JUST NU: Natos löfte till Ukraina efter Rysslands eskalering

2022 09 23

Ryssland och dess diktator Vladimir Putin har på flera sätt tagit kriget i Ukraina in i ett nytt skede.

Det skedde inte minst när Putin beordrade “partiell mobilisering”, vilket innebär att landet kallar in 300 000 nya män för att strida i det olagliga anfallskriget mot Ukraina.

Enligt uppgifter till ryska oberoende medier finns det en öppning i lagen som möjliggör att minst en miljon människor kan mobiliseras, någonting som dock förnekats från Kreml.

Beväpnade soldater samlar röster

Ytterligare en eskalering är de skenomröstningar som organiseras i fyra regioner i Ukraina, där invånarna ska rösta om de ska bli en del av Ryssland.

På flera platser går beväpnade soldater dörr till dörr för att samla in människors röster, uppger BBC.

– Du måste svara muntligt och soldaten markerar svaret på bladet och behåller det, säger en kvinna i staden Enerhodar till kanalen.

Minderåriga i röstlängden

Ukrainska tjänstemän uppger liknande information och säger till CNN att människor tvingas till att rösta.

Enligt en rapport från landets statliga säkerhetstjänst har “Folkrepubliken Donetsk” även inkluderat minderåriga i röstlängden.

– Inkräktarna hoppas kunna utöka “valbasen” för att stödja anslutningen av den östra delarna av Ukraina till Ryska federationen och involvera lokala invånare i åldrarna 13 till 17 i pseudoröstning, framhåller rapporten enligt The Guardian.

Nato: “Måste vara beredda”

Bland västvärldens ledare anses “folkomröstningarna” snarare vara en eskalering från Kremls sida för att kunna annektera regionerna.

– Det är precis vad vi behöver vara beredda på – att Ryssland kommer att använda dessa skenröster för att ytterligare eskalera kriget i Ukraina, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till CNN.

– Men dessa röster har ingen legitimitet och de ändrar naturligtvis ingenting. Detta fortsätter att vara ett anfallskrig från Ryssland mot Ukraina.

Generalsekreterarens löfte

Jens Stoltenberg lovade dock att stödet till Ukraina ska intensifieras som ett svar på den ryska skenomröstningen.

– Vårt svar, Natos svar, är att öka stödet, säger han.

– Det bästa sättet att avsluta detta krig är att stärka ukrainarna på slagfältet ytterligare, så att de i något skede kan sätta sig ned och nå en lösning som är acceptabel för Ukraina och som bevarar Ukraina som en suverän, oberoende nation i Europa.

Vapen, ammunition och utbildning

Nato har inte militärt intervenerat i krigets Ukraina.

Däremot har alliansens medlemmar bidragit med vapen, ammunition och annan militär utrustning och träning till de ukrainska väpnade styrkorna ända sedan Putin beordrade sina soldater över gränsen för sju månader sedan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


08mars26

KRAFTIG ÖKNING: Avgift höjs för hushållen

2026 03 09

En redan hög avgift kan höjas kraftigt.

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Gränsen nådd för Erdogan – skickar stridsflygplan

2026 03 08

Svallvågorna från Irankriget har nått Cypern.

Den europeiska önationen har varit måltavla för en rad iranska drönar- och robotattacker sedan USA:s och Israels inledande attacker mot Iran för en vecka sedan.

Hotet från Iran har fått flera europeiska länder att agera.

Bland annat har Grekland, Frankrike och Storbritannien flyttat militär utrustning i riktning mot Cypern.

Nu uppges ytterligare ett land agera.

Turkiet, som kontrollerar den norra delen av Cypern, överväger att skicka flera F-16-stridsflygplan till ön.

– Utplacering av stridsflygplan är en av flera åtgärder som övervägs som svar på de ökade spänningarna, rapporterar den statliga tv-kanalen TRT Haber.

Sedan tidigare har Grekland stationerat fyra F-16-flygplan på Cypern.

Högsta beredskap

Iran uppges bland annat ha avfyrat drönare mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern.

Attacken inträffade under krigets första dagar. Efter incidenten har Storbritannien satt sin militära personal i högsta beredskap.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, sade en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet i samband med händelsen.

LÄS MER: ”Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film 

Regeringsbyggnad brinner

Samtidigt fortsätter attackerna att rasa i Mellanöstern.

I ett inlägg på X uppger den israeliska militären att de genomfört en våg av attacker mot den internationella flygplatsen Mehrabad i den iranska huvudstaden Teheran. Flera iranska stridsflygplan uppges ha förstörts.

Iran har också genomfört storskaliga angrepp. Flera länder har attackerats – bland annat Kuwait, Saudiarabien och Bahrain.

I Kuwait står en regeringsbyggnad i brand, rapporterar CNN. Byggnaden på cirka 22 våningar uppges ha träffats i en drönarattack.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland – ”kommer bemötas kraftfullt”

Foto: Nato resp President of Turkey Office

Text: Redaktionen