JUST NU: Nato förstärker efter att Estland slagit larm

2022 06 27

Generalsekreterare Jens Stoltenberg försöker lugna oron i Estland.

Estland har tidigare uttryckt stark oro över hur Nato planerat att försvara Estland om Ryssland skulle gå till attack mot landet. 

Enligt Estlands premiärminister Kaja Kallas skulle landet “raderas från kartan” baserat på militäralliansens beredskapsplaner, rapporterar estländska ERR med hänvisning till en intervju Financial Times.

Varnade för totalförstörelse

– De av er som varit i Tallinn och känner till vår gamla stad och de århundraden av historia och kultur som finns här – det skulle raderas från kartan, inklusive vårt folk, vår nation, sade Kaja Kallas i slutet av förra veckan – inför den här veckans Natotoppmöte i Madrid.

Lovar förändring

Nu lovar Nato och generalsekreterare Jens Stoltenberg förändring. Militäralliansen ska se över sina stridsplaner för att kunna erbjuda de baltiska länderna bättre skydd i händelse av en rysk invasion.

– Vi delar aldrig detaljerna i operativa planer, men jag kan försäkra er att vi har kunnat skydda länder som gränsar till Ryssland i årtionden genom att anpassa vår närvaro i ljuset av hotbedömningen. Vi har gjort det tidigare och vi kommer att göra det igen, säger han till Financial Times.

Försvaret i Baltikum förstärks

Enligt Stoltenberg ska alliansen “avsevärt förstärka” försvaret i östra Europa, och generalsekreteraren gav sitt ord på att Ryssland aldrig skulle kunna erövra Estlands huvudstad.

Det nya konceptet ska diskuteras och undertecknas i samband med veckans möte i Madrid, erfar FT.

Upptrappat ryskt hot mot regionen

Madridmötet kommer att hållas i kölvattnet av en upptrappad och aggressiv rysk retorik mot just de baltiska länderna. 

Förra veckan riktade Ryssland hot mot Litauen om de inte öppnade godstransporten till Kaliningrad. 

– Om godstransporten mellan Kaliningrad-regionen och resten av Ryska federationen via Litauen inte återställs helt eller inom en snar framtid, förbehåller sig Ryssland rätten att vidta åtgärder för att skydda sina nationella intressen, uppgav det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Övade på attacker mot Estland

Ryssland har även övat på att attackera Estland med missiler.

– Just nu pågår övningar där ryssarna simulerar missilattacker mot estniskt territorium, sade Kusti Salm, stabschef för det estniska försvarsministeriet, till Iltalehti.

“Lovar mer närvaro”

Stoltenberg själv tonar ned spekulationerna om att de ryska hoten avser att störa Natomötet i Madrid. Klart är dock att styrkorna ska utökas i den känsliga regionen i Östeuropa för att skydda Estland, Lettland och Litauen.

– De har varit i sovjetiskt styre i decennier. De har en historia där de faktiskt har lärt sig den hårda vägen vad det innebär att vara ockuperad och invaderad. Jag accepterar att [Kallas] vill ha met Natonärvaro och jag kan lova henne mer närvaro, säger Stoltenberg.

Foto: Nato
Text: Redaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen