Nästa steg efter dockan – så ska Sverige gå vidare med Turkiet

2023 01 17

Dockan föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och som hängdes upp utanför Stockholms stadshus kallades för “avskyvärd” av Tobias Billström.

Den fick dessutom Turkiet att slå bakut och inleda en utredning om brottsprovokation.

I en lång intervju säger nu Billström att yttrandefriheten är absolut, vilket innebär att såväl Sverige som Turkiet har rätt att uttrycka sig i frågan, rapporterar Svenska Dagbladet.

Kommenterar eventuell Natoskada

I intervjun får också den svenska utrikesministern frågan om hur skadad Natoprocessen egentligen blev av dockupphängningen.

Han förklarar då även vad som gäller för Sverige härnäst och hur parterna ska gå vidare.

– Jag tycker inte man i det här läget behöver spekulera kring detta. Det viktigaste är att fundera över hur vi nu ska komma tillbaka till en nivå där vi kan återuppta samtal och diskussioner. Mitt intryck är att det kommer att kunna göras inom kort, säger Billström till tidningen.

"Viktigt att visa förståelse"

Han säger vidare att Sverige vill ha en god relation med Turkiet på sikt och medger att detta delvis varit skäl till de kraftiga reaktionerna från såväl regering och andra riksdagspartier.

– Både på bilateral nivå, och det har vi haft under många år, men också som blivande Natomedlem. Då är det viktigt att man tar den här typen av känslor som uppstår på allvar och visar förståelse för det.

Pehrson försvarade aktionen

Under gårdagen gick Liberalernas partiledare tillika arbets- och integrationsminister Johan Pehrson ut och kallade aktionen för “smaklös”.

Han försvarade dock rätten att protestera.

– Vi har yttrandefrihet i Sverige, man får säga vad man vill. Jag försvarar rätten att protestera mot Erdoğan i Sverige på samma sätt som jag försvarar rätten för Paludan att manifestera sina åsikter, säger ministern till Aftonbladet.

Experten: "Knip igen"

Förra veckan menade statsminister Ulf Kristersson (M) att dockan “hotar svensk säkerhet”. 

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar dock att det är fel av regeringsföreträdare att gå in och kommentera enskilda opinionsyttringar, och borde “knipa igen”.

– Man kan tycka att den är bisarr och osmaklig men det är ändå något som ryms inom den vida yttrandefrihet vi har, sade Nils Funcke till SVT i fredags.

Tagit på sig ansvaret

Rojavakommittéerna, en Kurdistanvänlig gruppering som titulerar sig som ”ett nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan”, har tagit på sig ansvaret för aktionen.

En talesperson för gruppen har uttalats sig om kritiken mot aktionen.

– Vi är inte jätteförvånade, men man kanske är besviken. Svensk grundlag borde gälla och svenska politiker borde stå upp mot rätten att protestera. De kan säga att det är vidrigt. Men de måste också försvara att svenska lagar gäller i Sverige, turkiska lagar gäller inte här, sa talespersonen till SVT.

LÄS MER: Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

Foto: Frida Drake Regeringskansliet resp Nato

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen