Leif GW Persson ryter ifrån mot regeringen och SD

2022 12 20

Kriminologiprofessorn Leif GW Persson imponeras inte av de förslag som regeringen och Sverigedemokraterna idag lade fram för att slå tillbaka mot de kriminella gängen.

På en pressträff i förmiddags presenterade partiledarna bakom Tidöavtalet nya hårda förslag på ett så kallat Trygghetspaket mot organiserad brottslighet.

Där framgick det bland annat att regeringen och SD ger i uppdrag att utreda möjligheten till visitationszoner samt att använda anonyma vittnen.

Det ska vara riktigt besvärligt att vara kriminell i det Sverige vi nu styr, sade Jimmie Åkesson till journalisterna på presskonferensen.

Dansk inspiration

Inspiration har bland annat tagits från Danmark. Redan i valrörelsen påtalade statsminister Ulf Kristersson (M) att han vill se danska straff för svenska brott.

– Det är ingen slump att dansk domstol dömde svenska gängkriminella till livstids fängelse, sade han i Aftonbladets debatt i september.

GW: “Rent skitprat”

Att Danmark kommit längre i bekämpandet av den organiserade kriminaliteten håller kriminologiprofessorn och tv-profilen Leif GW Persson med om.

Ändå sågar professorn regeringens förslag om att inrätta anonyma vittnen och visitaitonszoner. I podcasten “Värvet” kallar han åtgärderna för “i saklig mening rent skitprat”.

Han utvecklar därefter sitt resonemang för Expressen.

– Anonyma vittnet, de säger att det funkat jättebra i Danmark. Nej, det har inte det. De har upptäckt att det går nästan aldrig att använda. De räknar ut tvärt vem som vittnar. Anta sedan att någon dyker upp som bara råkar vara på fel ställe. Han har sett någon maskerad typ som skjutit någon annan. Vad är vittnesvärdet med det? Ingenting. Men kör de in honom ändå kan de tänka att det är han. Då skjuter de honom för säkerhets skull, säger Leif GW Persson till tidningen.

Har missuppfattat

Enligt GW har regeringen och SD missuppfattat varför Danmark varit så framgångsrika som de varit. Det handlar enligt professorn snarare om att den danska polisen genom spaning och underrättelsearbete kunnat skapa en bild av de inblandade gängen och deras miljöer.

– Det är inte hårdare tag. Det är att du har så pass gott grepp om dem att du vet precis vilka som innebär den stora risken i ett visst sammanhang och i ett visst område, så att du kan ingripa mycket tidigare, säger Leif GW Persson i “Värvet”.

Blivit inbjuden på fika

Leif GW Persson har vid flera tillfällen den senaste tiden svingat mot den nya regeringens kriminalpolitik. I slutet av november uttryckte han bland annat att justitieminister Gunnar Strömmer (M) kommer gå till historien som den minister som “inskränkte rättssäkerheten mest i svensk historia”.

Han har även dömt ut förslag om förebyggande tvångsmedel som exempelvis hemlig avlyssning.

Trots sin kritik har Gunnar Strömmer bjudit in GW för en fika hos justitieministern, skriver Expressen. Det framgår inte om han har tackat ja.

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen