Finland blixtinkallar till pressträff – allvarlig säkerhetssituation

2023 10 10

Finlands regering blixtinkallar till pressträff med anledning av en allvarlig säkerhetssituation.

Det rapporterar tidningen Iltalehti.

Enligt tidningens uppgifter kommer den finska regeringen, med statsminister Peter Orpo i spetsen, att hålla en extra presskonferens om säkerhetsläget, vars exakta ämne har varit strikt hemligstämplat.

Endast den högsta statliga ledningen har känt till ämnet, hävdar Iltalehti.

Ursprungligen var det meningen att presskonferensen skulle hållas klockan 14.00 finsk tid, men regeringen har skjutit fram starten.

Avslöjar: Allvarlig säkerhetssituation för Finland

Nu uppger Iltalehti att man tagit del av uppgifter som gör gällande att den finska regeringen förbereder sig för att informera befolkningen om att en allvarlig säkerhetssituation uppstått.

Det handlar om en händelse vid gasledningen mellan Finland och Estland.

Gasledningen har skadats och beräknas vara ur drift i månader. Den ovanliga läckan upptäcktes under natten mellan lördag och söndag.

Gränsbevakningen och finska Försvarsmakten har utrett skadorna. Händelsen ses som en säkerhetsincident. 

– Enligt en utrikes- och säkerhetspolitisk källa kommer ämnet för presskonferensen att ha med undervattensaktivitet att göra, framhåller Iltalehti.

Källor: Rysk attack

Enligt Iltalehtis källor finns det mycket som tyder på att det är Ryssland som har riktat en sabotageattack mot ledningen i finska viken.

Tidningen rapporterade redan i våras att de finska och svenska flottorna har ökat sin beredskap för att förhindra ryska attacker mot ländernas energinät.

Ryska ytfartyg har upptäckts i närheten av vindkraftsparker och undervattensledningar.

– Vi är övertygade om att Ryssland har gjort det, kartlagt målen på något sätt, sa svenska marinens befälhavare Ewa Skoog Haslum till Iltalehti.

På frågan om det finns risk för att Ryssland saboterar och förstör undervattensledningar, svarade befälhavaren:

– Absolut. De är ett sätt att genomföra en insats mot oss.

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tvärvänder om kritiserad skatt – höjdes 2024

2025 06 23

Regeringen har tidigare beslutat att höja avfallsskatten (deponisskatten).

– Från och med den 1 januari 2024 ska du som har ett företag som bedriver en verksamhet på en avfallsanläggning betala avfallsskatt med 725 kronor per ton avfall. Samma skatt per ton avfall kommer att gälla för företag som har en industrianläggning där avfall bildas, fastslog Skatteverket.

Nu låter det annorlunda.

Regeringen har beslutat att göra en översyn av skatten, vilket flera aktörer inom avfallshanteringsbranschen har efterfrågat.

– Det är hög tid att vi ser över deponiskatten. Det finns tecken på att skatten bidrar till att avfall hanteras sämre ur miljösynpunkt, därför får nu myndigheterna detta uppdrag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har också uttalat sig om det nya beslutet.

–  Det är viktigt att styrmedel som ska ge incitament till hållbar resursanvändning är effektiva och verkningsfulla. Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan, säger hon.

”Samhällsekonomisk förlust”

Branschorganisationen Avfall Sverige har framhållit att avfallsskatten inte är ett effektivt styrmedel, varken miljömässigt eller ekonomiskt.

– I själva verket förefaller skatten ge en samhällsekonomisk förlust och dess utformning riskerar att hindra tillkomsten av attraktiva cirkulära lösningar för olika slags avfall, fastslog organisationen i september 2023.

Ska utreda skatten

Skatteverket och Naturvårdsverket får i uppdrag att göra en översyn av avfallsskatten och analysera skattens miljöstyrande effekt. Myndigheterna ska vid behov föreslå förändringar och lämna förslag på lagändringar.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2026.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Mordförsök på Zelenskyj

2025 06 23

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har stoppat två mordförsök på landets president Volodymyr Zelenskyj.

Det första mordförsöket planerades av den ryska säkerhetstjänsten FSB, rapporterar nyhetsbyrån Ukrainian National News (UNN).

Enligt UNN planerade FSB att mörda Zelenskyj när han befann sig i presidentkansliet i Kyiv. Den ryska säkerhetstjänsten ska ha rekryterat två överstar från UDO (Administration of State Guard of Ukraine) – en ukrainsk säkerhetsstyrka som är direkt underställd presidenten.  

– Komplotten gick ut på att döda Zelenskyj under hans förflyttning inom Ukrainas presidentkansli, uppger den ukrainske underrättelsechefen Vasyl Malyuk i ett samtal med journalister.

Efter incidenten har flera personer frihetsberövats, bland annat en överste i UDO.

– Det är dessa som ska skydda höga tjänstemän i vårt land. Samtidigt förberedde de ett mordförsök på vår president, säger Malyuk.

Andra mordförsöket

Det andra mordförsöket var planerat att äga rum på flygplatsen Rzeszów i Polen.

Enligt Malyuk hade en pensionerad polsk militär anlitats för uppgiften.

Den polska pensionären ska ha rekryterats av Moskva redan under sovjettiden.

Han "återaktiverades" för att eliminera Zelenskyj på flygplatsen i Rzeszów. Planen var att skjuta presidenten eller döda honom med en drönare.

Ukrainsk och polsk underrättelsetjänst satte stopp för mordförsöket.

– Vi grep honom tillsammans. Våra polska kollegor agerade professionellt; det var en gemensam operation, säger Malyuk.

Överlevt flera mordförsök

Volodymyr Zelenskyj har överlevt flera mordförsök de senaste åren.

Under krigets första veckor försökte Ryssland mörda honom flera gånger.

Två olika grupper av legosoldater fick i uppdrag att döda presidenten. Den ryskstödda Wagnergruppen och tjetjenska specialstyrkor, rapporterade The Times.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen