Mattias Karlsson (SD) svarar på Löfvens kritik om utebliven vaccinering

2021 10 23

– Ovärdigt är bara förnamnet, säger Mattias Karlsson (SD) som nu besvarar statsministerns kritik om att han inte hade vaccinerat sig då han nyligen blev svårt sjuk i covid-19.

Stefan Löfven (S) riktade hård kritik mot SD-profilen igår.

Struntprat enligt Löfven

– Nu har de en som kan ligga i vårdsängen och uppta en plats för att han inte har vaccinerat sig, Mattias Karlsson. I inget annat parti hade någon företrädare kunnat ligga där och säga att ”jag valde att inte vaccinera mig, jag hade inte tid att vaccinera mig”. Det är faktiskt struntprat. Jag tror inte på att han kan vara Sveriges mest upptagna politiker, sa Stefan Löfven till DN.

Han ansåg att SD behandlas på ett mildare sätt än vad andra partier gör.

– Hade vi haft en kommunstyrelseordförande någonstans som valde att inte vaccinera sig så hade det blivit ett jävla liv. Då hade det varit drev efter den personen. Men här kan han ligga och det händer ingenting. Det är märkligt, sa Stefan Löfven (S) till tidningen.

Uppfattade sig som stark

Men nu slår Mattias Karlsson (SD) tillbaka.

– Medan jag fortfarande återhämtar mig ifrån ett livshotande tillstånd, så går landets statsminister ut och attackerar mig för min sjukdom och beklagar att fler inte attackerar mig för min sjukdom och han gör det dessutom baserat på en lögnaktig premiss.

– Jag har medgett att jag med facit i hand borde vaccinerat mig tidigare och jag har uttryckt mitt allmänna stöd för vaccinering. Jag har däremot aldrig sagt att jag inte vaccinerat mig för att jag inte hade tid att ta själva sprutorna, vilket Löfven och DN ger sken av. Det jag angett som skäl var att jag inledningsvis ville säkerställa att alla som kunde tänkas behöva vaccinet före mig, skulle få det, eftersom jag uppfattade mig själv som stark och frisk.

Ville inte att jobbet skulle påverkas

Mattias Karlsson förklarar att han var orolig att vaccineringen kanske kunde leda till att han skulle få skjuta på arbetsuppgifter om han skulle få bieffekter.

– Jag har också angett att en nära anhörig till mig blev sjuk i flera veckor, sannolikt som en biverkning av vaccinet. Denna personliga upplevelse fick mig, sannolikt felaktig, att tänka att jag borde försöka planera in min vaccinering vid en tidpunkt där jag skulle kunna drabbas av en liknande biverkning utan att det i alltför hög grad inverkade på mina yrkesmässiga plikter.

Ångrar sig

Mattias Karlsson framhåller i sitt svar att han gjorde fel som sköt upp vaccineringen och betonar att han möjligen inte hade blivit lika sjuk av smittan om han hade vaccinerats.

– Det hade förstås varit bra på flera sätt, vilket återigen gör att jag ångrar att jag inte struntade i mina förutsättningar att kunna göra mitt jobb trots eventuella biverkningar. Allt som kan minska risken för sjukdom är bra och det kraftigt avtagande skyddet över tid är inte ett skäl att inte vaccinera sig. Så många som möjligt bör göra det, betonar SD-profilen.

Foto: Mattias Karlsson, Instagram

[yop_poll id="789"]

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen