Nya villkor för folk som kör över Öresundsbron

2024 04 30

För första gången någonsin i Sverige kommer kameror av modellen  ANPR (Automatic Number Plate Recognition) att användas för att fotografera och samla in uppgifter om fordon. 

Det meddelar polisen.

– I stället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen, skriver myndigheten om de nya kamerorna.

Stor betydelse för polisen

Enligt polisen kommer kamerorna få stor inverkan på det polisiära arbetet. Fordonsuppgifterna som samlas in ger polisen möjlighet att lägga in bevakning på ett fordon och söka på ett fordon i efterhand.

Håkan Jarborg Eriksson, nationell samordnare för gränsnära brottsbekämpning hos polisens nationella operativa avdelning, Noa, berättar att uppgifterna ska samlas in i brottsbekämpande syfte.

Det nya systemet ska hjälpa polisen  att upptäcka, förebygga och förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

–  Det kan bland annat handla om att vi vill lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats. Det kan också handla om att kunna utesluta att ett intressant fordon har passerat området, säger Håkan Jarborg Eriksson i ett uttalande.

Ny lagstiftning

En ny lagstiftning, som trädde i kraft i augusti 2023, ger polisen utökade befogenheter att använda ANPR-kameror i gränsområden.

Framöver kommer kamerorna att monteras upp på andra platser än Öresundsbron.

– Systemets funktionalitet kommer att utvecklas och successivt utökas också antalet kameror på olika platser i Sverige för att effektivisera polisens brottsbekämpande arbete, säger Håkan Jarborg Eriksson.

Den nya tekniken kommer inte att ha någon påverkan på trafiken och bilister kommer informeras om kamerabevakningen via skyltar i berört område. Polisen har rätt att behålla fordonsuppgifterna i sex månader, sedan kommer uppgifterna raderas.

Fakta: ANPR-kameror

- Polisens ANPR-system hanterar insamlad fordonsinformation. Fordonsinformationen samlas in via så kallade ANPR-kameror. Istället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen. Inga foton tas i syfte att identifiera individer i fordonet. Trots det kommer bilden av fordonet att behandlas enligt polisens riktlinjer för allmän kamerabevakning som inkluderar kortare lagringstid och maskering.

- Genom dessa kameror kan polisen samla in fordonsinformation och fordonsrörelser i syfte att upptäcka, förebygga, förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Det kan handla om att lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats.

- Att registrera en bevakning på ett registreringsnummer och att utföra en sökning, kräver att ett polisiärt ärende finns som anges vid registrering eller sökning.

- Implementeringen av förmågan att använda fordonsinformation och fordonsrörelser i brottsbekämpande syfte drivs via ANPR-projektet som är EU-finansierat genom Fonden för inre säkerhet (ISF). Fonden ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU. 

Källa: Polisen

Foto: Johan Nilsson Øresundsbron

Text: Redaktionen

JUST NU: Sjukdom sprids i svensk region – rekordmånga smittade

2025 07 18

En rejäl ökning av en allvarlig virussjukdom har registrerats i Västra Götaland den senaste tiden.

Det handlar om virussjukdomen TBE, som sprids av fästingar och kan leda till en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna.

Antalet fall i Västra Götaland har skjutit i höjden jämfört med förra året. Samma utveckling har även noterats i en annan region.

”Är en rejäl ökning”

TBE är ovanligt, men hittills i år har antalet fall i Västra Götaland ökat markant.

33 fall har registrerats i regionen fram till den 18 juli, rapporterar GP.

Det är mer än dubbelt som många som förra året.

– Förra året hade vi endast 13 fall under samma period så det är en rejäl ökning. Vad det beror på vet man däremot inte och hur det kommer att utvecklas går inte heller att svara på, säger smittskyddsläkaren Thomas Wahlberg till tidningen.

Tidigare i sommar har liknande rekord registrerats i Uppsala, vilket SVT har rapporterat.

TBE är en fästingburen virussjukdom som sprids av fästingar. De flesta som smittas får lindriga besvär, men upp till en tredjedel drabbas av inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna, enligt 1177.

Kommer tidigt

Det är väldigt ovanligt att Västra Götaland har så många fall av TBE så tidigt.

– I regel ser vi en ökning först under sensommaren och den tidiga hösten, säger Thomas Wahlberg till tidningen.

Vad förändring beror på är dock svårt att säga.

En liknande utveckling har setts i Uppsala. Under perioden januari till maj registrerades elva av landets då totalt 38 fall av TBE i Uppsala län.

– Det är alltså en rejäl ökning i år. Vanligtvis sker smittan under sensommaren och hösten, så att vi redan nu har så många fall gör oss oroliga, sade smittskyddsläkaren Johan Nöjd till kanalen i juni.

Många symptom

Ungefär en tredjedel blir alltså allvarligt sjuka om de smittas med TBE.

Symptomen brukar då komma ungefär en vecka efter att man blivit smittad, enligt 1177. Vanliga symptom är hög feber, svår huvudvärk, mycket stel nacke, kräkningar, ljuskänslighet och ljudkänslighet, förvirring, koncentrationssvårigheter och förlamning.

Spridningen av TBE har ökat i Sverige och i Europa de senaste åren. Ett bra sätt att skydda sig mot TBE är att vaccinera sig.

En annan sjukdom som också har ökat den senaste tiden, bland annat i just Västra Götaland, är harpest, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Foto: Martha Dominguez de Gouveia

Text: Redaktionen

JUST NU: SVT trotsar tittarstorm – lovar mer av samma sak

2025 07 18

Många tv-tittare har rasat mot SVT:s undertexter i samband med direktsändningar.

Undertexterna görs med hjälp av AI, vilket har lett till bisarra felaktigheter bland annat i nyhetssändningar.

Exempelvis har Kreml skrivits om till ”kram” och Zelenskij till ”Cancerskij”.

Men trots det utlovar SVT nu ännu mer av samma sak.

Trotsar tittarstormen

SVT kommer att utöka antalet direktsända program som undertextas, uppger kanalen.

Bland annat ska man börja undertexta de 21 lokala nyhetssändningarna. Totalt kommer 85 procent av kanalens direktsända program nu att undertextas. Fram till nu har andelen varit 81 procent.

Beslutet har fattats trots att undertextningen har fått stenhård kritik. SVT använder AI för att undertexta, vilket medför så stora fel att texten ibland blir obegriplig.

Kanalen försvarar dock beslutet att öka mängden undertextning och att fortsätta använda AI.

– Med hjälp av AI-tekniken får vi ut väldigt mycket mer än vad vi skulle kunna göra annars, säger Lena Stormvinge, chef för operations, till kanalen.

Kritiseras av Granskningsnämnden

Trots kritiken mot undertextningen så välkomnas beslutet av Hörselskadades riksförbund, som vill att SVT-program ska bli mer tillgängliga för personer med nedsatt hörsel.

– Vi tycker att SVT borde ha textning på 100 procent, det är det viktigaste kravet, säger Mattias Lundekvam på Hörselskadades riksförbund till kanalen.

Men kritiken mot SVT:s AI-undertexter har alltså varit svidande. Den har bland annat kommit från Granskningsnämnden (GRN).

– Det står klart att det har förekommit betydande kvalitetsbrister i textningen, har GRN skrivit i en bedömning som lämnats till regeringen, rapporterar Journalisten.

– Nämnden noterar att SVT är i ett utvecklingsarbete men anser ändå att bristerna i textningen innebär att kvalitetskravet för tillgänglighetstjänster inte kan anses helt uppfyllt, menar GRN i sin bedömning.

Hizbollah blev ”is på lass”

Användningen av AI har lett till en lång rad bisarra felaktigheter i undertextningen.

Terrorgruppen Hizbollah har kallats för ”Is på lass”, och vanliga tv-uttryck som ”Vi ska strax ta en paus” har omtolkats till ”Vi ska strax släppa oss”, enligt tidningen.

Ofta har också hela meningar blivit väldigt märkliga, exempelvis: ”Där tänkte jag fakta, to daisy sover good socies.”

Många inslag har därför blivit obegripliga för den som är beroende av textningen för att kunna ta del av innehållet.

LÄS OCKSÅ: Klagomål väller in mot SVT – alla upprörda över samma sak

Foto: JESHOOTS resp SVT

Text: Redaktionen