Moskvas hot mot Sverige – Varnar för militära åtgärder

2022 05 14

Sverige och Finland bör inte gå med i Nato. Då kan länderna räkna med militära konsekvenser.

Det framhävde Maria Zakharova, talesperson för ryska utrikesdepartementet, på en presskonferens i Moskva under fredagen, rapporterar BBC.

 Allvarligt svar från Moskva

Hon varnade för att en ansökan till Nato från Sverige eller Finland kommer resultera i ett allvarligt svar från Moskva.  När hon fick frågan om vilka konsekvenser ett sådant svar skulle innehålla spädde hon inte på orden.

Militära och politiska konsekvenser

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde Zakharova, enligt flera ryska nyhetsbyråer.

Viktigt för freden

Vidare framhävde Zakharova att det ryska utrikesdepartementet ser den svenska och finska regeringens engagemang för en militär alliansfri politik som en viktig faktor för att säkerhetsställa freden i norra Europa.

Agerandet för oss närmare Nato

– Ryssland driver Finland närmare ett Nato-medlemskap än någonsin tidigare, skriver Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb på Twitter i ett inlägg som hänvisar till Rysslands uttalande om Sverige och Finland.

Motsatt effekt

Han menar att den ökade ryska aggressiviteten kan få motsatt effekt.

– Vår säkerhet har delvis baserats på en möjlighet att gå med. I denna takten har vi inget annat val än att gå med, skriver han.

Sverige avvisar 

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) besvarade ikväll de hotfulla ryska uttalandena.

– Jag vill vara oerhört tydlig. Det är Sverige som själva och självständigt beslutar om vår säkerhetspolitiska linje, säger Magdalena Andersson.

Regeringen säger nej

I Sverige säger regeringen nej till en svenskt medlemskap i militäralliansen. Statsminister Magdalena Andersson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) har poängterat att de inte vill ändra Sverige säkerhetspolitiska linje i en kritisk situation.

Men hos andra partier höjs röster för att Sverige måste gå med i Nato. Och att det är bråttom.

Är bråttom

Annie Lööf framhävde en önskan om att Sverige borde ansöka om ett medlemskap omedelbart i SVT:s program 30 minuter. Vid Moderaternas demonstration mot kriget i Ukraina under fredagen uttalade sig partiledaren Ulf Kristersson om ett svensk medlemskap i Nato.

Skulle hjälpt Ukraina

– Det hade varit mycket bättre om Sverige var med i Nato. Det hade varit mycket bättre för Ukraina om de var medlemmar i Nato. Det finns ingen tvekan om den saken, sade Ulf Kristersson till tv4.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


Nytt fullskaligt krig nära: ”Kommer bli förödande”

2024 06 19

Ett nytt krig i Mellanöstern är på väg att bryta ut.

Det meddelar Israels utrikesminister Israel Katz.

Enligt ministern har planer på en israelisk militär offensiv i Libanon godkänts. Offensiven kommer innebära ett ”fullskaligt krig” mellan Israel och den Iran-stödda milisen Hizbollah, uppger utrikesministern. 

Libanesiska Hizbollah är terrorstämplade av USA. EU har terrorstämplat Hizbollahs militära gren.

Under kriget mellan Hamas och Israel har Hizbollah avfyrat mängder av raketer mot norra Israel. I tisdags hotade terrorgruppen att slå till mot Israels tredje största stad Haifa, vilket fått den israeliska regeringen att se rött.

Utrikesminister Israel Katz varnar för att en israelisk offensiv ”kommer bli förödande”.

– I ett fullskaligt krig kommer Hizbollah att utplånas och Libanon kommer drabbas hårt, säger han.

USA agerar

USA ser allvarligt på det upptrappade läget mellan Israel och Hizbollah.

Stormakten har skickat den erfarne medlaren Amos Hochstein till området för att medla mellan parterna. Målet är att undvika ett nytt storskaligt krig i regionen.

– Vi har sett en upptrappning under de senaste veckorna. President Biden vill undvika en ytterligare upptrappning och ett större krig, säger Hochstein enligt Yle och tillägger:

– Det är i allas intresse att lösa det här snabbt och på diplomatisk väg, och det kan uppnås och det är brådskande.

Fakta Hizbollah

- Islamistisk shiamuslimsk rörelse i Libanon, nära lierad med Iran

- Terrorstämplad av USA (dess väpnade gren också av EU)

- Hizbollah har ett stort inflytande i Libanon, både politiskt och militärt

- Terrorgruppens uttalade mål är att utplåna Israel

- Det är oklart hur stor Hizbollahs väpnade gren är. Det är dock klarlagt att terrororganisationen innehar en gedigen vapenarsenal, bland annat över 100 000 raketer

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen


Nytt körkort lanseras i Sverige – första gången någonsin

2024 06 18

Förra veckan meddelade Digg – myndigheten för digital förvaltning – att en statlig e-legitimation ska införas i Sverige.

Den införs 2026 och kommer att vara ett fysiskt plastkort.

– Du lägger kortet mot telefonen, så läses den av trådlöst. Så det innebär att det blir enklare att hjälpa till exempel sin gamla mamma, berättade Lotta Hämäläinen, ansvarig på Digg, för SR Ekot.

Nu kommer ytterligare ett id-besked till svenska folket.

Ett förslag om en digital identitetsplånbok ska beredas i Regeringskansliet.

Det meddelar civilminister Erik Slottner (KD) på måndagen.

– Exempelvis kommer körkort, pass och utbildningsbevis kunna användas på ett säkert sätt i en digital plånbok.

– I stället för att ha körkortet i en plånbok i bakfickan så kommer det vara möjligt att ha det i mobilen. Regeringen välkomnar utredningens slutbetänkande och de förslag som lämnas, säger ministern.

Första gången någonsin

Regeringens besked innebär att det för första gången någonsin kommer bli möjligt att ladda ner sitt körkort digitalt. Därmed följer Sverige övriga nordiska länder. I Finland, Danmark, Norge och Island har det sedan några år tillbaka varit möjligt att ladda ner sitt körkort i mobilen och lämna det fysiska kortet hemma.  

Det är oklart när det digitala körkortet införs i Sverige, men regeringen uppger att förslaget om en digital identitetsplånbok är i "slutbetänkandet". 

Flera funktioner

Beskedet om ett digitalt körkort är en del av EU-kommissionens förslag till ändring av den så kallade eIDAS-förordningen. Förslaget innebär bland annat att varje medlemsstat ska utfärda en europeisk digital identitetsplånbok.

Den digitala identitetsplånboken ska kunna användas i flera fall, till exempel för att:

- använda offentliga tjänster för att t.ex. få personbevis och läkarintyg eller anmäla adressändringar

- öppna bankkonto

- göra sin inkomstdeklaration

- söka till universitet och högskolor i hemlandet eller i ett annat EU-land

- spara läkemedelsrecept som kan användas i ett annat EU-land

- styrka sin ålder

- hyra en bil med hjälp av ett digitalt körkort

- checka in på ett hotell.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen