Nästa steg efter dockan – så ska Sverige gå vidare med Turkiet

2023 01 17

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) uttalar sig nu om hur Sverige och Turkiet ska gå vidare efter händelserna förra veckan.

Dockan föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och som hängdes upp utanför Stockholms stadshus kallades för “avskyvärd” av Tobias Billström.

Den fick dessutom Turkiet att slå bakut och inleda en utredning om brottsprovokation.

I en lång intervju säger nu Billström att yttrandefriheten är absolut, vilket innebär att såväl Sverige som Turkiet har rätt att uttrycka sig i frågan, rapporterar Svenska Dagbladet.

Kommenterar eventuell Natoskada

I intervjun får också den svenska utrikesministern frågan om hur skadad Natoprocessen egentligen blev av dockupphängningen.

Han förklarar då även vad som gäller för Sverige härnäst och hur parterna ska gå vidare.

– Jag tycker inte man i det här läget behöver spekulera kring detta. Det viktigaste är att fundera över hur vi nu ska komma tillbaka till en nivå där vi kan återuppta samtal och diskussioner. Mitt intryck är att det kommer att kunna göras inom kort, säger Billström till tidningen.

"Viktigt att visa förståelse"

Han säger vidare att Sverige vill ha en god relation med Turkiet på sikt och medger att detta delvis varit skäl till de kraftiga reaktionerna från såväl regering och andra riksdagspartier.

– Både på bilateral nivå, och det har vi haft under många år, men också som blivande Natomedlem. Då är det viktigt att man tar den här typen av känslor som uppstår på allvar och visar förståelse för det.

Pehrson försvarade aktionen

Under gårdagen gick Liberalernas partiledare tillika arbets- och integrationsminister Johan Pehrson ut och kallade aktionen för “smaklös”.

Han försvarade dock rätten att protestera.

Vi har yttrandefrihet i Sverige, man får säga vad man vill. Jag försvarar rätten att protestera mot Erdoğan i Sverige på samma sätt som jag försvarar rätten för Paludan att manifestera sina åsikter, säger ministern till Aftonbladet.

Experten: "Knip igen"

Förra veckan menade statsminister Ulf Kristersson (M) att dockan “hotar svensk säkerhet”. 

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar dock att det är fel av regeringsföreträdare att gå in och kommentera enskilda opinionsyttringar, och borde “knipa igen”.

– Man kan tycka att den är bisarr och osmaklig men det är ändå något som ryms inom den vida yttrandefrihet vi har, sade Nils Funcke till SVT i fredags.

Tagit på sig ansvaret

Rojavakommittéerna, en Kurdistanvänlig gruppering som titulerar sig som ”ett nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan”, har tagit på sig ansvaret för aktionen.

En talesperson för gruppen har uttalats sig om kritiken mot aktionen.

– Vi är inte jätteförvånade, men man kanske är besviken. Svensk grundlag borde gälla och svenska politiker borde stå upp mot rätten att protestera. De kan säga att det är vidrigt. Men de måste också försvara att svenska lagar gäller i Sverige, turkiska lagar gäller inte här, sa talespersonen till SVT.

LÄS MER: Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

Foto: Frida Drake Regeringskansliet resp Nato

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen