10 november 2025

Myndighet tvärvänder – lovande besked för hushåll med lån

2023 04 20

Finansinspektionen, FI, vill se över vad det går att göra för att minska hushållens stora skulder.

Det meddelar myndighetens nya generaldirektör Daniel Barr.

Och ett av de bästa sätten vore att slopa amorteringskraven, förklarar han i en lång intervju med Dagens Nyheter.

– Det har visat sig i akademiska studier att det är väldigt svårt att leda i bevis att en högre avgift kommer att ge en högre avkastning. Det är snarare så att de bevis som finns pekar åt motsatt håll, säger han.

Stor vändning

Uttalandet är en stor vändning jämfört med hur FI förhöll sig till frågan så sent som i höstas. Då var det inte aktuellt att ändra eller pausa amorteringskravet.

– Att ändra reglerna kring amorteringskravet är inte ett träffsäkert medel för att ge stöd till utsatta hushåll, sade FI:s chefsekonom Henrik Braconier i ett pressmeddelande i oktober.

Två uppdrag

Finansinspektionen har två uppdrag.

Myndigheten ska både värna om den finansiella stabiliteten i landet, men också svara för konsumentskydd på finansmarknaden.

Och i Sverige har belåningsgraden, det vill säga skulden i förhållande till skattad inkomst, stigit från 100 procent vid sekelskiftet till knappt 199 procent 2021.

Förra året vände belåningsgraden och sjönk till 193 procent.

Även det för högt, enligt Daniel Barr, som menar att amorteringskraven “inte har bitit jättehårt på belåningsgraden”.

Verkliga oron

Den stora oron finns enligt FI:s nya generaldirektör snarare i att hushållen drar ned på konsumtionen för att klara bostadskostnaderna, vilket påverkar konjunkturen och sänker den reala ekonomin.

– Vill man komma till rätta med hushållens belåning så har det visat sig att amorteringskraven kan bidra på marginalen, men de har väldigt svårt att vända någon trend, säger Daniel Barr.

Vallöfte blir till utredning

Inför valet 2022 lovade Moderaterna att pausa amorteringskravet. Beskedet om att förverkliga löftet har dock dragit ut på tiden.

Förra veckan tillsatte dock regeringen en utredning om amorteringskravet och ett potentiellt bolånetak.

Riskerna med hushållens höga skuldsättning behöver hanteras, och de regelverk som används för detta ska vara effektiva och proportionerliga, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) till SVT.

Fakta amortering och amorteringskrav

- Amortering är det belopp du betalar av på ditt lån vid varje betalningstillfälle

- Amorteringen betalas tillsammans med räntan

De nuvarande lagstadgade amorteringskraven innebär att:

- Bolån mellan 50-70 procent av bostadens värde ska amorteras med ett belopp motsvarande en procent av det totala lånebeloppet per år.

Källa: Konsumenternas och SBAB

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: ”11 kronor helt uppåt väggarna” – bråk om euro i Sverige

2025 12 01

En rad experter vill införa euro i Sverige.

I professor Lars Calmfors nya rapport ”Dags för euron?” uttalar sig 14 olika experter om ett eventuellt svenskt eurointräde.

Calmfors själv har ändrat sig i frågan och är numera för att införa euro.

Han får medhåll från tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.

Men den föreslagna växelkursen väcker reaktioner.

”Anslutningskurs på 11 kronor”

Stefan Ingves menar att Sverige kan gå med i euron till en anslutningskurs på 11 kronor, rapporterar DI.

– Om vi går med i dag är en kurs på 11 kronor per euro lämplig. Den ska sedan hållas under två år med ett spann på 2,25 procent upp eller ned, säger Stefan Ingves, enligt tidningen.

Men uttalandet väcker reaktioner.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är starkt kritisk till den växelkurs som Ingves ser som rimlig.

– Känns helt uppåt väggarna fel att kronan bör få anslutningskurs mot euron på 11 kronor vid ett ev. framtida eurobeslut!, skriver Bergqvist på X.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

”Förefaller heltokig”

Bergqvist medger att han inte har fördjupat sig i Ingves argumentation.

Men han tycker ändå att den föreslagna anslutningskursen verkar ”heltokig”.

– Erkänner: har inte läst Stefan Ingves bevekelsegrunder för denna slutsats (enbart Di-artikel) men nivån förefaller heltokig utifrån en fundamental analys, skriver Robert Bergqvist i inlägget.

En euro kostar idag 10,98 kronor.

Rapporten ”Dags för euron?” är finansierad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och har 14 medförfattare med professor Lars Calmfors i spetsen.

Alla delförfattare är dock inte för en svensk euroanslutning.

Exempelvis anser ekonomiprofessor Karl Walentin att fördelarna med en självständig Riksbank och en egen valuta överväger.

”Skydda kronan i grundlagen”

På senare tid har det höjts flera röster för att Sverige bör införa euron som valuta.

Samtidigt är det också många som säger nej.

I somras argumenterade SD-företrädarna Oscar Sjöstedt, Michael Rubbestad och Fredrik Lindahl för att kronan rent av bör skyddas i grundlagen.

– Ett svenskt skifte från kronan till euron vore ett historiskt misstag, som riskerar att kosta ekonomiskt självbestämmande. Därför bör kronan skyddas i grundlagen, skrev SD-topparna i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


7 oktober 2025

JUST NU: Mardrömsuppgifter för Trump-administrationen

2025 12 01

Ukrainakriget ser ut att kunna bli mycket tufft att lösa för Trump.

Trump-administrationen har som bekant sedan Donald Trump installerades försökt få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Det har ännu inte resulterat i några konkreta framgångar – men de senaste veckorna har positiva signaler kommit från både USA och Ukraina.

Samtidigt kommer nya uppgifter på måndagseftermiddagen som pekar på att Ukrainakriget kan bli mycket tufft för Trump-administrationen att lösa.

Mardrömsuppgifter

Vladimir Putin har ställt som krav att Ukraina ska dra sig tillbaka från Donbass-regionen.

Men på måndagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina vägrar göra det.

Vid fredssamtal i Florida gjorde den ukrainska sidan det tydligt för amerikanerna att “diskussionen om territorier måste börja från den nuvarande kontaktlinjen”, uppger RBC Ukraine.

“Vad ska vi göra då?”

Så här låter det från en källa med insyn i samtalen:

– Viljan att lyssna på våra argument från amerikanernas sida finns där. En annan fråga är att de ständigt säger: "Okej, ni kanske har 100 procent rätt, men det finns en annan sida, och den kräver det här och det här. Vi som medlare måste se till att ni når ett fredsavtal. Ni kan förklara er ståndpunkt hur logiskt ni vill, men om den andra sidan säger "nej" – vad ska vi göra då"?

Vladimir Putin har flera gånger gjort det tydligt att han kräver att ukrainarna drar sig tillbaka från Donbass, och uppgifterna om att Ukraina vägrar göra det väntas försvåra fredsprocessen.

Läs mer: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Inte bara få slut på kriget

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav under gårdagen att den USA-föreslagna fredsplanen inte bara handlar om att avsluta kriget.

Den syftar enligt honom även till att säkerställa Ukrainas oberoende, suveränitet och ekonomiska utveckling, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Mycket arbete kvar”

ISW förklarar.

– Rubio uppgav att fredsplanen inte bara måste avsluta kriget, utan också säkra Ukrainas framtid och ”långsiktiga välstånd”, uppger tankesmedjan.

– Rubio sade att det amerikansk-ukrainska mötet var ”mycket produktivt” och uttryckte optimism angående framstegen i fredsförhandlingarna, men sade att det fortfarande återstår ”mycket arbete att göra”.

Läs mer: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen