JUST NU: Nya besked om regeringens bränslelöfte

2023 01 04

Oavsett vad EU:s nya regler för reduktionsplikten landar på kommer Sverige att följa dem.

Det beskedet ger nu statsminister Ulf Kristersson, rapporterar Dagens Nyheter.

Därmed står det även klart att det kommer att bli svårt för regeringen att infria vallöftet om sänkt pris på bränsle i de nivåerna man talade om före valet, vilket statsministern också medger.

– Absolut. Vi gillar idén av att vi har gemensamma spelregler för sådant som skapar gemensamma problem. Men nivån ska ligga lägre än vad den gör idag i Sverige för annars straffbeskattar vi svenska bilister på ett sätt som är helt orimligt, säger Kristersson till tidningen.

Ambition att sänka med fem kronor

När regeringen lade fram sin budget meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att man skulle kunna minska dieselpriset med upp till fem kronor litern.

Det som ställer till det för vallöftet är EU:s miniminivå för inblandning av biobränslen på sex procent – som diskuteras att kunna höjas till 14–16 procent.

Någonting som alltså därför kan leda till att prissänkningen blir mindre än den femkrona man hade som ambition.

– Ja, vi sade hela tiden att vi ska ha gemensamma regler och att vi ska ha EU:s miniminivå. Vi vet heller inte vad den kommer att bli men om bara några månader tror jag att vi kommer veta var den landar någonstans, säger Ulf Kristersson till DN.

"Lovat svenska folket detta"

Det var i december som det uppdagades att regeringen eventuellt skulle behöva backa från det uppmärksammade vallöftet om att “kraftigt” sänka reduktionsplikten till att istället “marginellt” sänka den.

– Det är uteslutet , det finns inte på kartan. Vi har lovat svenska folket detta. Det är fullständigt självklart för alla samarbetspartierna, sade Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen till DN i mitten av förra månaden.

Förnekade "marginell" sänkning

Att så skulle bli utfallet förnekades dock av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), vilket alltså var ett annat besked än det som Ulf Kristersson ger idag.

– Nej, det finns inga andra förslag på bordet, sade Ebba Busch till Sveriges Radio den 16 december.

– Vi arbetar väldigt hårt med frågan och tar fram ett förslag om hur reduktionsplikten ska kunna sänkas till EU:s miniminivå. Det är vi fyra partier överens om och det är det vi kommer att göra, tillade hon.

LÄS MER: Uppgifter: Kan hamna i domstolen

LÄS MER: Regeringen svarar om reduktionsplikten

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Vita huset har riktat svidande kritik mot Nato för att inte ha backat upp USA i kriget mot Iran.

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

– Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License

Text: Redaktionen

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 17

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

– Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska.

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen