JUST NU: Nya besked om regeringens bränslelöfte

2023 01 04

Det beskedet ger nu statsminister Ulf Kristersson, rapporterar Dagens Nyheter.

Därmed står det även klart att det kommer att bli svårt för regeringen att infria vallöftet om sänkt pris på bränsle i de nivåerna man talade om före valet, vilket statsministern också medger.

– Absolut. Vi gillar idén av att vi har gemensamma spelregler för sådant som skapar gemensamma problem. Men nivån ska ligga lägre än vad den gör idag i Sverige för annars straffbeskattar vi svenska bilister på ett sätt som är helt orimligt, säger Kristersson till tidningen.

Ambition att sänka med fem kronor

När regeringen lade fram sin budget meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att man skulle kunna minska dieselpriset med upp till fem kronor litern.

Det som ställer till det för vallöftet är EU:s miniminivå för inblandning av biobränslen på sex procent – som diskuteras att kunna höjas till 14–16 procent.

Någonting som alltså därför kan leda till att prissänkningen blir mindre än den femkrona man hade som ambition.

– Ja, vi sade hela tiden att vi ska ha gemensamma regler och att vi ska ha EU:s miniminivå. Vi vet heller inte vad den kommer att bli men om bara några månader tror jag att vi kommer veta var den landar någonstans, säger Ulf Kristersson till DN.

"Lovat svenska folket detta"

Det var i december som det uppdagades att regeringen eventuellt skulle behöva backa från det uppmärksammade vallöftet om att “kraftigt” sänka reduktionsplikten till att istället “marginellt” sänka den.

– Det är uteslutet , det finns inte på kartan. Vi har lovat svenska folket detta. Det är fullständigt självklart för alla samarbetspartierna, sade Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen till DN i mitten av förra månaden.

Förnekade "marginell" sänkning

Att så skulle bli utfallet förnekades dock av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), vilket alltså var ett annat besked än det som Ulf Kristersson ger idag.

– Nej, det finns inga andra förslag på bordet, sade Ebba Busch till Sveriges Radio den 16 december.

– Vi arbetar väldigt hårt med frågan och tar fram ett förslag om hur reduktionsplikten ska kunna sänkas till EU:s miniminivå. Det är vi fyra  partier överens om och det är det vi kommer att göra, tillade hon.

LÄS MER: Uppgifter: Kan hamna i domstolen

LÄS MER: Regeringen svarar om reduktionsplikten

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen