JUST NU: Nya besked om väntetider

2022 06 08

Väntetider för pass- och nationella id-kortsansökningar har minskat den senaste tiden.

De extrema väntetiderna tros vara över.

Samtidigt väntas toppen av ansökningar nås runt midsommar.

–  Enligt prognosen är toppen runt månadsskiftet juni-juli, säger Magnus Roglert, biträdande kommenderingschef för polisens särskilda händelse pass, till SVT.

Ansökningar har fördubblats

Polisen bekräftar att antalet ansökningar om nya pass och nationella id-kort har ökat succesivt under våren inför kommande semestertider. Det är vanligt.

Skillnaden är att ansökningarna under 2022 nästan har varit dubbelt så många som under ett ”vanligt” år.

I maj ansökte  410 000 personer om resehandlingar hos polisen. Under samma månad 2019 var siffran 210 000, rapporterar SVT Nyheter.

Extra personal

Om trenden fortsätter nås toppen av ansökningar vid månadsskiftet juni-juli. Men väntetiderna behöver inte bli längre, enligt Magnus Roglert.

– Vi hoppas ju att de inte gör det utan vi parerar för det här genom att tillföra ytterligare personal, betonar han. 

Utöver en uttökad personalstyrka har polisen även utökat öppettiderna för pass- och id-kortsansökningar den senaste tiden. 

– Vi är på långa vägar inte klara utan vi arbetar med det här kontinuerligt, säger Magnus Roglert.

Reducerat tiden

Den genomsnittliga väntetiden för att få ansöka om pass och nationellt id-kort har minskat från 28 veckor i början av maj till dagens genomsnittliga väntetid – 17,6 veckor.

Polisens åtgärder är en anledning till den minskade väntetiden. En lagad passmaskin är en annan. 

I början av maj gick maskinen som trycker pappret till svenska pass sönder. Men i slutet av månaden bekräftade Sveriges Radio att maskinen, som finns i Finland, återigen är i funktion.

Produktionen kunde återupptas och passen kunde återigen börja levereras till Sverige.

Ansök om provisoriskt pass

Trots minskade väntetider tickar klockan för många ressugna svenskar.

Men det finns alternativ.

Tidigast 72 timmar innan resan har resenärer, som inte hunnit få ett vanligt pass, rätt att ansöka om ett provisoriskt pass som gäller under resans gång. 

Flera villkor

Det går inte att boka tid för en ansökan om provisoriskt pass. Resenärer måste besöka en passexpedition som utfärdar provisoriskt pass.

Enligt polisen måste resenärer uppfölja följande villkor för kunna ansöka:

– Du kan ansöka om ett provisoriskt pass om du behöver pass omedelbart för din resa, men tidigast 72 timmar före bokad resa. När du ansöker måste du kunna styrka:

  • att du ska resa
  • vart du ska resa
  • när du ska resa
  • hur länge du ska vara bortrest.

– Du bör visa upp ett dokument som bekräftar din planerade resa, som en bokningsbekräftelse. Du behöver också ha en giltig id-handling. Om du saknar giltig id-handling kan du ta med dig någon som styrker din identitet, förutsatt att personen räknas som godkänd intygsgivare.

Ett provisoriskt pass kostar 980 kronor.

Läs mer här

Foto: B Mars resp A Yameen

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

26nov2025

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen