JUST NU: Nya uppgifter om Sveriges löfte till Turkiet

2022 06 30

Sverige har lovat att lämna ut 73 “terrorister”.

Det hävdar Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, rapporterar Reuters.

Han hyllar samtidigt överenskommelsen med Sverige och Finland som en “diplomatisk seger” för Turkiet, under ett tal i Madrid.

Helt nya uppgifter

Det påstådda löftet om att Sverige har lovat Erdoğan att utvisa 73 personer är nya uppgifter.

Under gårdagen rapporterades det om att Turkiet begärt 21 personer utlämnade från Sverige, totalt 33 stycken om man räknar in utvisningskrav även från Finland.

Erdoğan kräver svensk lagändring

Erdoğan kräver även att Sverige ändrar lagen för att möjliggöra utvisningarna.

– Finland och Sverige måste genomföra terrorlagändrignar så snart som möjligt, säger han enligt nyhetsbyrån.

Obekräftade uppgifter från Sverige

Erdoğans påstående har ännu inte kommenterats av den svenska regeringen.

Igår uttalade sig statsminister Magdalena Andersson (S) generellt om Turkiets krav på utlämningar.

– De kraven kommer vi naturligtvis processa på de sätt som vi alltid gör. Vi utlämnar aldrig någon som är svensk medborgare, sade hon enligt Svenska Dagbladet.

Kritik av MP och V

Regeringen har också fått kritik för att man inte varit öppna med innehållet i överenskommelsen med Turkiet. Såväl Miljöpartiet och Vänsterpartiet har krävt att Socialdemokraterna redovisar innehållet i avtalet.

– Vi begär att statsministern omedelbart samlar ihop partiledarkretsen och redogör för vad man egentligen har lovat Erdoğan, sade Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet igår.

Kallats till utrikesutskottet

Utrikesminister Ann Linde (S) har även kallats till utrikesutskottet för att förklara sig.

– Skiftet av svensk utrikespolitik i kölvattnet av Natoansökan är enormt och mycket anmärkningsvärt. Det behöver ministern nu svara för, säger Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi till Dagens Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Nato

Text: Redaktionen

LIVSMEDELSVERKET: Ät 40 procent mer av detta – många vet inte om det

2025 11 21

Livsmedelsverket går ut med en kostuppmaning som många missar.

När vi åldras förändras kroppens behov av näringsämnen.

Och när man har passerat 65 år är det extra viktigt att få i sig mycket protein.

– Proteinets och kostens roll för hälsosamt åldrande är helt avgörande. När vi åldras tappar vi naturligt muskelmassa och om man dessutom börjar äta mindre så går kroppen in och bryter ner de muskler man har, säger Livsmedelsverkets handläggare Susanna Kugelberg, till SR.

Låg kunskap

Kunskapen kring kostens betydelse för hälsan är generellt låg, visar en färsk undersökning.

Och enligt Livsmedelsverkets uppmaning bör man efter 65 års ålder öka sitt proteinintag med uppemot 40 procent för att motverka att musklerna försvagas.

– Det vi ser är att kunskapen om proteinets betydelse är ganska låg så när vi frågar äldre hur man anser att man bör äta efter 65 års ålder så är det endast sex procent som spontant nämner protein, säger Susanne Kugelberg.

Läs också: SBAB: 97 procent gör samma sak med räntan

Studien visar

Den nya undersökningen är gjord av Livsmedelsverket i samarbete med Novus.

Den visar att:

- Nära fyra av tio har ändrat sina matvanor i samband med sin pension. Sex av tio uppger att de inte gjorde det.

- Den främsta orsaken varför man ändrade sina matvanor i samband med pensionen var de förändrade rutinerna kring mat följt av mer tid.

- Två av tio tror det är bra att äta frukt och grönt när man är 65 år eller äldre, något färre uppger att de tror på en varierad kost och nyttan kring att äta regelbundet.

- Nära tre av tio har god kännedom kring de särskilda kostråd som finns om vad man bör äta när man är 65 år eller äldre. Något fler uppger att de aldrig har hört talas om några särskilda kostråd.

- Av de som känner till de särskilda kostråden uppger hälften att man bör äta frukt och grönt, följt av protein och allsidig och varierad kost.

- Fyra av tio kan tänka sig att använda Google eller AI för att ta reda på vad man bör äta när man är 65 år eller äldre. En av fyra hellre skulle vända sig till vården, till exempel vårdcentralen.

Källa: Livsmedelsverket

Läs mer: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Ryskt ultimatum på Norge – hotar med ”vedergällning”

2025 11 21

Ryssland ställer ett krav på Norge och hotar med vedergällning.

Europa och väst har slagit Ryssland med kraftiga sanktioner som riktar sig mot flera av landets viktiga näringar och tillgångar.

Sanktionerna slår mot den ryska krigsmakten både på land och till havs.

Norge har infört fiskesanktioner mot två ryska bolag.

– Norge har infört sanktioner mot de ryska fiskeföretagen Norebo och Murman Seafood och förbjuder dem att fiska i landets ekonomiska zon, uppger den ryska nyhetsbyrån Tass.

Ryssland ställer ultimatum

Norges agerande har fått Ryssland att rasa.

– Vi kommer att ta upp frågan om olagliga sanktioner mot ryska företag, i själva verket är detta ett brott från Norges sida mot deras skyldigheter enligt avtalen, säger Vasily Sokolov, i ett uttalande, rapporterar Tass med hänvisning till ryska medier.

Vasily Sokolov är biträdande chef på den ryska federala fiskerimyndigheten, och hotar att man kommer slå tillbaka mot Norge om inte landet backar från fiskesanktionerna.

– Vi ska prata med dem. Om det inte är möjligt att hitta någon ömsesidigt acceptabel lösning, då kommer vi att införa absoluta vedergällningsåtgärder, för att inte tillåta dem att komma in i vår ekonomiska zon, säger han.

LÄS MER: Putins besked till omvärlden – ”Vår främsta uppgift”

Hänvisar till ett avtal från 1970-talet

Den ryske myndighetschefen hänvisar till ett avtal som trädde i kraft under 1970-talet, som reglerar fiskereglerna i de nordliga vattnen som förenar länderna.

Men han ser också ett problem, då betydligt fler ryska fartyg fiskar i de norska vattnen än tvärtom.

– Även om det förstås finns svårigheter just i det faktum att antalet fartyg i norska vatten är större än i våra vatten, säger Vasily Sokolov, enligt nyhetsbyrån.

Norge kommenterar

Norge har sedan tidigare understrukit att samarbete om fisket i Barents hav är viktigt.

Men i nuvarande läge prioriterar Norge samarbetet med övriga Europa och stödet för Ukraina.

– Vi står tillsammans med våra allierade i Europa i vårt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess beteende gentemot NATO-länder. Reglerna för norska hamnar bestäms av norska myndigheter, framhåller en norsk talespersonen, rapporterar Politico.

LÄS OCKSÅ: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redkationen