JUST NU: Nya besked om väntetider

2022 06 08

Väntetider för pass- och nationella id-kortsansökningar har minskat den senaste tiden.

De extrema väntetiderna tros vara över.

Samtidigt väntas toppen av ansökningar nås runt midsommar.

–  Enligt prognosen är toppen runt månadsskiftet juni-juli, säger Magnus Roglert, biträdande kommenderingschef för polisens särskilda händelse pass, till SVT.

Ansökningar har fördubblats

Polisen bekräftar att antalet ansökningar om nya pass och nationella id-kort har ökat succesivt under våren inför kommande semestertider. Det är vanligt.

Skillnaden är att ansökningarna under 2022 nästan har varit dubbelt så många som under ett ”vanligt” år.

I maj ansökte  410 000 personer om resehandlingar hos polisen. Under samma månad 2019 var siffran 210 000, rapporterar SVT Nyheter.

Extra personal

Om trenden fortsätter nås toppen av ansökningar vid månadsskiftet juni-juli. Men väntetiderna behöver inte bli längre, enligt Magnus Roglert.

– Vi hoppas ju att de inte gör det utan vi parerar för det här genom att tillföra ytterligare personal, betonar han. 

Utöver en uttökad personalstyrka har polisen även utökat öppettiderna för pass- och id-kortsansökningar den senaste tiden. 

– Vi är på långa vägar inte klara utan vi arbetar med det här kontinuerligt, säger Magnus Roglert.

Reducerat tiden

Den genomsnittliga väntetiden för att få ansöka om pass och nationellt id-kort har minskat från 28 veckor i början av maj till dagens genomsnittliga väntetid – 17,6 veckor.

Polisens åtgärder är en anledning till den minskade väntetiden. En lagad passmaskin är en annan. 

I början av maj gick maskinen som trycker pappret till svenska pass sönder. Men i slutet av månaden bekräftade Sveriges Radio att maskinen, som finns i Finland, återigen är i funktion.

Produktionen kunde återupptas och passen kunde återigen börja levereras till Sverige.

Ansök om provisoriskt pass

Trots minskade väntetider tickar klockan för många ressugna svenskar.

Men det finns alternativ.

Tidigast 72 timmar innan resan har resenärer, som inte hunnit få ett vanligt pass, rätt att ansöka om ett provisoriskt pass som gäller under resans gång. 

Flera villkor

Det går inte att boka tid för en ansökan om provisoriskt pass. Resenärer måste besöka en passexpedition som utfärdar provisoriskt pass.

Enligt polisen måste resenärer uppfölja följande villkor för kunna ansöka:

– Du kan ansöka om ett provisoriskt pass om du behöver pass omedelbart för din resa, men tidigast 72 timmar före bokad resa. När du ansöker måste du kunna styrka:

  • att du ska resa
  • vart du ska resa
  • när du ska resa
  • hur länge du ska vara bortrest.

– Du bör visa upp ett dokument som bekräftar din planerade resa, som en bokningsbekräftelse. Du behöver också ha en giltig id-handling. Om du saknar giltig id-handling kan du ta med dig någon som styrker din identitet, förutsatt att personen räknas som godkänd intygsgivare.

Ett provisoriskt pass kostar 980 kronor.

Läs mer här

Foto: B Mars resp A Yameen

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen