Myndighet tvärvänder – lovande besked för hushåll med lån

2023 04 20

Det meddelar myndighetens nya generaldirektör Daniel Barr.

Och ett av de bästa sätten vore att slopa amorteringskraven, förklarar han i en lång intervju med Dagens Nyheter.

– Det har visat sig i akademiska studier att det är väldigt svårt att leda i bevis att en högre avgift kommer att ge en högre avkastning. Det är snarare så att de bevis som finns pekar åt motsatt håll, säger han.

Stor vändning

Uttalandet är en stor vändning jämfört med hur FI förhöll sig till frågan så sent som i höstas. Då var det inte aktuellt att ändra eller pausa amorteringskravet.

– Att ändra reglerna kring amorteringskravet är inte ett träffsäkert medel för att ge stöd till utsatta hushåll, sade FI:s chefsekonom Henrik Braconier i ett pressmeddelande i oktober.

Två uppdrag

Finansinspektionen har två uppdrag.

Myndigheten ska både värna om den finansiella stabiliteten i landet, men också svara för konsumentskydd på finansmarknaden.

Och i Sverige har belåningsgraden, det vill säga skulden i förhållande till skattad inkomst, stigit från 100 procent vid sekelskiftet till knappt 199 procent 2021.

Förra året vände belåningsgraden och sjönk till 193 procent.

Även det för högt, enligt Daniel Barr, som menar att amorteringskraven “inte har bitit jättehårt på belåningsgraden”.

Verkliga oron

Den stora oron finns enligt FI:s nya generaldirektör snarare i att hushållen drar ned på konsumtionen för att klara bostadskostnaderna, vilket påverkar konjunkturen och sänker den reala ekonomin.

– Vill man komma till rätta med hushållens belåning så har det visat sig att amorteringskraven kan bidra på marginalen, men de har väldigt svårt att vända någon trend, säger Daniel Barr.

Vallöfte blir till utredning

Inför valet 2022 lovade Moderaterna att pausa amorteringskravet. Beskedet om att förverkliga löftet har dock dragit ut på tiden.

Förra veckan tillsatte dock regeringen en utredning om amorteringskravet och ett potentiellt bolånetak.

– Riskerna med hushållens höga skuldsättning behöver hanteras, och de regelverk som används för detta ska vara effektiva och proportionerliga, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) till SVT.

Fakta amortering och amorteringskrav

- Amortering är det belopp du betalar av på ditt lån vid varje betalningstillfälle

- Amorteringen betalas tillsammans med räntan

De nuvarande lagstadgade amorteringskraven innebär att:

- Bolån mellan 50-70 procent av bostadens värde ska amorteras med ett belopp motsvarande en procent av det totala lånebeloppet per år.

Källa: Konsumenternas och SBAB

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen