JUST NU: Natoförhandlingarna riskerar spricka vid regeringskris

2022 06 03

Misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson (S) kan få långt gångna konsekvenser.

Till och med Sveriges ansökningsprocess till Nato kan vara i fara.

Det menar statsminister Magdalena Andersson (S) som i en intervju varnar för att oppositionens besked om att väcka misstroende mot justitie- och inrikesminister Morgan Johansson kan leda till en kris av enorma proportioner, skriver Dagens Nyheter.

Hela regeringen kan avgå

Redan igår meddelade statsministern att hon själv tillsammans med hela regeringen kommer att avgå om Johansson röstas bort i en omröstning som kommer att ske på tisdag.

– Då blir det regeringskris, konstaterade Magdalena Andersson på en pressträff.

Natoförhandlingar med Turkiet kan spricka

Nu menar statsministern att den potentiella krisen kan sträcka sig längre än till att Sverige står utan regering. I värsta fall är Natoförhandlingarna med Turkiet i fara tillsammans med hela ansökningsprocessen om Sverige tvingas stå med en övergångsregering.

– Det kommer att bli betydligt svårare att göra det. Som övergångsregering har man inte alls samma kraft, säger Magdalena Andersson till DN.

“Blir mycket sämre”

Hon tillägger:

– Man ses ju ju inte på samma sätt i internationella sammanhang, så det blir mycket sämre för den här processen. Det här är ett djupt oansvarigt agerande från oppositionen.

Fyra partier vill avsätta ministern

Sverigedemokraterna tog initiativ till misstroendeförklaringen under gårdagen. Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna ställer sig bakom missnöjet mot Morgan Johansson.

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet gör det inte – efter besked av centerledaren Annie Lööf i förmiddags.

Upp till politisk vilde

Morgan Johanssons öde, och enligt statsministern hela regeringen och i förlängningen eventuellt Natoförhandlingarna, ligger därmed i händerna på den politiska vilden Amineh Kakabaveh.

När hon idag fick frågan om hur hon kommer rösta var hon förtegen.

– Jag förstår att det inte är jätteläge för regeringskris. Vi har redan regeringskris, säger hon till Sveriges Radio.

M-ledaren oförstående

Moderatledaren Ulf Kristersson är oförstående till hur Magdalena Andersson spår Sveriges framtid om Johansson blir avsatt.

– Det är ingen som har krävt regeringens avgång. Det är bara hon som nu plötsligt aktualiserar en regeringskris. Det är obegripligt. Det är ingen annan än Magdalena Andersson som pratar om en regeringskris, säger han till Expressen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen