Landskap surnar till på Ebba Busch – ställer krav

2022 11 25

Från Skåne höjs besvikna moderatröster angående regeringens elprisstöd.

Regionstyrelsen i Skåne gillar inte det elprisstöd som regeringen presenterade i slutet av oktober, rapporterar Dagens Nyheter.

Flera politiker i landskapet har skickat ett argt brev till närings- och energiminister Ebba Busch (KD) där man uttrycker sin besvikelse och kräver ett möte  – men ministern har hittills nobbat de skånska kraven.

– Det här är en jätteviktig fråga för så många i Sverige och att då inte möjliggöra någon form av tidsfönster så att säga... Hon borde tycka det är så pass viktigt att hon tar sig den tiden helt enkelt, säger Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande i Skåne, till DN.

Undertecknat av skånska toppnamn

Utöver Carl Johan Sonesson är brevet undertecknat av två andra toppmoderater i länet – regionala utvecklingsnämndens ordförande Anna Jähnke (M) och Skånes kommuners ordförande Patric Åberg (M).

Besvikelsen bland de skånska politikern ligger främst i att elprisstödet är retroaktivt och inte gäller för vintern som kommer.

– Det är ju den kommande vintern folk är oroliga att det kan bli priser som kanske handlar om tre, fyra, fem, sex kronor per kilowattimme. Hon (Ebba Busch, red. anm) säger att hon inte har tid i närtid, men det är ju i närtid vintern är, säger Sonesson.

Nobbar besök

Ebba Busch har inte velat kommentera kraven från Skåne, och hennes presschef hänvisar till en intervju med Sveriges Radio som gjordes tidigare i veckan.

– Jag kommer gärna till Skåne, men inte i närtid för att diskutera förutsättningarna för Skåne för dem känner vi väl till. Nu behöver vi inte ha fler politiker som kommer på studiebesök, tittar och beklagar sig, nu behöver vi ha politiker som levererar åtgärder som ändrar situationen, säger KD-ledaren till P4 Malmöhus.

Elstödet dröjer

Skåne tillhör elområde 4, som tillsammans med elområde 3 ska få ta del av det elstöd som uppgår till drygt 55 miljarder kronor. 

Men hushållen ser ut att få vänta till nästa år innan stödet kan betalas ut. Det beskedet gav Svenska kraftnät i tisdags.

– Uppdraget är nu att förbereda utbetalningen, sätta processerna och se hur de olika datamängderna ska gå mellan olika aktörer för att det ska bli driftsäkert och effektivt, säger Malin Stridh, chef för avdelningen Elmarknad på Svenska kraftnät, till Expressen.

Förvånar myndigheten

Det har dessutom adderas ett tillägg i modellen, då ett tak för storbrukare införts.

Ett beslut som förvånar Svenska kraftnät. Myndigheten uppger att de redan har förkastat ett liknande förslag från Energimarknadsinspektionen.

Malin Stridh uttryckte redan då att det skulle innebära förseningar, men Energimarkandsinspektionen framhåller att pristaket behövs för att myndigheten ska kunna godkänna Svenska kraftnäts modell.

– Pengarna kommer att användas som ett stöd till hushåll och företag enligt modellen som presenterats. Det vi har gjort är en komplettering. De allra största förbrukarna kommer att få ansöka om man vill få stöd över en viss nivå. Vi menar att det behövs för att kunna godkänna ansökan, sa Elin Broström, enhetschef på Energimarknadsinspektionen, till SR Ekot förra veckan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen