp på andra platser än Öresundsbron.

– Systemets funktionalitet kommer att utvecklas och successivt utökas också antalet kameror på olika platser i Sverige för att effektivisera polisens brottsbekämpande arbete, säger Håkan Jarborg Eriksson.

Den nya tekniken kommer inte att ha någon påverkan på trafiken och bilister kommer informeras om kamerabevakningen via skyltar i berört område. Polisen har rätt att behålla fordonsuppgifterna i sex månader, sedan kommer uppgifterna raderas.

Fakta: ANPR-kameror

- Polisens ANPR-system hanterar insamlad fordonsinformation. Fordonsinformationen samlas in via så kallade ANPR-kameror. Istället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen. Inga foton tas i syfte att identifiera individer i fordonet. Trots det kommer bilden av fordonet att behandlas enligt polisens riktlinjer för allmän kamerabevakning som inkluderar kortare lagringstid och maskering.

- Genom dessa kameror kan polisen samla in fordonsinformation och fordonsrörelser i syfte att upptäcka, förebygga, förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Det kan handla om att lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats.

- Att registrera en bevakning på ett registreringsnummer och att utföra en sökning, kräver att ett polisiärt ärende finns som anges vid registrering eller sökning.

- Implementeringen av förmågan att använda fordonsinformation och fordonsrörelser i brottsbekämpande syfte drivs via ANPR-projektet som är EU-finansierat genom Fonden för inre säkerhet (ISF). Fonden ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU. 

Källa: Polisen

Foto: Johan Nilsson Øresundsbron

Text: Redaktionen

Skatteverket: Växande misstag i deklarationen – nästan alla har gjort fel

2024 05 15

En relativt ny form av redovisning har börjat dyka upp i folks deklarationer.

Och det handlar om stora vinster värda miljardbelopp som inte beskattas.

"Många svenskar"

Så sent som 2013 handlade det enbart om drygt 100 personer per år. Sedan dess har utvecklingen gått i rasande fart.

Omkring 8 000 personer på åtta år deklarerar nu försäljning av kryptovalutor. 

Totalt har deklarerade försäljningsbelopp stigit från 36 miljoner år 2013 till hisnande 19 miljarder kronor 2021. De sammanlagda deklarerade vinsterna har samtidigt ökat från 10 miljoner till 2,7 miljarder under samma period.

– Många svenskar har gjort stora vinster på kryptovalutor under samma period men få har skattat för vinstpengarna, konstaterar dock Skatteverket i en ny rapport.

90 procent gör fel

Det växande skattefelet är enormt i sitt eget sammanhang. Drygt 90 procent bedöms gör fel, vilket motsvarar 1,5 miljarder kronor. 

– De deklarerade försäljningarna av kryptotillgångar utgör ungefär en tiondel av de uppskattade totala försäljningarna, säger Lina Andersson, analytiker och rapportförfattare på Skatteverket, i en kommentar.

Enbart 5 procent deklarerar alls

Och det är de som gör störst vinster som i störst grad missar att deklarera ordentligt. Enligt Skatteverket står personerna med de tio procent högsta försäljningsbeloppen för nästan tre fjärdedelar av skattefelet, medan de 50 procent lägsta beloppen bara står för “en försumbar” del av felet.

– Antal personer som redovisar försäljning av kryptovalutor har ökat fram till 2021 men det är fortfarande bara 5 procent av de svenskar som sålt kryptovalutor som deklarerat sin försäljning, säger Anna Olofsson, specialist kryptobeskattning på Skatteverket.

Viktigt för Skatteverket

Även om det fortfarande är en relativt liten grupp är de nya uppgifterna av mycket högt värde för Skatteverket. 

Hittills har myndigheten haft begränsad kunskap om omfattningen av skattefel kopplat till redovisning av kryptovaluta.

– Den är också intressant för andra länders skattemyndigheter då Skatteverkets analysenhet är en av de första att bedöma skattefelet från handel med kryptovalutor och rapporten därför kan användas som underlag för andra skattemyndigheters bedömningar, säger Lina Andersson, analytiker på Skatteverket.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen

Oväntat hälsolarm i Turkiet – turister panikslagna

2024 05 15

En hälsovarning har utfärdats på en populär turistort i Turkiet. 

Marmaris i södra Turkiet är ett av svenskarnas favoritresmål när sommarsemestern ska bokas.

Platsen var dock i veckan föremål för ett plötsligt hälsolarm efter att en samling brittiska turister orsakade “panik” bland strandbesökare på den Egeiska kusten, rapporterar Daily Mail.

Turisterna hade nämligen vadat ut i havet vid en folkrik strand och börjat sprida askan av en död släkting i vattnet.

– Hälsomyndigheterna inledde en hastig undersökning och tog vattenprover efter reaktioner från den oroliga lokalbefolkningen efter måndagens ceremoni, uppger den brittiska tidningen.

Utredningen har skyndats på efter att man även varnat för att askan i skulle kunna äventyra hälsan bland andra som badar i samma vatten.

Inte lagligt

Turistgruppen från de brittiska öarna hade med avsikt rest till den aktuella platsen, som går under namnet Uzunyalistranden.

Enligt de anhöriga var det en särskild plats för den avlidna familjemedlemmen.

Men kremering är inte lagligt i Turkiet och det finns dessutom restriktioner för att begränsa införsel av aska till landet.

De som har försökt gå den lagliga vägen har ofta stött på stort byråkratiskt motstånd.

– Det tog mig nästan två år att få tillstånd från den brittiska flygplatsen, flygbolaget, den turkiska flygplatsen, den turkiska regeringen, turkiska lokala tjänstemän, de viktigaste moskérepresentanterna, den turkiska polisen och de lokala hamnmyndighetenra, framhåller en annan britt som ville sprida sin frus aska i Turkiet.

Kremerades av misstag

Det turkiska svenskparadiset beskrivs av resebyråer som “Turkiet när det visar sig från sin allra vackraste sida”.

– Marmaris lockar årligen mängder av besökare, såväl inhemsk som internationell, med sköna bad längs vackra grovkorniga sandstränder, en charmig marina och en trevlig stad med ett tilltalande folkliv, skriver exempelvis Solresor.

Bakgrunden till att kremering inte är tillåtet i landet hittas i islamisk lag. Det blev exempelvis väldigt känsligt när en turkisk man av misstag kremerades på ett sjukhus i tyska Hannover 2022.

Foto: S. Dincer

Text: Redaktionen