Nordea går tvärsemot SBAB och Swedbank

2023 09 06

Bolånetagare och hushåll över hela landet går och väntar på att Riksbanken ska sänka räntan.

Räntehöjningarna har avlöst varandra under det senaste året.

Den senaste kom i juni och Riksbankens motivering är att inflationen fortfarande är för hög.

En motivering som har kritiserats av flera ekonomer, bland annat av Laura Hartman på LO.

– Med sin ansvarslösa penningpolitik pressar Riksbanken helt i onödan redan hårt utsatta hushåll och ökar arbetslösheten i Sverige, sade hon till Aftonbladet efter den senaste höjningen av styrräntan.

Bankerna inte överens

Riksbanken har flaggat för fler höjningar, både i september och november.

Sveriges storbanker delar den prognosen.

Men bankerna tycks långt ifrån överens om när räntan egentligen kommer att vända nedåt igen.

Enligt SBAB pekar förutsättningarna på att Riksbanken sänker styrräntan redan till våren 2024.

– Tremånadersräntan väntas toppa på drygt 5 procent för att sedan sjunka ner mot 4 procent mot slutet av nästa år bedömt utifrån förväntningen att Riksbanken börjar sänka styrräntan med start från och med april nästa år, framhöll storbanken i ett pressutskick i augusti.

Swedbank: Den här månaden gäller

Bara häromdagen gick en annan av Sveriges störst banker, Swedbank, och påpekade att bolånetagarna snarare får vänta till juni på lägre ränta.

– Skälet till den strama penningpolitiken är fortsatt alltför hög inflation och den svaga kronan, som riskerar att spä på inflationen ytterligare längre fram, meddelar Swedbank i senaste upplagan av Räntebladet.

Nordea går tvärsemot

Nu kommer ytterligare ett besked. 

Den här gången från Nordea – den största banken av allihop i Norden.

Och banken går tvärsemot såväl SBAB som Swedbank när man låter meddela att räntesänkningen kommer att dröja ännu längre.

Nästa höst är det nya beskedet, meddelar Nordea i ett pressmeddelande på onsdagen.

– Under sommaren blev det tydligt att räntesänkningar har skjutits på framtiden. Skuldsatta hushåll och företag behöver ta höjd för högre räntor under en längre tid, säger Nordeas chefsekonom Annika Winst.

"Tynger ekonomin"

En utpekad risk hittas i kronans alltjämt svaga växelkurs, menar Annika Winsth.

– Den är ett viktigt skäl till att Riksbanken höjer styrräntan i höst. Räntehöjningarna tynger ekonomin i en redan vikande konjunktur, säger chefsekonomen.

LÄS MER: Swedbank: Håll kolla på denna månad – då vänder det

LÄS MER: Swedbank och Nordea: Så mycket måste du spara

Foto: Nordea

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen