Moskva attackerat – största under kriget

2025 05 28

Ukraina har genomfört en massiv drönarattack mot mål på ryskt territorium.

Under natten mellan tisdag och onsdag har ukrainska styrkor avfyrat omkring 300 drönare mot flera ryska regioner. Det är det största ukrainska luftanfallet sedan krigets start, rapporterar Kyiv Post.

Det ryska luftförsvaret uppger att de skjutit ned 296 ukrainska drönare. Hur många projektiler som träffat sina mål framgår inte.

Uppgifter: Drönarfabrik träffad

Den oberoende nyhetskanalen Astra rapporterar om explosioner i närheten av huvudstaden Moskva. Enligt kanalen har drönarföretaget Kronstadt attackerats.

Företagets fabrik är belägen i staden Dubna, cirka 12 mil norr om Moskva.

Astra har publicerat filmklipp som visar hur drönare flyger över staden och attackerar mål på marken.

Drönarfabriken uppges vara ett av målen som attackerats.  

– Videorna visar rök som stiger över området där företaget ligger, rapporterar Kyiv Independent som tagit del av filmmaterialet.

– En brand utbröt också i Zelenograd nära Moskva. Den påstås ha koppling till drönarattackerna, fortsätter tidningen.

Flygplatser stängde

Enligt Moskvas guvernör Sergej Sobjanin har det ryska luftförsvaret skjutit ner 33 drönare över huvudstaden.

Han bekräftar också att flygplatserna Vnukovo, Zhukovsky och Sheremetyevo stängdes tillfälligt med anledning av drönarattackerna.

Ballistiska robotar mot Ukraina

Samtidigt fortsätter de ryska luftanfallen mot Ukraina.

Under natten till onsdag avfyrade Ryssland fem ballistiska robotar och 88 drönare, enligt det ukrainska flygvapnet.

Under det senaste dygnet har ryska attacker dödat en person och skadat 46 personer, rapporterar Kyiv Independent.

Nattens attack riktade sig mot åtta ukrainska regioner. Flera civila mål attackerades, uppger tidningen.

LÄS MER OM KRIGET HÄR:

UPPGIFTER: Trump fick särskilt löfte av Putin – väntar fortfarande

Lavrov hävdar – därför är Trump rasande

Ryska flygplatser akutstänger

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland förklarar krig mot film

2025 05 28

Västvärlden för ett ”hybridkrig” mot Ryssland genom att exponera ryska barn för västerländska filmer, tv-spel och leksaker.

Det hävdar Sergej Mironov, ledare för Rättvist Ryssland, ett av sex partier som sitter i den ryska Statsduman.

Enligt politikern är Ryssland i krig mot västerländsk kultur, inklusive populära barnfilmer från väst.

– Tyvärr är de [västländerna] mycket aktiva i att indoktrinera våra barn, säger Mironov enligt den oberoende tidningen Moscow Times.

”Infiltration från västvärlden”

Sergej Mironov får uppbackning av partikollegan Yana Lantratova.

Hon pekar ut flera animerade karaktärer som påstås ha en ”destruktiv inverkan” på ryska barn.

– De verkar ofarliga, men de har både fysiska och personliga brister, säger Lantratova under ett anförande i det ryska parlamentet.

Ledamoten visar upp bilder med exempel på ”dåliga” barnfilmer från västvärlden.

De ”dåliga bilderna” föreställer bland annat animerade karaktärer som Shrek och Grinchen, såväl som karaktärer från den amerikanska animerade filmen "Monsters, Inc".

– Genom infiltrationen från västvärlden har karaktärer som förkroppsligar dåliga ideal börjat dyka upp, säger Lantratova.

LÄS MER: UPPGIFTER: Då avslutar Putin kriget

Vill se ett förbud

Nu vill de ryska politikerna förbjuda stora delar av västerländsk barnkultur i Ryssland.

Lantratova menar att en ”juridisk gråzon” hindrar ryska myndigheter från att blockera västerländskt innehåll som riktar sig till barn. Denna gråzon måste bort med omedelbar verkan, framhåller politikern.

Enligt Lantratova och Mironov bör endast barnkultur som representerar "traditionella ryska värderingar" vara tillåtet.

Ilska har riktats mot jultomten

Ryska politiker har tidigare öppnat för att förbjuda jultomten.

LÄS MER HÄR: Ryssland kan förbjuda jultomten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Riksbanken varnar för USA

2025 05 28

Svenska och internationella finansmarknader hotas av de tvära kasten i den amerikanska handels- och säkerhetspolitiken.

Det framhåller Riksbanken i en ny rapport.

– Risken för att finansiell instabilitet ska uppstå har ökat, skriver centralbanken.

Riksbanken varnar för att störningar snabbt kan sprida sig i ett tätt sammankopplat globalt och finansiellt system.

Den höga skuldsättningen i många länder och branscher, tillsammans med höga värderingar på vissa tillgångsmarknader, bidrar till att göra systemet mer sårbart.

Dessutom riskerar Donald Trumps ekonomiska politik att sätta marknaderna i gungning.

– Den amerikanska ekonomin spelar en viktig roll i världsekonomin. Om förtroendet för den amerikanska dollarn och amerikanska statsobligationer snabbt försämras skulle detta kunna få betydande konsekvenser för den finansiella stabiliteten, varnar Riksbanken.

Sverige står starkt

Det finns dock ett ljus i mörkret. Sverige har goda förutsättningar att hantera ökad turbulens på världsmarknaden.   

– Sveriges ekonomisk-politiska ramverk och starka statsfinanser ger goda förutsättningar att hantera yttre påfrestningar i oroliga tider. Svenska storbanker har också en fortsatt hög lönsamhet och goda marginaler till kraven på kapital och likviditet, skriver Riksbanken.

Samtidigt flaggar centralbanken för att det svenska finanssystemet präglas av flera strukturella sårbarheter.

– Banksystemet är stort, koncentrerat och sammanlänkat och storbankerna är i hög grad beroende av internationella kapitalmarknader. Det säkerhetspolitiska läget har därtill ökat de operativa riskerna, inte minst har flera banker och infrastrukturföretag utsatts för överbelastningsattacker.

Pekar ut fastighetsbolag

Ett annat orosmoln på himlen är fastighetsbranschen. Många fastighetsbolag i Sverige är hårt pressade. 

Belåningen har ökat snabbt de senaste åren på grund av höga räntor.

Många fastighetsbolag har finansierat en kraftig tillväxt med så kallade värdepapper, företagsobligationer.

En riskabel finansiering.  

– Denna finansiering är inte alltid stabil, något som blev tydligt i samband med coronapandemin då andelsägare gjorde betydande uttag från fonderna. Det kan skapa stora problem för fastighetsföretagens finansiering, framhåller Riksbanken.

– Det är därför välkommet att det införs nya krav på likviditetshantering i fonderna, eftersom det kan bidra till att minska dessa risker.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen