SVERIGE: Många känner sig lurade – anmäler elbolag

2022 10 09

Allt fler kunder anmäler elhandelsbolag.

Hittills i år har det inkommit 274 anmälningar till  Allmänna reklamationsnämnden (ARN) jämfört med 119 stycken under samma period 2021, rapporterar SR Ekot.

En stor del av anmälningarna är riktade mot den tyska energikoncernen Eon som är en av de största energiaktörerna i Sverige.

Majoriteten av anmälningar gäller automatiskt förlängda kontrakt. Flera kunder har haft avtal som löpt ut.

Enligt anmälningarna har elbolagen bundit upp kunderna i nya kontrakt med högre priser utan att ha fått ett godkännande.

Sofie Bredinger, marknadschef på Eon, säger att de alltid hänvisar sina kunder till ARN om det uppstår en tvist och att elbolaget har slutat att förlänga kunders fastprisavtal.

– Så fort situationen ändrades i mars 2022 så slutade vi att förlänga med fastprisavtal och förlängde istället med kunder som valde att inte vara aktiva med ett rörligt avtal, säger hon till SR.

Kan säga upp bundna avtal

Sveriges Radio har tidigare rapporterat att flera elbolag vill säga upp långa fleråriga elavtal med privatkunder med hänvisning till klausulen ”force majeure”.

Bolagen befarar att elpriserna kan vara höga under en lång tid, och deras ekonomi skulle kunna påverkas dramatiskt. Elbolagen vill  därför utnyttja klausulen och säga upp bundna avtal med kunder, enligt SR:s uppgifter.

Force majeure är en juridisk term som används för att beskriva under vilka onormala eller oförutsedda händelser som en avtalspart inte är bunden av sina förpliktelser enligt avtalet.

Stor oförutsedd händelse

Enligt elbolagen kan den nuvarande situationen med strypta gasleveranser och skenande elpriser kunna anses vara force majeure, en oförutsedd händelse, som ger upphov till att kunna bryta rådande elavtal med kunder.

I dag har många kunder långa elavtal som i dagsläget kan betraktas som väldigt förmånliga med ett lågt pris per kilowattimme.

Avtalen sträcker sig i regel över 3-5 år.

Regeringens besked

Enligt regeringen handlar SR:s uppgifter om ett enstaka elbolag.

– Energiföretagen har i nuläget inte någon kännedom om att någon av deras medlemmar är i begrepp att agera på det sätt som medierna har rapporterat. Mina myndigheter har klargjort att det i det allmänna fallet inte är brukligt att hänvisa till force majeure om förmåga att leverera föreligger. Utgångspunkten är alltid att avtal ska hållas, konstaterade finansmarknadsminister Max Elger (S) på en pressträff.

Kriterier som vanligtvis ingår i force majeure-klausuler

Det är viktigt att ha i åtanke att det inte finns någon enhetlig definition av begreppet och att force majeure-klausuler kan utformas på olika sätt.

Tre kriterier brukar dock normalt ingå i sådana villkor:

  1. Det gäller en extern händelse som ingen av parterna har någon del i eller kontroll över.
  2. Händelsen är onormal eller var oförutsebar vid kontraktstillfället.
  3. Händelsen medför ett oöverstigligt hinder för leverantören att fullfölja sina åtaganden helt eller delvis.

Källa: Upphandlingsmyndigheten

Foto: F. Sonneveld

Text: Redaktionen

2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 02

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige och EU har ”förlorat hela internet”

2026 01 02

Sverige och övriga Europa har "förlorat hela internet”.

Det larmet kommer nu från den belgiska cybersäkerhetschefen Miguel De Bruckyer på fredagen.

Experten syftar på hur beroende EU, däribland Sverige, har blivit av amerikanska molntjänster och annan digital infrastruktur. 

– Om jag skulle vilja att min information stannade inom EU så är det bara att fortsätta drömma. Det är ett mål som helt enkelt inte är realistiskt, säger Miguel De Bryckyer till Financial Times.

Varningen: kan stänga ned Sverige

Det är inte första gången experter eller myndigheter varnar för att EU är för beroende av USA när det gäller tekniken, i synnerhet internet.

– Om vi som land skulle få en hård sanktion från USA, då står vi i bästa fall på fötterna i 30 dagar, sade exempelvis Gabor Sebastiani från Arbetsförmedlingen, ansvarig för digital riskhantering på myndigheten, till DN i somras.

I synnerhet är Sverige särskilt beroende av Microsoft. Hela offentliga sektorn använder sig mer eller mindre av dess tjänster, exempelvis Teams och Officepaketet.

Gabor Sebastiani menar att techjättarna är “ett vapen” för USA. 

LÄS OCKSÅ: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Kan släcka Danmark "på en timme"

Även Danmark har flaggat för liknande scenarier.

I Sveriges grannland bedöms en omfattande amerikansk cyberattack som realistisk, enligt Jacob Herbst, chef för Cyber Security Control.

Enligt den danska regeringsrådgivaren skulle USA kunna stänga ned Danmark, som är enormt beroende av molntjänster från exempelvis Microsoft och Apple,  inom loppet av en timme.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, sade Jacob Herbst till TV2 förra året.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch trotsar Trump – ”Nödvändigt”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen