Nästa steg efter dockan – så ska Sverige gå vidare med Turkiet

2023 01 17

Dockan föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och som hängdes upp utanför Stockholms stadshus kallades för “avskyvärd” av Tobias Billström.

Den fick dessutom Turkiet att slå bakut och inleda en utredning om brottsprovokation.

I en lång intervju säger nu Billström att yttrandefriheten är absolut, vilket innebär att såväl Sverige som Turkiet har rätt att uttrycka sig i frågan, rapporterar Svenska Dagbladet.

Kommenterar eventuell Natoskada

I intervjun får också den svenska utrikesministern frågan om hur skadad Natoprocessen egentligen blev av dockupphängningen.

Han förklarar då även vad som gäller för Sverige härnäst och hur parterna ska gå vidare.

– Jag tycker inte man i det här läget behöver spekulera kring detta. Det viktigaste är att fundera över hur vi nu ska komma tillbaka till en nivå där vi kan återuppta samtal och diskussioner. Mitt intryck är att det kommer att kunna göras inom kort, säger Billström till tidningen.

"Viktigt att visa förståelse"

Han säger vidare att Sverige vill ha en god relation med Turkiet på sikt och medger att detta delvis varit skäl till de kraftiga reaktionerna från såväl regering och andra riksdagspartier.

– Både på bilateral nivå, och det har vi haft under många år, men också som blivande Natomedlem. Då är det viktigt att man tar den här typen av känslor som uppstår på allvar och visar förståelse för det.

Pehrson försvarade aktionen

Under gårdagen gick Liberalernas partiledare tillika arbets- och integrationsminister Johan Pehrson ut och kallade aktionen för “smaklös”.

Han försvarade dock rätten att protestera.

– Vi har yttrandefrihet i Sverige, man får säga vad man vill. Jag försvarar rätten att protestera mot Erdoğan i Sverige på samma sätt som jag försvarar rätten för Paludan att manifestera sina åsikter, säger ministern till Aftonbladet.

Experten: "Knip igen"

Förra veckan menade statsminister Ulf Kristersson (M) att dockan “hotar svensk säkerhet”. 

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar dock att det är fel av regeringsföreträdare att gå in och kommentera enskilda opinionsyttringar, och borde “knipa igen”.

– Man kan tycka att den är bisarr och osmaklig men det är ändå något som ryms inom den vida yttrandefrihet vi har, sade Nils Funcke till SVT i fredags.

Tagit på sig ansvaret

Rojavakommittéerna, en Kurdistanvänlig gruppering som titulerar sig som ”ett nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan”, har tagit på sig ansvaret för aktionen.

En talesperson för gruppen har uttalats sig om kritiken mot aktionen.

– Vi är inte jätteförvånade, men man kanske är besviken. Svensk grundlag borde gälla och svenska politiker borde stå upp mot rätten att protestera. De kan säga att det är vidrigt. Men de måste också försvara att svenska lagar gäller i Sverige, turkiska lagar gäller inte här, sa talespersonen till SVT.

LÄS MER: Sveriges nya Natoplan – så ska Erdoğan övertalas

Foto: Frida Drake Regeringskansliet resp Nato

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen