I dag får den som varit folkbokförd i Sverige i tre år rösta i val till region- och kommunfullmäktige.

Det vill Hampus Magnusson ändra på.

Tillsammans med M-kollegan Joel Wickman kommer han att lägga fram en motion om att ändra reglerna.

M-politikerna föreslår inskränkningar i rösträtten för utländska medborgare. De anser att det borde krävas ett svenskt medborgarskap för att få rösta i samtliga svenska val.

– I jämförelse med många andra EU-länder har Sverige alltid varit bland de mest naiva och mest extrema, säger Hampus Magnusson till GP.

– Vi riskerar att få icke svenska medborgare som styr utvecklingen i en icke demokratisk riktning. 

"Hot mot demokratin"

Moderaterna pekar på att många verksamheter infiltreras i dag, till exempel polisen, kommunala förvaltningar och även politiken i vissa avseenden.

Magnusson beskriver nuvarande system som ett potentiellt ”hot mot demokratin”.

– Jag menar att det här kan bli ett hot mot den svenska demokratin och den kommunala demokratin om vi inte agerar.

SD vill se undantag

Motionen kommer diskuteras på Moderaternas nästa partistämma.  

Sverigedemokraterna har öppnat för ett liknande förslag, med undantag för EU-medborgare, islänningar och norrmän.

Fakta: Rösträtten i Sverige

Du har rösträtt till riksdagen om du är:

- 18 år senast på valdagen,

- svensk medborgare och

- är eller har varit folkbokförd i Sverige.

Du har rösträtt till region- och kommunfullmäktige om du är:

- 18 år senast på valdagen,

- svensk medborgare och är folkbokförd i kommunen, regionen

eller

- medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge och är folkbokförd i kommunen och regionen, eller

- medborgare i något annat land än de som räknats upp ovan, eller statslös, och har varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen, samt är folkbokförd i kommunen eller regionen.

Källa: Valmyndigheten

Foto: Valmyndigheten 

Text: redaktionen

Fartyget har identifierats av Norges kustbevakning, som övervakar situationen, och uppges ha rört sig längs den norska västkusten under flera dagar.

Det går under namnet “Yantar” och dess närvaro sammanfaller med amerikansk-norska militärövningar som bland annat involverar personal från ett amerikanskt hangarfartyg, rapporterar Newsweek. 

Förföljde i 18 timmar

USA:s hangarfartyg anlände till Oslofjorden förra veckan.

Yantar uppges ha dröjt sig kvar i området sedan slutet av förra månaden. Enligt norsk media har fartyget setts nära kritisk havsbotteninfrastruktur som olje- och gasledningar samt kablar för internet och telekommunikation.

Tidigare i höstas förföljde Yantar det norska forskningsfartyget Kronprins under 18 timmar.

En mycket obehaglig situation för besättningen ombord.

– Jag har inte upplevt liknande situationer till sjöss tidigare, säger kaptenen Hallgeir Magne Johansen till NRK.

"Skrämmande och farligt nära"

Rapporterna från incidenten beskriver den nästan dygnslånga förföljelsen som “skrämmande”, “provocerande” och “onödig”.

Vid ett tillfälle var det ryska fartyget “farligt nära”.

– Två av deras personer, klädda i svart, kommer ut på bron vid Yantar med utrustning, filmar och fotograferar vår aktivitet, står det i en rapport som den norska kanalen bekräftar.

Det ryska agerande beskrivs som trakasserande.

– Det finns inga naturliga förklaringar till varför de ska följa efter, stanna där vi stannar eller vara så nära oss på öppet hav. Då kan jag inte hitta någon annan förklaring än att det är ett försöka att provocera oss eller kustbevakningen, säger Hallgeir Magne Johansen.

Utanför Bergen igår

Så sent som igår torsdag ska det ryska fartyget ha befunnit strax väster om Bergen i Norska havet. 

Enligt Steffan Watkins, forskningskonsult och specialist på att spåra fartyg och flygplan, letar Yantar sannolikt efter undervattenskablar som tillhör Nato och dess allierade och som inte finns tillgängliga i offentliga register.

– Riktigt hemliga kablar för sensorer eller högklassificerad informationsöverföring skulle behöva mer konkret ansträngning för att hitta, det är där jag tror Yantar kommer in, säger han till Newsweek.

– Jag tvivlar inte på att de letar efter saker på havsbotten, men exakt vad det är kan diskuteras.

Foto: Mil.ru

Text: Redaktionen

På nytt är bedragarna igång och försöker lura folk på pengar.

Den här gången är det bluffmejl som uppmärksammas.

Närmare bestämt är det bedragare som utger sig för att vara leveransjätten DHL.

Det rapporterar Råd & Rön.

Så lyder mejlet

Enligt Råd & Rön lyder bluffmejlet som följer:

– Vi hoppas att detta meddelande når dig väl. Vi beklagar att vi inte kunde slutföra leveransen av ditt paket. För att lösa detta problem och säkerställa en framgångsrik leverans, vänligen kontakta oss på [email protected] så snart som möjligt.

– Vårt team finns här för att hjälpa dig och se till att du får ditt paket så snart som möjligt. Tack för din förståelse och samarbete.

Radera direkt

Det rör sig alltså om ett bluffmejl och det bör raderas direkt.

Bedragarna låtsas vara från DHL och i vanlig ordning är det svårt att skilja på vad som är riktigt och vad som är bedrägeri.

Ovanstående mejl är hur som helst ett försök till nätfiske och ingenting man ska lyssna till.

Det är nätfiske

Nätfiske har blivit ett allt större problem i Sverige.

Polisen förklarar.

– Nätfiske som även kallas phishing är när bedragare på olika sätt "fiskar" efter dina uppgifter. 

– Var misstänksam om du exempelvis får mejl med uppmaning om att klicka på en länk och fylla i dina bankuppgifter. Följ aldrig sådana uppmaningar.

Gör detta

Den som blir utsatt för nätfiske har ett antal saker att sätta igång med direkt.

- Vidarebefordra meddelandet till 7726. Siffrorna motsvarar ordet SPAM på knappsatsen i telefonen och är globalt etablerat för att rapportera bluff-sms.

- Om du misstänker att du blivit utsatt för nätfiske ska du göra en polisanmälan och kontakta din bank.

Bedragare blir allt smartare och använder många olika typer av metoder för att försöka lura folk på pengar.

Ofta används kända varumärken - vilket är varför man bör vara uppmärksam på märkliga och suspekta meddelanden som kommer från sådana avsändare som låtsas vara aktörer som Ikea, DHL eller polisen.

Foto: J. Morgan

Text: Redaktionen