SVERIGE: Nya besked om elstödet

2022 11 22

Svenska hushåll ser ut att bli utan den kanske mest efterlängtade julklappen av allihop.

Många hade hoppats på att elstödet skulle betalas ut till hushåll och företag innan jul och nyår.

Men nu kommer beskedet att det kommer att dröja först till början av nästa år, rapporterar Expressen.

– Uppdraget är nu att förbereda utbetalningen, sätta processerna och se hur de olika datamängderna ska gå mellan olika aktörer för att det ska bli driftsäkert och effektivt, säger Malin Stridh, chef för avdelningen Elmarknad på Svenska kraftnät, till tidningen.

Ingen vill ange tidpunkt

Samtidigt rådet det mycket stor osäkerhet om exakt när svenska folket ska få ta del av sina pengar. Ingen vill ange ett specifikt datum med risken för att det kan bli fel och inblandade aktörer rings ned av ilskna kunder.

Elmarknadschefen slår dock fast att utbetalningarna sannolikt sker efter jul, skriver Expressen.

– Vi får återkomma om vi kan sätta en tidsplan när vi har alla parametrar, menar Malin Stridh.

Vill inte kommentera

Även Försäkringskassan, den andra parten i utbetalningsoperationen, är återhållsamma i sina tidsprognoser.

– Vi har valt att inte ge några kommentarer om det här i avvaktan på förordningen som vi väntar på från regeringen. Jag vill i övrigt inte kommentera utmaningar, risker eller tidsperspektiv, säger Fredrik Falk, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till Expressen.

Gav grönt ljus

Så sent som i torsdags hade Energimarknadsinspektionen gett grönt ljus för Regeringens och Svenska kraftnäts elstödsförslag, uppgav bland annat SVT och SR Ekot.

–  Man godkänner i stora drag det som Svenska kraftnät har ansökt om, men Energimarknadsinspektionen har beslutat att det ska finnas ett tillägg som innebär att det finns ett tak för hur mycket stöd man kan få utan att lämna in en ansökan, säger Victor Jensen, ekonomireporter på SR Ekot.

Adderades tillägg

Senare samma dag adderades dock ett tillägg i modellen, då ett tak för storförbrukare infördes

Ett beslut som förvånar Svenska kraftnät. Myndigheten uppger att de redan har förkastat ett liknande förslag från Energimarknadsinspektionen.

Malin Stridh uttryckte vid tillfället att det skulle innebära förseningar, men Energimarkandsinspektionen framhåller att pristaket behövs för att myndigheten ska kunna godkänna Svenska kraftnäts modell.

– Pengarna kommer att användas som ett stöd till hushåll och företag enligt modellen som presenterats. Det vi har gjort är en komplettering. De allra största förbrukarna kommer att få ansöka om man vill få stöd över en viss nivå. Vi menar att det behövs för att kunna godkänna ansökan, sa Elin Broström, enhetschef på Energimarknadsinspektionen, till SR Ekot i torsdags.

55 miljarder

Elstödet uppgår till drygt 55 miljarder kronor och ska upplägget för betalningen ska föreslås av Svensk Kraftnät och Föräskringskassan.

Det beräknas utifrån förbrukningen för varje enskild kunder mellan oktober 2021 – september 2022. 

I elområde 3 når stödet 50 öre per kilowattimme och i elområde 4 ligger stödet på 70 öre.

Elområde 1 och 2 omfattas inte av stödet.

Foto: J. Wheeler

Text: Redaktionen


Sjukdom väntas öka dramatiskt – halva Sverige kan drabbas

2025 12 02

Över halva Sveriges befolkning befinner sig i riskzonen för vad som tidigare beskrivits som en “tickande hälsobomb”.

Det konstaterar Nordiska ministerrådets nya rapport Normo 2025.

I rapporten framgår det att 56 procent av alla vuxna i Norden är antingen överviktiga eller feta.

– Vi håller på att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning som tillbringar alldeles för mycket tid framför skärmar, samtidigt som vi äter ohälsosam och ohållbar mat, framhåller Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, i ett uttalande på tisdagen.

Starkt samband med cancer

Utvecklingen riskerar att få breda och allvarliga hälsokonsekvenser.

Sjukdomar som typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar ökar i takt med att fetma blir ett allt större problem.

Dessutom finns ett allt starkare samband mellan fetma och cancer. Nätkliniken Yazen kallade tidigare i år sambandet för en “tickande hälsobomb” och en av vår tids största hälsoutmaningar.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, sade Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, i februari.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

"Dyster läsning"

I och med den nya Normorapporten får varningarna därmed vatten på sin kvarn.

Denna senaste utgåva av Normo är tyvärr dyster läsning. Men jag har valt att se den som en uppmaning till handling, för att ytterligare stärka våra ansträngningar att främja en mer hållbar livsmedels- och hälsosituation i Norden, uppger Karen Ellemman. 

Enligt rapporten är det dessutom individer med lägre utbildningsbakgrund som har sämre kostvanor. Övervikt och fetma, samt användning av niktoin alkohol, är högre i gruppen än den med högre utbildning.

– Detta är en utveckling som vi behöver ändra, understryker Karin Ellemann.

LÄS OCKSÅ: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen


Ryssland aktiverar invasionsplanen från 2022

2025 12 02

Ryska styrkor påstår sig ha intagit den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som beskrivs som en “port” för att ta kontroll över hela Donbasregionen.

Natten till tisdagen bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden i frågan.

– Detta är en viktig utveckling. Vi är alla medvetna om dess betydelse, säger Putin enligt Reuters.

Diktatorn hävdar också att den påstådda ryska framgången gör att Ryssland nu kan skifta tillbaka fokus – till vad Kreml egentligen hade som syfte vid den fullskaliga invasionen för snart fyra år sedan.

Enligt Putin avancerar nu ryska styrkor “i praktiskt taget alla riktningar”

– Detta är en viktig riktning. Vi förstår alla hur viktigt det är. Det gör att vi kan gå vidare med uppgiften vi påbörjade när den militära specialoperationen inleddes, säger Putin.

Begreppet “militära specialoperationen” är det som Kreml använt för att beskriva invasionen av Ukraina i februari 2022.

Ifrågsaätts

Det ryska beskedet om man intagit Pokrovsk har mötts av skepsis. Andriy Kovalenko, chefen för det ukrainska centret för bekämpning av desinformation, har varnat för att Ryssland kommer att försöka “utöva press på frontlinjen med många högljudda uttalanden”.

Han sa att detta gjordes ”exklusivt för den västerländska publiken och för att höja de diplomatiska insatserna” mitt i nya förhandlingar om hur kriget i Ukraina ska kunna avslutas, skriver CNN.

Även den ansedda amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, ifrågasätter det ryska påståendet.

– ISW har ännu inte observerat bevis som bekräftar att ryska styrkor har slutfört erövringen av Pokrovsk i skrivande stund. Kreml kan ha tillkännagivit erövringen av Pokrovsk i förtid den 1 december – liksom för många andra bosättningar i Ukraina – som en del av en kognitiv krigföringsinsats för att forma de amerikansk-ryska förhandlingarna i Moskva den 2 december, framhåller tankesmedjan.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Svårbedömt

Joakim Paasikiivi, tidigare överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att det inte är omöjligt att Ryssland kan ha tagit över Pokrovsk.

Men det är väldigt svårt att säga att det skulle vara så grundat bara på ryska utsagor. Eftersom de säger att de tar saker som de inte har tagit, säger militärexperten till TV4 Nyheterna.

USA:s sändebud Steve Witkoff möter Vladimir Putin i Moskva under tisdagen.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen