JUST NU: Natos löfte till Ukraina efter Rysslands eskalering

2022 09 23

Ryssland och dess diktator Vladimir Putin har på flera sätt tagit kriget i Ukraina in i ett nytt skede.

Det skedde inte minst när Putin beordrade “partiell mobilisering”, vilket innebär att landet kallar in 300 000 nya män för att strida i det olagliga anfallskriget mot Ukraina.

Enligt uppgifter till ryska oberoende medier finns det en öppning i lagen som möjliggör att minst en miljon människor kan mobiliseras, någonting som dock förnekats från Kreml.

Beväpnade soldater samlar röster

Ytterligare en eskalering är de skenomröstningar som organiseras i fyra regioner i Ukraina, där invånarna ska rösta om de ska bli en del av Ryssland.

På flera platser går beväpnade soldater dörr till dörr för att samla in människors röster, uppger BBC.

– Du måste svara muntligt och soldaten markerar svaret på bladet och behåller det, säger en kvinna i staden Enerhodar till kanalen.

Minderåriga i röstlängden

Ukrainska tjänstemän uppger liknande information och säger till CNN att människor tvingas till att rösta.

Enligt en rapport från landets statliga säkerhetstjänst har “Folkrepubliken Donetsk” även inkluderat minderåriga i röstlängden.

– Inkräktarna hoppas kunna utöka “valbasen” för att stödja anslutningen av den östra delarna av Ukraina till Ryska federationen och involvera lokala invånare i åldrarna 13 till 17 i pseudoröstning, framhåller rapporten enligt The Guardian.

Nato: “Måste vara beredda”

Bland västvärldens ledare anses “folkomröstningarna” snarare vara en eskalering från Kremls sida för att kunna annektera regionerna.

– Det är precis vad vi behöver vara beredda på – att Ryssland kommer att använda dessa skenröster för att ytterligare eskalera kriget i Ukraina, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till CNN.

– Men dessa röster har ingen legitimitet och de ändrar naturligtvis ingenting. Detta fortsätter att vara ett anfallskrig från Ryssland mot Ukraina.

Generalsekreterarens löfte

Jens Stoltenberg lovade dock att stödet till Ukraina ska intensifieras som ett svar på den ryska skenomröstningen.

– Vårt svar, Natos svar, är att öka stödet, säger han.

– Det bästa sättet att avsluta detta krig är att stärka ukrainarna på slagfältet ytterligare, så att de i något skede kan sätta sig ned och nå en lösning som är acceptabel för Ukraina och som bevarar Ukraina som en suverän, oberoende nation i Europa.

Vapen, ammunition och utbildning

Nato har inte militärt intervenerat i krigets Ukraina.

Däremot har alliansens medlemmar bidragit med vapen, ammunition och annan militär utrustning och träning till de ukrainska väpnade styrkorna ända sedan Putin beordrade sina soldater över gränsen för sju månader sedan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Kunder till storbank varnas – förlorat 50 000 kronor

2025 11 04

Kunder till en storbank kan ha förlorat 50 000 kronor.

Valet av bank kan ha avgörande betydelse när man lånar pengar.

Nu visar en jämförelse att folk som har valt "fel" bank de senaste tio åren kan ha förlorat 50 000 kronor.

Kan ha förlorat 50 000

En genomgång från jämförelsesajten Zmarta visar att du kan ha förlorat stora summor pengar om du har valt fel bank för dina bolån de senaste tio åren, rapporterar SvD.

En genomgång av bankernas genomsnittliga snitträntor på rörliga bolån mellan 2015-2025, visar att skillnaderna är stora.

Storbanken Nordea är den bank som har tagit mest betalt för rörliga bolån, med en snittränta på 2,37 procent enligt tidningen.

Skandia har haft den lägsta snitträntan på 2,13 procent.

Enligt Zmarta innebär det att den som har ett lån på två miljoner kan ha förlorat nästan 50 000 kronor på att vara kund hos Nordea, som är dyrast, istället för Skandia, som är billigast.

– Det är en enorm skillnad, säger Zmartas hushållsekonom Ola Söderlind till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Pangbesked från Swedbank - berör hela Sverige

Högre snitt idag

Överlag har storbankerna haft högre rörliga boräntor än de mindre bankerna. Förutom Nordea är det Länsförsäkringar, Swedbank och Handelsbanken som har varit dyrast.

Snitträntorna idag är också högre än snittet generellt de senaste tio åren. I september låg snittet på 2,77 procent, medan tioårssnittet ligger på 2,24 procent. Siffrorna för oktober lär dock bli lägre.

– Riksbankens senaste räntesänkning innebär att skillnaden kommer att minska när vi presenterar nya snitträntor för oktober. Men trots att räntan har fallit kraftigt var september-räntorna fortfarande betydligt högre än snittet under de senaste tio åren, säger Ola Söderlind till tidningen.

Besked imorgon

Imorgon onsdag ska Riksbanken ge ett nytt besked om styrräntan.

Beskedet väntas bli att styrräntan kommer att ligga kvar på 1,75 procent, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

Riksbankschef Erik Thedéen har själv sagt att räntan lär ligga kvar på nuvarande nivå ett tag framöver. Prognoser har också visat att återhämtningen av ekonomin börjar ta fart.

Det finns dock riskfaktorer, vilket bland annat Länsförsäkringar har varnat för.

En större global händelse skulle kunna slå hårt mot svensk ekonomi, vilket i värsta fall kan leda till att Riksbanken höjer räntan igen, enligt Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.

LÄS OCKSÅ: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan

Foto: Christian Dubovan

Text: Redaktionen


4 november 2025

”Inget gott kan komma ur detta” – dystert besked om kärnvapen

2025 11 04

USA:s president Donald Trump vill återinföra kärnvapentester och Rysslands diktator Vladimir Putin drar sig ur viktiga kärnvapenavtal.

Agerandet från världens två största kärnvapenmakter oroar Juha Honkonen, docent i militärteknologi vid Försvarshögskolan.

Honkonen befarar att världen är på väg in i en ny kärnvapenkappupprustning.

Om kärnvapenavtalet START mellan USA och Ryssland – som begränsar antalet strategiska och löper ut i februari – inte förnyas kommer antalet kärnvapen i världen att öka snabbt, befarar Honkonen. 

– Om en sådan förhandlingsprocess bryts samman och förtroendet förloras, kommer det att bli mycket svårare att återgå till förhandlingsbordet. Det kommer sannolikt leda till att kärnvapenkapprustningen börjar om på något sätt, säger Honkonen till Iltalehti.

– Jag anser att det är mycket oroväckande att förhandlingslänken mellan de viktigaste kärnvapenmakterna kommer att brytas.

”Inget kan kan komma ur det”

Enligt Honkonen ”kan inget gott komma” från ett scenario där förhandlingarna mellan USA och Ryssland upphör.

– Förtroendet borde upprätthållas på någon nivå, säger han.

LÄS MER: Raseri mot Orbán – ”Specifikt stöd till Putin”

Trump anklagar Kina och Ryssland

Donald Trump har klargjort att USA kan komma att återuppta kärnvapentester.

– På grund av andra länders testprogram har jag instruerat krigsdepartementet att börja testa våra kärnvapen på lika villkor. Den processen kommer att påbörjas omedelbart, skrev presidenten på Truth Social i slutet av oktober.

Om uttalandet syftar på tester med skarpa kärnvapenladdningar vore det en dramatisk upptrappning. USA genomförde sitt senaste skarpa kärnvapentest 1992, Kina 1996 och Rysslands senaste kända test ägde rum 1990.

I en intervju med CBS;s ”60 Minutes” hävdar Trump att både Kina och Ryssland i hemlighet utför underjordiska kärnvapentester.

– Ryssland testar, Kina testar, men de pratar inte om det. Jag vill inte vara det enda landet som inte testar, säger presidenten.

LÄS OCKSÅ: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen