Nya regler för all hämtmat – det här gäller

2023 11 03

Från och med 1 januari 2024 gäller nya regler när du köper hämtmat.

Alla som beställer snabbmat måste erbjudas att få sin mat i en låda som går att återanvända.

Det gäller alla som köper så kallad “take away” och innebär i praktiken mer eller mindre ett stopp för engångsförpackningar av plast.

Förändringarna införs i hela landet och omfattar både restauranger och livsmedelsbutiker.

20 kilo plast per person

Svenskarnas användning av plastförpackningar har ökat hela 40 procent de senaste tio åren, enligt siffror som Upsala Nya Tidning plockat fram.

Det motsvarar 20 kilo plast per person och år och mycket eldas upp istället för att återvinnas.

Men det är inte enbart för resursförbrukningens skull som kravet på alternativa förpackningar nu träder i kraft.

Det handlar också om att motverka nedskräpning.

– Den som på den svenska marknaden tillhandahåller dryck i engångsmugg respektive den som tillhandahåller snabbmat i en engångsmatlåda ska erbjuda möjlighet att få drycken eller maten serverad i en återanvändbar förpackning, bekräftar Naturvårdsverket på sin hemsida.

En regel till

Att restauranger och livsmedelskedjor måste erbjuda andra alternativ än plast är dock inte den enda regelförändringen.

Företag som tillverkar plastförpackningar ska nu också kunna straffas om folk slänger förpackningarna i fråga på andra ställen än i soptunnan, skriver UNT.

Det kommer att ske genom att Naturvårdsverket granskar hur mycket plast man hittar slängt i kommunerna.

Därefter faktureras de företag som ligger bakom de aktuella plastförpackningarna.

– Avgiften baseras dels på hur mycket skräp som Naturvårdsverket hittar, dels vad det kostar kommunerna att städa undan avfallet, framhåller Uppsalatidningen.

Konkret innebär det till exempel att en producent av plastlock måste betala en högre avgift om det upptäcks att folk slänger just många plastlock utomhus.

"Sverige nästan kriminella"

För ett par år sedan genomförde Sveriges Radio Ekot en granskning av de plastförpackningar som slängs i landet.

Radiokanalen visade att enbart 20 procent av förpackningarna återvinns.

Naturvårdsverket hade själva uppgett till EU att siffran låg på 46 procent.

Felet berodde enligt Ekot på att myndigheten missat 150 000 ton plast som aldrig hade registrerats.

– Jag tänker att Sverige är väl inte kriminella, men väldigt nära. Svensk statistik på detta område är inte bra, sade Peter Sundt, då ordförande för ERPO, plastpåseåtervinnarnas europeiska branschorganisation, till SR.

Foto: E. Rabkina

Text: Redaktionen

Skattechock för över tre miljoner svenskar

2023 11 23

I dag använder över tre miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Kunder kan kombinera olika sparprodukter på sitt konto – exempelvis fonder, aktier och obligationer.

ISK-kunder betalar ingen skatt när de säljer eller byter sparprodukter, men däremot betalas en årlig schablonskatt på värdet av ISK-kontot.

Ny höjning

I fjol fördubblades den årliga skatten till 0,88 procent.

Nu är det dags igen.

Efter att Riksgälden på torsdagen fastställt statslåneräntan till 2,62 procent står det klart att ISK-sparare kommer att behöva betala betydligt högre procent skatt nästa år.

Den årliga skatten – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – kommer att höjas från 0,88 till 1,09 procent efter Riksgäldens besked.

– Det genomsnittliga kapitalet ska multipliceras med 1,09 procent för inkomståret 2024. Den årliga schablonskatten på 1 miljoner kronor blir då 10.900 kronor, rapporterar Di.

”Märklig situation”

Den nya höjningen innebär att ISK-skatten är högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.

När skatten var som lägst (2015) låg den på 0,27 procent.

Innan den ekonomiska krisen tog fart var ISK-skatten på 0,38 procent.  

– Systemet med statslåneräntan skapar en märklig situation. När ekonomin går bra, räntorna går ner och börsen är uppumpad, då blir skatten på ISK väldigt låg. När det sen vänder, ekonomin går dåligt och räntorna stiger, då blir skatten på ISK högre.

Det säger Kalle Sundin, som är utredare på den fackliga tankesmedjan Katalys, till SVT Nyheter.

Uteblivet vallöfte

I valrörelsen lovade flera högerpartier en sänkt ISK-skatt.

Moderaterna föreslog bland annat att skatten skulle sänkas till statslåneräntan plus 0,75 procent. I dag är skatten på ISK statslåneräntan plus en procent.

Efter valet enades Tidöpartierna om att de första 300 000 kronorna på ISK-kontot ska bli skattefria under mandatperioden.

Något sådant förslag har dock inte presenterats.

– Jag tycker inte att jag kan prioritera den i nuläget, för nu har vi enorma behov. Men på lång sikt så måste människor kunna spara mer i Sverige, sa arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) till Di när han ombads att kommentera förslaget.

Foto: A. Swancar

Text: Redaktionen

Storbankerna tvärvägrar – accepterar inte Riksbankens besked

2023 11 24

Igår, torsdag, meddelade Riksbanken att styrräntan lämnas oförändrad på 4,0 procent.

Myndighetens chef, Erik Thedéen, framhöll då att han visserligen ser tecken på att inflationen är på väg nedåt.

Men han lovar ingenting.

Tvärtom varnar riksbankschefen för att räntan kan höjas på nytt.

– Det skulle kunna gå åt andra hållet igen, säger han enligt Dagens Industri.

Vägrar acceptera beskedet

Riksbankens prognos är också att en första räntesänkning inte är att vänta förrän 2025.

Det är ett besked som storbankerna vägrar att gå med på.

På den fronten har Erik Thedéen och Riksbanken helt fel, menar exempelvis Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

– Enligt våra prognoser kommer inflationen vara nära målet redan i maj nästa år och det innebär att Riksbanken då, med samma argumentation som man hade i torsdags, kommer behöva sänka räntan redan i juni, säger han till SVT.

Nordea: "Alldeles för sent"

Chefsekonomen får medhåll av sin motsvarighet på Nordea, Annika Winsth.

Hon är övertygad om att 2025 är en alldeles för sen uppskattning.

– Svensk ekonomi kommer att vika mer påtagligt, och min bedömning är att det sker någonstans efter sommaren 2024. Men skuldsatta företag och hushåll bör ta höjd för att räntan inte kommer att komma ned till de nivåer vi hade före Riksbanken började höja räntan utan det kommer att landa någonstans mittemellan, säger Annika Winsth till tv-kanalen.

Ser ingen anledning

Erik Thedéen argumenterar för att de tecken som syns på att inflationstrycket dämpats inte är tillräckliga.

Därmed ser Riksbanken i nuläget alltså ingen anledning till en sänkning redan under kommande år.

Istället pekar myndigheten på flera risker, till exempel en fortsatt svag krona som skapar högre importpriser samt en fortsatt hög tjänsteinflation.

Ett scenario där företag framöver höjer sina priser för konsumenter är också någonting som oroar riksbankschefen.

– Ska man inte förlora alla kunder så måste man hålla igen med prisökningarna. Det är viktigt att följa på olika sätt framöver, säger Erik Thedéen till Di.

"Knäcker ekonomin"

Men om Riksbanken gör verklighet av sina varningar om att höja räntan igen kommer man att knäcka ekonomin, menar Annika Winsth.

– Det skulle sannolikt innebära en kris för den kommersiella fastighetsmarknaden vilket vore ett väldigt högt pris att betala. Historiskt sett tar det tio år innan man är tillbaka till ruta ett efter en sådan bostadskris, säger hon till Aftonbladet.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp Swedbank

Text: Redaktionen