Nästa steg efter dockan – så ska Sverige gå vidare med Turkiet

2023 01 17

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) uttalar sig nu om hur Sverige och Turkiet ska gå vidare efter händelserna förra veckan.

Dockan föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och som hängdes upp utanför Stockholms stadshus kallades för “avskyvärd” av Tobias Billström.

Den fick dessutom Turkiet att slå bakut och inleda en utredning om brottsprovokation.

I en lång intervju säger nu Billström att yttrandefriheten är absolut, vilket innebär att såväl Sverige som Turkiet har rätt att uttrycka sig i frågan, rapporterar Svenska Dagbladet.

Kommenterar eventuell Natoskada

I intervjun får också den svenska utrikesministern frågan om hur skadad Natoprocessen egentligen blev av dockupphängningen.

Han förklarar då även vad som gäller för Sverige härnäst och hur parterna ska gå vidare.

– Jag tycker inte man i det här läget behöver spekulera kring detta. Det viktigaste är att fundera över hur vi nu ska komma tillbaka till en nivå där vi kan återuppta samtal och diskussioner. Mitt intryck är att det kommer att kunna göras inom kort, säger Billström till tidningen.

"Viktigt att visa förståelse"

Han säger vidare att Sverige vill ha en god relation med Turkiet på sikt och medger att detta delvis varit skäl till de kraftiga reaktionerna från såväl regering och andra riksdagspartier.

– Både på bilateral nivå, och det har vi haft under många år, men också som blivande Natomedlem. Då är det viktigt att man tar den här typen av känslor som uppstår på allvar och visar förståelse för det.

Pehrson försvarade aktionen

Under gårdagen gick Liberalernas partiledare tillika arbets- och integrationsminister Johan Pehrson ut och kallade aktionen för “smaklös”.

Han försvarade dock rätten att protestera.

Vi har yttrandefrihet i Sverige, man får säga vad man vill. Jag försvarar rätten att protestera mot Erdoğan i Sverige på samma sätt som jag försvarar rätten för Paludan att manifestera sina åsikter, säger ministern till Aftonbladet.

Experten: "Knip igen"

Förra veckan menade statsminister Ulf Kristersson (M) att dockan “hotar svensk säkerhet”. 

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar dock att det är fel av regeringsföreträdare att gå in och kommentera enskilda opinionsyttringar, och borde “knipa igen”.

– Man kan tycka att den är bisarr och osmaklig men det är ändå något som ryms inom den vida yttrandefrihet vi har, sade Nils Funcke till SVT i fredags.

Tagit på sig ansvaret

Rojavakommittéerna, en Kurdistanvänlig gruppering som titulerar sig som ”ett nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan”, har tagit på sig ansvaret för aktionen.

En talesperson för gruppen har uttalats sig om kritiken mot aktionen.

– Vi är inte jätteförvånade, men man kanske är besviken. Svensk grundlag borde gälla och svenska politiker borde stå upp mot rätten att protestera. De kan säga att det är vidrigt. Men de måste också försvara att svenska lagar gäller i Sverige, turkiska lagar gäller inte här, sa talespersonen till SVT.

LÄS MER: Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

Foto: Frida Drake Regeringskansliet resp Nato

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

Sverige utklassar Europa – inget land är bättre

2026 08 24

Sverige krossar övriga medlemsländer i EU.

Ren utklassning.

Så beskrivs de svenska siffrorna i förhållande till EU-länderna när det gäller att sänka utsläpp från nya bilar. 

Av alla länder i hela unionen är det nämligen Sverige som fått ned koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar snabbast de senaste åren, rapporterar Vi Bilägare.

Jämfört med år 2000 har de svenska snittutsläppen rasat med hela 70 procent, från 200 gram koldioxid per kilometer till 59 gram per kilometer.

Planat ut efter matkskiftet

Den största minskningen skedde mellan 2019 och 2022. Därefter har minskningen planat ut. Enligt Vi Bilägare skulle det kunna bero på att regeringen ersatt den tidigare elbilsbonusen med en premie som inte kan utnyttjas av lika många hushåll.

– Minskningstakten har dämpats sedan 2022, bland annat till följd av att klimatbonusen avskaffades och elbilsförsäljningen bromsade in. Utsläppen har ändå fortsatt att minska, bland annat genom en ökad andel laddhybrider, säger branschorganisationen Mobility Swedens vd Jessica Alenius till bilmagasinet.

De enda länderna som kan utmana Sverige i statistiken är Danmark, Finland och Nederländerna som minskat sina utsläpp från nyregistrerade bilar med över 60 procent.

I Tyskland har man enbart lyckats få ned utsläppen med 36 procent och i Spanien och Italien är siffrorna så låga som 26 respektive 23 procent.

LÄS MER: Experten: Då ska du binda bolåneräntan

Ny premie

Regeringens senaste elbilspremie öppnade i mars tidigare i år. Premien kritiserades när den infördes för att enbart omfatta vissa inomstgrupper i utvalda kommuner.

Bara drygt en fjärdedel av Sveriges 10,6 miljoner invånare bor i de kommuner som omfattas, och ännu färre uppfyller inkomstkravet, sade Carl-Erik Stjärnvall, hållbarhetsansarig på Riksförbundet M Sverige.

Hushåll som är berättigade stödet kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa en leasa en ny eller begagnad elbil.

 Jag är väldigt glad att den nya elbilspremien startar nu. Jag hoppas att många hushåll, inte minst barnfamiljer, ska kunna ta chansen att skaffa en elbil med hjälp av det här stödet, sade Johan Britz (L) i våras då han vikarierade som klimat- och miljöminister.

LÄS MER: Högkostnadsskyddet för mediciner kan göras om

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen