JUST NU: Krisläge på sjukhus i södra Sverige

2022 06 23

Flera sjukhus i Skåne går upp i stabsläge.

Vården i södra Sverige och Skåne i synnerhet befinner sig i ett mycket allvarligt läge. 

Framför allt är nordvästra Skåne särskilt drabbat, rapporterar Dagens Nyheter.

Ohållbar situation

En förvaltningsövergripande krisledningsstab inrättades förra veckan efter att sjukhusen i Helsingborg och Ängelholm slagit larm om en ohållbar situation.

Det handlar om brist både i form av bemanning och vårdplatser, skriver tidningen.

Ovanligt att inrätta krisledningsstab

Normalt inrättas inte en krisledningsstab förutom vid exempelvis omfattande trafikolyckor. Under pandemin befann sig också flera sjukhus i stabsläge under perioder.

– Skälet är att vi är belastade både på vårdplatssituationen och framför allt på akutmottagningen, säger Thomas Wallén, förvaltningschef på Skånes sjukhus nordväst, till DN.

Hundratals obemannade pass

Skräcksiffror avslöjar det svåra läget på sjukhusen i fråga. Före sommaren fanns det ungefär 900 obemannade arbetspass. En siffra som sjunkit till 240 – men inte på grund av de fyllts med personal.

Istället har de tagits bort på grund av att man tar emot färre patienter på akuten.

Akutsjukvård försäkras

Thomas Wallén försäkrar att alla i behov av akutsjukvård också ska få det, men andra patienter kan behöva hänvisas till primärvården. Vårdcentralen ska kunna få ett fax från akuten och höra av sig till patienten dagen efter.

– Då innebär det ju att belastningen på en akutmottagning minskar radikalt, framför allt nätter och tidig förmiddag, då minskar ju personalbehovet, säger Thomas Wallén.

Hårt pressade läkare

Trots insatsen är både sjuksköterskor och läkare hårt pressade, menar Johan Gustafsson, huvudskyddsombud för Läkarförbundet på Helsingborgs Lasarett.  

På grund av vårdplatsbristen blir det stockning på akuten eftersom det inte finns någonstans att skicka patienterna vidare.

– Det har blivit ett stort arbetsmiljöproblem detta för våra medlemmar, folk överväger att sluta och det finns folk som slutar på grund av detta, säger Johan Gustafsson till DN.

Brister även i Uppsala

Det är dock inte bara i Skåne som sjukhus upplever stora brister. Även på Akademiska sjukhuset i Uppsala har man slagit larm

Där är bristerna så många och köerna så långa att patienter har dött i ensamhet, menar Inspektionen för vård och omsorg som riktar kritik mot Region Uppsala.

Andra gången

– Väntetiderna på akuten är så långa att det har lett till att patienter har försämrats i sina tillstånd, inte minst i infektionssjukdom, men vi har också exempel på dödsfall, säger Peder Carlsson, chef för avdelning Mitt på Ivo, till SR Ekot.

Det är andra gången som Ivo riktar omfattande kritik mot Region Uppsala. De anser att patienternas mest basala behov inte tillgodoses på Akademiska sjukhuset, uppger SR.

Foto: R. Catabay

Text: Redaktionen


Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen