JUST NU: Nato förstärker efter att Estland slagit larm

2022 06 27

Generalsekreterare Jens Stoltenberg försöker lugna oron i Estland.

Estland har tidigare uttryckt stark oro över hur Nato planerat att försvara Estland om Ryssland skulle gå till attack mot landet. 

Enligt Estlands premiärminister Kaja Kallas skulle landet “raderas från kartan” baserat på militäralliansens beredskapsplaner, rapporterar estländska ERR med hänvisning till en intervju Financial Times.

Varnade för totalförstörelse

– De av er som varit i Tallinn och känner till vår gamla stad och de århundraden av historia och kultur som finns här – det skulle raderas från kartan, inklusive vårt folk, vår nation, sade Kaja Kallas i slutet av förra veckan – inför den här veckans Natotoppmöte i Madrid.

Lovar förändring

Nu lovar Nato och generalsekreterare Jens Stoltenberg förändring. Militäralliansen ska se över sina stridsplaner för att kunna erbjuda de baltiska länderna bättre skydd i händelse av en rysk invasion.

– Vi delar aldrig detaljerna i operativa planer, men jag kan försäkra er att vi har kunnat skydda länder som gränsar till Ryssland i årtionden genom att anpassa vår närvaro i ljuset av hotbedömningen. Vi har gjort det tidigare och vi kommer att göra det igen, säger han till Financial Times.

Försvaret i Baltikum förstärks

Enligt Stoltenberg ska alliansen “avsevärt förstärka” försvaret i östra Europa, och generalsekreteraren gav sitt ord på att Ryssland aldrig skulle kunna erövra Estlands huvudstad.

Det nya konceptet ska diskuteras och undertecknas i samband med veckans möte i Madrid, erfar FT.

Upptrappat ryskt hot mot regionen

Madridmötet kommer att hållas i kölvattnet av en upptrappad och aggressiv rysk retorik mot just de baltiska länderna. 

Förra veckan riktade Ryssland hot mot Litauen om de inte öppnade godstransporten till Kaliningrad. 

– Om godstransporten mellan Kaliningrad-regionen och resten av Ryska federationen via Litauen inte återställs helt eller inom en snar framtid, förbehåller sig Ryssland rätten att vidta åtgärder för att skydda sina nationella intressen, uppgav det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Övade på attacker mot Estland

Ryssland har även övat på att attackera Estland med missiler.

– Just nu pågår övningar där ryssarna simulerar missilattacker mot estniskt territorium, sade Kusti Salm, stabschef för det estniska försvarsministeriet, till Iltalehti.

“Lovar mer närvaro”

Stoltenberg själv tonar ned spekulationerna om att de ryska hoten avser att störa Natomötet i Madrid. Klart är dock att styrkorna ska utökas i den känsliga regionen i Östeuropa för att skydda Estland, Lettland och Litauen.

– De har varit i sovjetiskt styre i decennier. De har en historia där de faktiskt har lärt sig den hårda vägen vad det innebär att vara ockuperad och invaderad. Jag accepterar att [Kallas] vill ha met Natonärvaro och jag kan lova henne mer närvaro, säger Stoltenberg.

Foto: Nato
Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen