Nato ställer krav på Sverige – tilldelas viktigt uppdrag

2024 01 31

Det beskedet ger försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg och syftar på att det ungerska parlamentet återsamlas i slutet av februari.

Då förväntas processen, som pågått i nästan två års tid, till slut vara i hamn.

Även om ansökningstiden upplevts som lång har den enligt Jens Stoltenberg historiskt gått ganska snabbt.

Stor första uppgift

Redan nu har Natochefen klart för sig vad som blir Sveriges främsta – och största – uppgift när man väl blivit medlem.

Och det är inget litet uppdrag.

– Det blir i första omgången att bidra till att Putin inte vinner i Ukraina. Det är viktigt för Ukraina men det är viktigt för hela Nato och därmed också Sverige, säger Jens Stoltenberg i en intervju med Sveriges Radio Ekot.

Generalsekreteraren har tidigare varnat för att hotet för rysk aggression mot hela Europa är på riktigt om Vladimir Putin segrar i Ukraina.

Nato ställer krav

Ett medlemskap i Nato innebär att Sverige omfattas av den omtalade artikel fem och garanteras hela alliansens skydd vid händelse av ett väpnat angrepp.

Men inträdet följs även av flera krav på att Sverige ska leverera till den gemensamma planeringen i alliansen.

– Att vi ska resurssätta vår del av planerna som nu tas fram; att Sverige tar ansvar för sin del av Natos planering, inte minst i vår region. Och att vi bidrar i andra riktningar än bara i Norden och norra Europa, säger viceamiralen Jonas Haggren till Göteborgs-Posten. 

Efterfrågade förmågor

Jonas Haggren menar att Natos lista över svenska förmågor man ser fram emot att kunna ta del av är lång.

– Vi har ett starkt flygvapen, vi har Östersjödelarna med marin och undervattenskompetens. 

Här och nu har redan Jens Stoltenberg en tydlig förväntning på Sverige när man väl är fullvärdig medlem.

– Att Sverige fortsätter ge betydande militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Det har Sverige gjort även innan Nato, jag är säker på att de kommer göra det även som Natomedlem, säger Natochefen till SR.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år 

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

–  Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas 

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen