Nästa steg efter dockan – så ska Sverige gå vidare med Turkiet

2023 01 17

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) uttalar sig nu om hur Sverige och Turkiet ska gå vidare efter händelserna förra veckan.

Dockan föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och som hängdes upp utanför Stockholms stadshus kallades för “avskyvärd” av Tobias Billström.

Den fick dessutom Turkiet att slå bakut och inleda en utredning om brottsprovokation.

I en lång intervju säger nu Billström att yttrandefriheten är absolut, vilket innebär att såväl Sverige som Turkiet har rätt att uttrycka sig i frågan, rapporterar Svenska Dagbladet.

Kommenterar eventuell Natoskada

I intervjun får också den svenska utrikesministern frågan om hur skadad Natoprocessen egentligen blev av dockupphängningen.

Han förklarar då även vad som gäller för Sverige härnäst och hur parterna ska gå vidare.

– Jag tycker inte man i det här läget behöver spekulera kring detta. Det viktigaste är att fundera över hur vi nu ska komma tillbaka till en nivå där vi kan återuppta samtal och diskussioner. Mitt intryck är att det kommer att kunna göras inom kort, säger Billström till tidningen.

"Viktigt att visa förståelse"

Han säger vidare att Sverige vill ha en god relation med Turkiet på sikt och medger att detta delvis varit skäl till de kraftiga reaktionerna från såväl regering och andra riksdagspartier.

– Både på bilateral nivå, och det har vi haft under många år, men också som blivande Natomedlem. Då är det viktigt att man tar den här typen av känslor som uppstår på allvar och visar förståelse för det.

Pehrson försvarade aktionen

Under gårdagen gick Liberalernas partiledare tillika arbets- och integrationsminister Johan Pehrson ut och kallade aktionen för “smaklös”.

Han försvarade dock rätten att protestera.

Vi har yttrandefrihet i Sverige, man får säga vad man vill. Jag försvarar rätten att protestera mot Erdoğan i Sverige på samma sätt som jag försvarar rätten för Paludan att manifestera sina åsikter, säger ministern till Aftonbladet.

Experten: "Knip igen"

Förra veckan menade statsminister Ulf Kristersson (M) att dockan “hotar svensk säkerhet”. 

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar dock att det är fel av regeringsföreträdare att gå in och kommentera enskilda opinionsyttringar, och borde “knipa igen”.

– Man kan tycka att den är bisarr och osmaklig men det är ändå något som ryms inom den vida yttrandefrihet vi har, sade Nils Funcke till SVT i fredags.

Tagit på sig ansvaret

Rojavakommittéerna, en Kurdistanvänlig gruppering som titulerar sig som ”ett nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan”, har tagit på sig ansvaret för aktionen.

En talesperson för gruppen har uttalats sig om kritiken mot aktionen.

– Vi är inte jätteförvånade, men man kanske är besviken. Svensk grundlag borde gälla och svenska politiker borde stå upp mot rätten att protestera. De kan säga att det är vidrigt. Men de måste också försvara att svenska lagar gäller i Sverige, turkiska lagar gäller inte här, sa talespersonen till SVT.

LÄS MER: Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

Foto: Frida Drake Regeringskansliet resp Nato

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen