Coca-Cola anmäls – “missvisande för kunder”

2023 11 07

Konsumentgrupper i hela Europa anmäler Coca-Cola.

Läskjätten vilseleder kunder med falska påståenden om sina produkter, lyder anklagelsen.

"Missvisande"

Klagomålen har nått hela vägen till EU som nu har fått in en formell anmälan mot Coca-Cola, rapporterar The Guardian.

Bakom anklagelserna står den europeiska konsumentorganisationen BEUC som har mycket att säga om dryckesföretagets flaskor.

Enligt Coca-Cola själva är vattenflaskor som ägs av företaget “100 procent återvinningsbara” eller “100 procent återvunna”.

Det är att tänja på sanningen rejält och till och med direkt missvisande, enligt BEUC.

– Eftersom återvinningsgraden är mycket lägre i praktiken och flaskor innehåller föremål som inte kan tillverkas av återvunnet material, framhåller den brittiska tidningen.

"Måste upphöra"

Konsumentsrättsgruppen anmärker även på att bilder på flaskorna ger en “falsk idé” om klimatneutralitet.

Men det finns ingen garanti för att plastflaskorna kommer att återvinnas.

– Denna greenwashing måste upphöra, säger Ursula Pachl, biträdande generaldirektör för BEUC.

Omöjligt för kunden att veta

Organisationen anmärker specifikt på termen “100 procent återvinningsbar” eftersom det är omöjligt för kunden att anta att deras flaska kommer att återvinnas.

I hela EU återvinns bara drygt hälften av medlemsländernas PET-flaskor.

Det går inte heller att återvinna korken eller etiketten, enligt BEUC:s anmälan.

118 liter per person

Dryckesflaskor är den absolut vanligaste formen av plast som förorenar stränder och natur i Europa.

Enligt BEUC dricker en genomsnittlig europeisk medborgare ungefär 118 liter vatten på flaska varje år, varav 97 procent uppskattas komma i flaskor tillverkade av plast.

Affärsidén att använda sig av återvinningsbart material attraherar många företag som själva ställt hårda hållbarhetskrav.

Men det är sedan september av EU förbjudet att marknadsföra sina produkter som "klimatneutrala", "naturliga" eller "ekologiska" om det inte kan backas upp med bevis på utmärkt miljöprestanda.

– Konsumenter är trötta på greenwashing och vill verkligen ha information de kan lita på, säger juristen Rosa Pritchard från ClientEarth som stöttar BEUC:s anmälan.

Nestlé också i blåsväder

Även livsmedelsföretaget Nestlé och Danone omfattas av BEUCS:s klagomål till EU.

Det sistnämnda är det enda som hittills besvarat kritiken.

– VI tror starkt på förpackningarnas cirkularitet och kommer att fortsätta investera och leda kampanjen för bättre insamlings- och återvinningsinfrastruktur tillsammans med våra partners, framhåller företaget till The Guardian.

LÄS MER: Nya regler när du köper hämtat – det här gäller

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen