JUST NU: Nya uppgifter om Estonia

2022 06 20

Skadan på Estonias skrov är dubbelt så stor som man tidigare trott.

Det rapporterar SVT Nyheter med hänvisning till estniska ERR.

Dubbelt så lång

Nya undersökningar som genomförts i juni visar att skadorna på skrovet är över 40 meter långa.

Det är nästan dubbelt så långt i jämförelse med tidigare uppgifter, som har pekat på att skadan var 22 meter lång.

– När vi gjorde förra årets preliminära undersökning trodde vi att skadan på den högra sidan var någonstans mellan fyra meter hög och 22 meter lång. Nu kan vi se att den är minst sex meter hög och 40 meter lång, längre till och med, säger Rene Arikas, chef för den estniska Haverikommissionen, till ERR.

Nya undersökningar

Vraket har undersökts  med hjälp av fotogrammetri under ledning av Statens haverikommission (SHK).

– Det vi ska göra nu handlar främst om att dokumentera fartyget med fotografi och ta ett mycket stort antal fotografier som kan sättas samman till en 3D-bild av fartyget, sa SHK:s ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand till SVT i samband med att undersökningarna skulle inledas.

Bakgrund

Bakgrunden till de nya undersökningarna är dokumentärfilmen ”Estonia – fyndet som förändrar allt”, som sändes 2020.

I dokumentären visades tidigare okända hål på botten av fartygets styrbordssida. Efter upptäckten spekulerades det vilt om nya orsaker till katastrofen 1994.

Fakta Estoniakatastrofen

  • Den 28 september 1994 strax före klockan ett på natten sjönk passagerarfärjan m/s Estonia mitt ute i Östersjön. 
  • M/s Estonia var på väg från Estlands huvudstad Tallinn till Stockholm.
  • Ombord fanns 989 personer. 852 av dem dog. Bara 137 kunde räddas ur vattnet.
  • Sveriges regering beslutade att olyckan skulle undersökas. De två största frågorna var: Hur kunde olyckan ske? Skulle Estonia bärgas? Att bärga ett fartyg betyder att plocka upp det ur havet.
  • Den svenska regeringen bad Statens haverikommission att undersöka olyckan. Haverikommissionen är en grupp experter som undersöker vad som hänt när det sker en större olycka.
  • Haverikommissionen skrev en stor rapport där de berättade om hur Estonia sjunkit. Olyckan berodde på att fartygets bogvisir hade lossnat och att mycket stora mängder vatten kommit in i fartyget och gjort så att det sjönk väldigt snabbt.
  • Källa: Sjöhistoriska museet

Foto: M. Okon

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA ska slå till mot ryssflaggat fartyg – Kreml vädjar

2026 01 06

USA uppges planera att stoppa en oljetanker som befinner sig på flykt.

Fartyget i fråga har historiskt transporterat venezuelansk och iransk råolja och har tidigare sanktionerats av det amerikanska finansdepartementet.

Det uppger två amerikanska tjänstemän med insyn i planerna, enligt CBS News.

Tankfartyget, som går under namnet Marinera, ska ha förföljts av USA i en månad och ett försök att borda skeppet ska redan ha gjorts, enligt samma uppgifter.

Marinera seglade tidigare med Panamas flagga, men har sedan en tid tillbaka bytt till rysk flagg.

– Vilket potentiellt skulle kunna komplicera känsliga samtal mellan USA och Ryssland om att avsluta Kremls krig i Ukraina, erfar CBS.

Kan vara på väg till Ryssland

Det aktuella fartyget förekommer i ett register över ryska fartyg som hör hemma i hamnen i den ryska staden Sotji. Enligt New York Times kan båten vara på väg till den ryska hamnstaden Murmansk.

Strax innan uppgifterna om att USA planerar att stoppa fartyget har Putinregimen officiellt vädjat till amerikanerna om att upphöra med alla försök att göra så.

– De två tjänstemännen som är bekanta med planerna på att stoppa Marinera sade att USA hellre skulle beslagta fartyget än att sänka det och sade att operationen skulle kunna likna den som genomfördes förra månaden då amerikanska marinsoldater och specialstyrkor som arbetar med den amerikanska kustbevakningen beslagtog The Skipper, en stor råoljetanker som seglar från Guyana, efter att fartyget hade lämnat hamn i Venezuela, uppger CBS.

LÄS MER: Kreml hånar Donald Trump

Uppgifter: fartygen kan beväpnas

Enligt källor från amerikanska underrättelsetjänsten har venezuelanska myndigheter diskuterat att placera beväpnad militär, och förklä dem till civila, på olika tankfartyg. Det ska också ha diskuterats att beväpna fartygen med luftförsvarssystem från sovjettiden, enligt CBS.

I december införde USA:s president Donald Trump en “total och fullständig blockad” av redan sanktionerade venezuelanska oljetankfartyg.

– Chocken för dem kommer att vara någonting de aldrig sett förut – tills de återlämnar all olja, mark och andra tillgångar som de tidigare stal från oss till USA, framhöll Trump på Truth Social vid tillfället.

LÄS MER: Ryska militärbloggare avundsjuka – ”j-vla idioter”

Arkivfoto: S. Joe resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen