Myndighet bekymrad – pekar ut problem hos pensionärer

2023 06 01

En bekymmersam utveckling för 60-plussare i Sverige har eskalerat.

Det menar Kronofogden, som nu går ut med att myndigheten i slutet av förra året hade 40 000 personer i sitt register som var äldre än 64 år.

Hälften av dem har varit skuldsatta i över 20 år, rapporterar Sveriges Radio.

– Det är faktiskt lite förvånande och samtidigt är det väldigt tragiskt för vi vet av forskning och erfarenhet att de som har långvariga skulder mår psykiskt sämre, säger Kronofogdens analytiker Davour Vuleta.

Skuldbeloppet utmärker sig

Under 2022 ökade Kronofogdens register bland pensionärer med 460 personer.

Det var ungefär samma siffror som året dessförinnan.

Men det som nu utmärker sig inte hur många det är – utan nivån på skulderna.

Totalt ökade den äldre gruppens samlade skuldbelopp med en miljard, vilket gör att nivån nu ligger på 21,1 miljarder.

– De är ungefär lika många andelsmässigt, men de har större skulder och då blir det mycket tuffare att ta sig ur kronofogdsregistret, säger Davour Vuleta till SR.

Uppmanar till skuldsanering

Skulderna är framför allt till företag och enskilda personer.

Att de hållit i sig så länge som 20 år är särskilt alarmerande, enligt Kronofogden. 

Myndigheten påpekar att det inte är meningen att man ska finnas i registret så länge. Äldre har ofta bättre chanser för skuldsanering, och Kronofogden uppmanar därför träffade att söka hjälp hos kommunens budget- och skuldrådgivare.

Ett råd man gått ut med vid flera tillfällen, även till andra åldersgrupper.

– För de mest skuldsatta vill jag ge följande tips: våga ta kontakt med den du är skyldig pengar för att minimera räntor, avgifter och eventuella betalningsanmärkningar, sade Davour Vuleta i ett pressmeddelande i början av året.

Tredje sämst i Europa

Totalt fanns 393 781 personer registrerade hos Kronofogden vid årsskiftet.

Ökningen sedan fjolåret är blott på 0,7 procent, men det totala skuldbeloppet har däremot ökat med 7,4 procent. Förklaringen är främst på grund större räntekostnader.

Skuldsättningen utmärker sig även internationellt. Bara två länder, Danmark och Luxemburg, har en mer skuldsatt befolkning än Sverige.

– Hushållens räntekänslighet större i Sverige än i många andra länder, eftersom svenska hushåll är benägna att välja rörlig ränta i större utsträckning, säger Johannes Holmberg, nationalekonom på Statistiska centralbyrån, till myndighetens hemsida.

LÄS MER: Bekräftat – tung smäll för hundratals pensionärer

LÄS MER: Nytt beslut om pensionsåldern i Sverige

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt krig på väg att bryta ut – uppges mobilisera

2025 10 08

Ett nytt krig är på väg att bryta ut i världen.

Krigen rasar i både Ukraina och Gaza.

Totalt uppskattas sammanlagt över 120 000 människor hittills ha förlorat livet i de två krigen, även om siffrorna i verkligheten kan vara betydligt högre.

Nu kan ett nytt krig vara nära förestående.

Det är Eritrea som “aktivt förbereder” sig för att gå in i en väpnad konflikt med Etiopien, rapporterar AFP.

Varnar FN

Uppgifterna kommer från den etiopiska regeringen.

I ett brev från landets utrikesdepartement till FN som nyhetsbyrån tagit del av anklagas Eritrea för att samarbeta med en “hårdför oppositionsfraktion i förberedelserna inför ett krig”.

Det varnas för att samarbetet mellan den eritreanska regeringen och Tigrays People’s Liberation Front, TPLF, som dominerade politiken i Etiopien i 30 år och som numera är förbjuden, fördjupas.

– Den hårdföra fraktionen inom TPLF och den eritreanska regeringen förbereder sig aktivt för att föra krig mot Etiopien, skriver Etiopien utrikesminister till FN:s generalsekreterare António Guterres.

LÄS OCKSÅ: 50 ryssar döda  – ukrainsk by befriad

"Mobiliserar"

Regeringen i Etiopien anklagar även Eritrea och TPLF för att “finansiera, mobilisera och styra väpnade grupper” i Amhararegionen.

I det området har den etiopiska armén i flera år hotats av rebeller.

Eritrea har inte kommenterat uppgifterna om att landet förbereder sig på att inleda ett nytt krig mot Etiopien.

Påtaglig risk

Spänningarna mellan de två länderna har emellertid varit ansträngda under lång tid.

När Eritrea införlivades i Etiopien 1962 utbröt ett trettio år långt självständighetskrig som avslutades 1993. Fem år senare bröt ett gränskrig ut igen med tiotusentals dödsoffer.

Trots ett fredsavtal år 2000 förblev relationen spänd i nästan två decennier. 2018 slöts en historisk fred, och Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed fick Nobels fredspris för sin roll, men efter Tigraykriget 2020–2022, där Eritrea deltog, har spänningarna ökat på nytt. Idag råder ingen öppen konflikt, men gränsen är militariserad och risken för ett nytt krig är påtaglig.

LÄS OCKSÅ: Angela Merkel: Jag kunde stoppat Putin – fyra Natoländer var emot

Foto:

Text: Redaktionen

8okt2025

Sverige kan förlora 1 700 miljarder – jämförs med Ryssland

2025 10 08

Sverige riskerar en samhällsekonomisk smäll på 1 700 miljarder kronor.

Utvecklingen för den svenska flygbranschen är långt ifrån positiv.

Sverige är det land i EU som har tappat flest internationella flyglinjer de senaste sex åren, enligt en rapport från branschorganisationen ACI Europe. 

Även inrikesflyget försvagas.

– Det här är resultatet av för höga avgifter och en politik som tidigare inte sett flygets centrala roll för Sveriges konkurrenskraft. Tvärtom har man aktivt valt att ställa flyget i skamvrån, säger Transportföretagen Flygs branschchef Fredrik Kämpfe, i ett uttalande.

I botten tillsammans med Ryssland

Sedan 2019 har den svenska flygtillgängligheten minskat med 33 procent.

Det är det största tappet i hela EU.

Endast tre europeiska länder har haft en sämre utveckling, nämligen Ryssland, Belarus och Ukraina.

–Konsekvenserna drabbar inte bara resenärer utan också näringslivets konkurrenskraft och i slutändan hela Sverige med utebliven tillväxt, säger Fredrik Kämpfe.

Läs också: Nytt betalsätt i Sverige – hyllas stort

Kostar Sverige miljarder

Sämre flygtillgänglighet slår hårt mot den svenska ekonomin, visar en rapport från Transportföretagen och WSP.

Sverige har, enligt rapporten, gått miste om mellan 192 och 303 miljarder kronor i produktionsbortfall de senaste 20 åren, på grund av Arlandas svaga utveckling.

Om den svenska flygbranschen fortsätter samma trend kan den samhällsekonomiska förlusten uppgå till hela 1 700 miljarder kronor fram till 2050.

Går miste om möjligheter

När flygplatserna tappar internationellt går de svenska kommunerna och regionerna miste om besökare.

Företag går miste om investeringar, kontakter och möjligheter att växa.

– Tillgänglighet med flyget är inte en bekvämlighet utan en nödvändighet för att Sverige inte ska stagnera. Att vara isolerad är den säkraste vägen till bromsad tillväxt, och det här är ytterligare ett tecken på det vi varnat för länge, säger Fredrik Kämpfe.

– Vi är tacksamma för de åtgärder som nuvarande regering vidtagit för att stärka flygets konkurrenskraft, men det kan inte undgå någon att mer behövs både för att stärka inrikesflyget och Arlanda som flygplats.

Läs också: ”Allvarligt” – 1,3 miljoner svenskar har samma problem på jobbet

Foto: President of Russia Office, resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen