JUST NU: Krisläge på sjukhus i södra Sverige

2022 06 23

Flera sjukhus i Skåne går upp i stabsläge.

Vården i södra Sverige och Skåne i synnerhet befinner sig i ett mycket allvarligt läge.

Framför allt är nordvästra Skåne särskilt drabbat, rapporterar Dagens Nyheter.

Ohållbar situation

En förvaltningsövergripande krisledningsstab inrättades förra veckan efter att sjukhusen i Helsingborg och Ängelholm slagit larm om en ohållbar situation.

Det handlar om brist både i form av bemanning och vårdplatser, skriver tidningen.

Ovanligt att inrätta krisledningsstab

Normalt inrättas inte en krisledningsstab förutom vid exempelvis omfattande trafikolyckor. Under pandemin befann sig också flera sjukhus i stabsläge under perioder.

– Skälet är att vi är belastade både på vårdplatssituationen och framför allt på akutmottagningen, säger Thomas Wallén, förvaltningschef på Skånes sjukhus nordväst, till DN.

Hundratals obemannade pass

Skräcksiffror avslöjar det svåra läget på sjukhusen i fråga. Före sommaren fanns det ungefär 900 obemannade arbetspass. En siffra som sjunkit till 240 – men inte på grund av de fyllts med personal.

Istället har de tagits bort på grund av att man tar emot färre patienter på akuten.

Akutsjukvård försäkras

Thomas Wallén försäkrar att alla i behov av akutsjukvård också ska få det, men andra patienter kan behöva hänvisas till primärvården. Vårdcentralen ska kunna få ett fax från akuten och höra av sig till patienten dagen efter.

– Då innebär det ju att belastningen på en akutmottagning minskar radikalt, framför allt nätter och tidig förmiddag, då minskar ju personalbehovet, säger Thomas Wallén.

Hårt pressade läkare

Trots insatsen är både sjuksköterskor och läkare hårt pressade, menar Johan Gustafsson, huvudskyddsombud för Läkarförbundet på Helsingborgs Lasarett.

På grund av vårdplatsbristen blir det stockning på akuten eftersom det inte finns någonstans att skicka patienterna vidare.

– Det har blivit ett stort arbetsmiljöproblem detta för våra medlemmar, folk överväger att sluta och det finns folk som slutar på grund av detta, säger Johan Gustafsson till DN.

Brister även i Uppsala

Det är dock inte bara i Skåne som sjukhus upplever stora brister. Även på Akademiska sjukhuset i Uppsala har man slagit larm.

Där är bristerna så många och köerna så långa att patienter har dött i ensamhet, menar Inspektionen för vård och omsorg som riktar kritik mot Region Uppsala.

Andra gången

– Väntetiderna på akuten är så långa att det har lett till att patienter har försämrats i sina tillstånd, inte minst i infektionssjukdom, men vi har också exempel på dödsfall, säger Peder Carlsson, chef för avdelning Mitt på Ivo, till SR Ekot.

Det är andra gången som Ivo riktar omfattande kritik mot Region Uppsala. De anser att patienternas mest basala behov inte tillgodoses på Akademiska sjukhuset, uppger SR.

Foto: R. Catabay

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen