25 jul 26

Myndighet tvärvänder – lovande besked för hushåll med lån

2023 04 20

Finansinspektionen, FI, vill se över vad det går att göra för att minska hushållens stora skulder.

Det meddelar myndighetens nya generaldirektör Daniel Barr.

Och ett av de bästa sätten vore att slopa amorteringskraven, förklarar han i en lång intervju med Dagens Nyheter.

– Det har visat sig i akademiska studier att det är väldigt svårt att leda i bevis att en högre avgift kommer att ge en högre avkastning. Det är snarare så att de bevis som finns pekar åt motsatt håll, säger han.

Stor vändning

Uttalandet är en stor vändning jämfört med hur FI förhöll sig till frågan så sent som i höstas. Då var det inte aktuellt att ändra eller pausa amorteringskravet.

– Att ändra reglerna kring amorteringskravet är inte ett träffsäkert medel för att ge stöd till utsatta hushåll, sade FI:s chefsekonom Henrik Braconier i ett pressmeddelande i oktober.

Två uppdrag

Finansinspektionen har två uppdrag.

Myndigheten ska både värna om den finansiella stabiliteten i landet, men också svara för konsumentskydd på finansmarknaden.

Och i Sverige har belåningsgraden, det vill säga skulden i förhållande till skattad inkomst, stigit från 100 procent vid sekelskiftet till knappt 199 procent 2021.

Förra året vände belåningsgraden och sjönk till 193 procent.

Även det för högt, enligt Daniel Barr, som menar att amorteringskraven “inte har bitit jättehårt på belåningsgraden”.

Verkliga oron

Den stora oron finns enligt FI:s nya generaldirektör snarare i att hushållen drar ned på konsumtionen för att klara bostadskostnaderna, vilket påverkar konjunkturen och sänker den reala ekonomin.

– Vill man komma till rätta med hushållens belåning så har det visat sig att amorteringskraven kan bidra på marginalen, men de har väldigt svårt att vända någon trend, säger Daniel Barr.

Vallöfte blir till utredning

Inför valet 2022 lovade Moderaterna att pausa amorteringskravet. Beskedet om att förverkliga löftet har dock dragit ut på tiden.

Förra veckan tillsatte dock regeringen en utredning om amorteringskravet och ett potentiellt bolånetak.

Riskerna med hushållens höga skuldsättning behöver hanteras, och de regelverk som används för detta ska vara effektiva och proportionerliga, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) till SVT.

Fakta amortering och amorteringskrav

- Amortering är det belopp du betalar av på ditt lån vid varje betalningstillfälle

- Amorteringen betalas tillsammans med räntan

De nuvarande lagstadgade amorteringskraven innebär att:

- Bolån mellan 50-70 procent av bostadens värde ska amorteras med ett belopp motsvarande en procent av det totala lånebeloppet per år.

Källa: Konsumenternas och SBAB

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen