Nato kallas in – nytt besked från Finland

2023 10 10

Skadorna på gasledningen mellan Finland och Estland orsakades av ”extern aktivitet”.

Det framhåller Finlands presidentkansli i ett pressmeddelande.

Ett läckage upptäcktes på gasledningen natten mellan lördag och söndag.

I pressmeddelandet skriver presidentkansliet att skadorna på undervattensinfrastrukturen har tagits på allvar och har utretts sedan i söndags. 

Den exakta orsaken till skadan är inte bekräftad, men det rör sig om ett resultat av "extern aktivitet". 

– Orsaken till skadan är ännu inte klarlagd, utredningen fortsätter i samarbete mellan Finland och Estland, framhåller presidentkansliet.  

Nato kallas in

Nu vädjar Finland om hjälp med utredningen av händelsen.

Preident Sauli Niinistö framhåller att han kontaktat Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Natochefen har svarat.

Stoltenberg meddelar att försvarsalliansen är redo att hjälpa till.

– Vi är i ständig kontakt med våra allierade och partners. Jag hade ett samtal med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i dag. Nato är redo att hjälpa till med utredningar, framhåller president Niinistö.

Vidare konstaterar han att Finland är förberett och att landets beredskap är god.

– Dessa händelser påverkar inte vår försörjningsberedskap, betonar Sauli Niinistö.

Statsministern kommenterar

Finlands statsminister Petteri Orpo har även kommenterat gasläckan.

Enligt Orpo tyder de senaste uppgifterna på att läckaget inte kan ha uppstått till följd av vanlig tryckvariation, rapporterar Yle.

– Finländska myndigheter har inlett en undersökning. Vi fick veta om ett fel i en datakabel också. Det felet finns med stor sannolikhet i Estlands ekonomiska zon, säger Orpo. 

Uppgifter: Ingen explosion

Det finns ingenting som tyder på att läckaget uppstått till följd av en explosion. 

Det rapporterar Yle med hänvisning till källor med insyn. 

”Undervattenaktivitet”

Finlands regering har kallat till pressträff klockan 16.30 finsk tid.

Enligt uppgifter till tidningen Iltalehti kommer man att informera om en ”allvarlig säkerhetssituation”.

Källor till Iltalehti uppger att händelsen vid gasledningen har med ”undervattensaktivitet” att göra.

Vidare uppger källorna att det finns mycket som tyder på att det är Ryssland som har riktat en sabotageattack mot gasledningen i finska viken.

Uppdatering: Höjer beredskapen och utreder grovt sabotage

På pressträffen meddelar den finska regeringen att man höjer beredskapen med anledningen av skadan på gasledningen.

Statsminister Petteri Orpo framhåller att det är för tidigt att spekulera om vem eller vad som kan ha orsakat gasläckaget. 

– Det är viktigt att fallet undersöks ordentligt och att man inte drar förhastade slutsatser, säger Orpo enligt Yle. 

Finska Centralkriminalpolisen uppger att man inlett en förundersökning om grovt sabotage med anledning av gasläckan.

LÄS MER HÄR:

FINLAND BLIXTINKALLAR TILL PRESSTRÄFF – ALLVARLIG SÄKERHETSSITUATION

Foto: Nato

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen