Myndighet utfärdar potatislarm

2023 07 19

Odling av potatis har visat sig ha en allvarlig baksida, meddelar myndigheten på måndagen i ett pressmeddelande.

Det handlar om en av metoderna som används i potatisodlingen. 

Närmare bestämt om ett av tre godkända växtskyddsmedel med det svampdödande ämnet cyazofamid – som nu återkallas på grund av farorna i samband med att man odlar just potatis.

Cancerframkallande

Medlet används för att motverka bladmögel i odlingarna, men enligt Kemikalieinspektionen riskerar bruket att svenskt dricksvatten påverkas av både hälsofarliga och cancerframkallande ämnen.

– Att använda cyazofamid skulle kunna leda till att nitrosaminer, som kan vara cancerframkallande, bildas i dricksvatten i reningsverk som använder ozon i reningsprocessen vid dricksvattenproduktionen, säger Kemikalieinspektionens enhetschef Ing-Marie Olsson Ressner i samma pressmeddelande.

Viktigt syfte

Sett till försäljningsstatistiken är det aktuella växtskyddsmedlet inte bland de mest sålda i Sverige.

Däremot har medlet ett annat viktigt syfte, då det används som omväxlande produkt för att undvika resistensutveckling hos potatisbladmögel.

Att man nu väljer att återkalla produkten helt och håller beror på ny kunskap.

– Studier nyligen gjorda i Danmark har visat att två tidigare ej kända nedbrytningsprodukter till cyazofamid, så kallade metaboliter, kan hamna i grundvatten i koncentration över gränsvärdet, skriver myndigheten.

"Oacceptabla risker"

Försäljningsförbudet träder i kraft 31 augusti 2023, men användning kommer att vara tillåten fram till och med 31 augusti samma år.

Det är också den sista dagen som ges för att lämna in produkter med cyazofamid till godkänd avfallshanterare.

– Det är företaget som vill sätta ut ett växtskyddsmedel på den svenska marknaden som har ansvar att visa att det inte medför oacceptabla risker, framhåller Kemikalieinspektionen.

Myndighetens bedömning är att företagen hittills inte har lyckats göra just detta.

Beslutet måste överklagas inom tre veckor.

LÄS MER: Tråkigt besked gällande svensk potatis

Foto: T. Paolini

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen