JUST NU: Krisläge på sjukhus i södra Sverige

2022 06 23

Flera sjukhus i Skåne går upp i stabsläge.

Vården i södra Sverige och Skåne i synnerhet befinner sig i ett mycket allvarligt läge.

Framför allt är nordvästra Skåne särskilt drabbat, rapporterar Dagens Nyheter.

Ohållbar situation

En förvaltningsövergripande krisledningsstab inrättades förra veckan efter att sjukhusen i Helsingborg och Ängelholm slagit larm om en ohållbar situation.

Det handlar om brist både i form av bemanning och vårdplatser, skriver tidningen.

Ovanligt att inrätta krisledningsstab

Normalt inrättas inte en krisledningsstab förutom vid exempelvis omfattande trafikolyckor. Under pandemin befann sig också flera sjukhus i stabsläge under perioder.

– Skälet är att vi är belastade både på vårdplatssituationen och framför allt på akutmottagningen, säger Thomas Wallén, förvaltningschef på Skånes sjukhus nordväst, till DN.

Hundratals obemannade pass

Skräcksiffror avslöjar det svåra läget på sjukhusen i fråga. Före sommaren fanns det ungefär 900 obemannade arbetspass. En siffra som sjunkit till 240 – men inte på grund av de fyllts med personal.

Istället har de tagits bort på grund av att man tar emot färre patienter på akuten.

Akutsjukvård försäkras

Thomas Wallén försäkrar att alla i behov av akutsjukvård också ska få det, men andra patienter kan behöva hänvisas till primärvården. Vårdcentralen ska kunna få ett fax från akuten och höra av sig till patienten dagen efter.

– Då innebär det ju att belastningen på en akutmottagning minskar radikalt, framför allt nätter och tidig förmiddag, då minskar ju personalbehovet, säger Thomas Wallén.

Hårt pressade läkare

Trots insatsen är både sjuksköterskor och läkare hårt pressade, menar Johan Gustafsson, huvudskyddsombud för Läkarförbundet på Helsingborgs Lasarett.

På grund av vårdplatsbristen blir det stockning på akuten eftersom det inte finns någonstans att skicka patienterna vidare.

– Det har blivit ett stort arbetsmiljöproblem detta för våra medlemmar, folk överväger att sluta och det finns folk som slutar på grund av detta, säger Johan Gustafsson till DN.

Brister även i Uppsala

Det är dock inte bara i Skåne som sjukhus upplever stora brister. Även på Akademiska sjukhuset i Uppsala har man slagit larm.

Där är bristerna så många och köerna så långa att patienter har dött i ensamhet, menar Inspektionen för vård och omsorg som riktar kritik mot Region Uppsala.

Andra gången

– Väntetiderna på akuten är så långa att det har lett till att patienter har försämrats i sina tillstånd, inte minst i infektionssjukdom, men vi har också exempel på dödsfall, säger Peder Carlsson, chef för avdelning Mitt på Ivo, till SR Ekot.

Det är andra gången som Ivo riktar omfattande kritik mot Region Uppsala. De anser att patienternas mest basala behov inte tillgodoses på Akademiska sjukhuset, uppger SR.

Foto: R. Catabay

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen