JUST NU: Nya besked om regeringens bränslelöfte

2023 01 04

Oavsett vad EU:s nya regler för reduktionsplikten landar på kommer Sverige att följa dem.

Det beskedet ger nu statsminister Ulf Kristersson, rapporterar Dagens Nyheter.

Därmed står det även klart att det kommer att bli svårt för regeringen att infria vallöftet om sänkt pris på bränsle i de nivåerna man talade om före valet, vilket statsministern också medger.

– Absolut. Vi gillar idén av att vi har gemensamma spelregler för sådant som skapar gemensamma problem. Men nivån ska ligga lägre än vad den gör idag i Sverige för annars straffbeskattar vi svenska bilister på ett sätt som är helt orimligt, säger Kristersson till tidningen.

Ambition att sänka med fem kronor

När regeringen lade fram sin budget meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att man skulle kunna minska dieselpriset med upp till fem kronor litern.

Det som ställer till det för vallöftet är EU:s miniminivå för inblandning av biobränslen på sex procent – som diskuteras att kunna höjas till 14–16 procent.

Någonting som alltså därför kan leda till att prissänkningen blir mindre än den femkrona man hade som ambition.

– Ja, vi sade hela tiden att vi ska ha gemensamma regler och att vi ska ha EU:s miniminivå. Vi vet heller inte vad den kommer att bli men om bara några månader tror jag att vi kommer veta var den landar någonstans, säger Ulf Kristersson till DN.

"Lovat svenska folket detta"

Det var i december som det uppdagades att regeringen eventuellt skulle behöva backa från det uppmärksammade vallöftet om att “kraftigt” sänka reduktionsplikten till att istället “marginellt” sänka den.

– Det är uteslutet , det finns inte på kartan. Vi har lovat svenska folket detta. Det är fullständigt självklart för alla samarbetspartierna, sade Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen till DN i mitten av förra månaden.

Förnekade "marginell" sänkning

Att så skulle bli utfallet förnekades dock av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), vilket alltså var ett annat besked än det som Ulf Kristersson ger idag.

– Nej, det finns inga andra förslag på bordet, sade Ebba Busch till Sveriges Radio den 16 december.

– Vi arbetar väldigt hårt med frågan och tar fram ett förslag om hur reduktionsplikten ska kunna sänkas till EU:s miniminivå. Det är vi fyra partier överens om och det är det vi kommer att göra, tillade hon.

LÄS MER: Uppgifter: Kan hamna i domstolen

LÄS MER: Regeringen svarar om reduktionsplikten

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen