JUST NU: Krisläge på sjukhus i södra Sverige

2022 06 23

Flera sjukhus i Skåne går upp i stabsläge.

Vården i södra Sverige och Skåne i synnerhet befinner sig i ett mycket allvarligt läge.

Framför allt är nordvästra Skåne särskilt drabbat, rapporterar Dagens Nyheter.

Ohållbar situation

En förvaltningsövergripande krisledningsstab inrättades förra veckan efter att sjukhusen i Helsingborg och Ängelholm slagit larm om en ohållbar situation.

Det handlar om brist både i form av bemanning och vårdplatser, skriver tidningen.

Ovanligt att inrätta krisledningsstab

Normalt inrättas inte en krisledningsstab förutom vid exempelvis omfattande trafikolyckor. Under pandemin befann sig också flera sjukhus i stabsläge under perioder.

– Skälet är att vi är belastade både på vårdplatssituationen och framför allt på akutmottagningen, säger Thomas Wallén, förvaltningschef på Skånes sjukhus nordväst, till DN.

Hundratals obemannade pass

Skräcksiffror avslöjar det svåra läget på sjukhusen i fråga. Före sommaren fanns det ungefär 900 obemannade arbetspass. En siffra som sjunkit till 240 – men inte på grund av de fyllts med personal.

Istället har de tagits bort på grund av att man tar emot färre patienter på akuten.

Akutsjukvård försäkras

Thomas Wallén försäkrar att alla i behov av akutsjukvård också ska få det, men andra patienter kan behöva hänvisas till primärvården. Vårdcentralen ska kunna få ett fax från akuten och höra av sig till patienten dagen efter.

– Då innebär det ju att belastningen på en akutmottagning minskar radikalt, framför allt nätter och tidig förmiddag, då minskar ju personalbehovet, säger Thomas Wallén.

Hårt pressade läkare

Trots insatsen är både sjuksköterskor och läkare hårt pressade, menar Johan Gustafsson, huvudskyddsombud för Läkarförbundet på Helsingborgs Lasarett.

På grund av vårdplatsbristen blir det stockning på akuten eftersom det inte finns någonstans att skicka patienterna vidare.

– Det har blivit ett stort arbetsmiljöproblem detta för våra medlemmar, folk överväger att sluta och det finns folk som slutar på grund av detta, säger Johan Gustafsson till DN.

Brister även i Uppsala

Det är dock inte bara i Skåne som sjukhus upplever stora brister. Även på Akademiska sjukhuset i Uppsala har man slagit larm.

Där är bristerna så många och köerna så långa att patienter har dött i ensamhet, menar Inspektionen för vård och omsorg som riktar kritik mot Region Uppsala.

Andra gången

– Väntetiderna på akuten är så långa att det har lett till att patienter har försämrats i sina tillstånd, inte minst i infektionssjukdom, men vi har också exempel på dödsfall, säger Peder Carlsson, chef för avdelning Mitt på Ivo, till SR Ekot.

Det är andra gången som Ivo riktar omfattande kritik mot Region Uppsala. De anser att patienternas mest basala behov inte tillgodoses på Akademiska sjukhuset, uppger SR.

Foto: R. Catabay

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen