Krisbesked för svensk vindkraft

2024 02 09

I Sverige finns omkring 5 000 vindkraft, fördelade från norr till söder.

Men bolagen bakom energikällan går med brakförluster.

Totalt handlar det om 4,3 miljarder kronor i förluster inom branschen enbart under 2022, rapporterar Dagens Nyheter som kallar smällen för en “ekonomisk härdsmälta”.

– Lönsamheten är i princip obefintlig. Frågan har aktualiserats av situationen i Markbygden, men det handlar om stora förluster även om man tittar på branschen som helhet, säger Christian Sandström, verksam som biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, till tidningen.

13,4 miljarder i förlust sedan 2017

Professorn hänvisar till vindkraftparken Markbygden utanför Piteå.

15 år efter invigningen dras parkens största bolag, Markbygden Ett, med miljardskulder. Det saknas också besked om kompensation till rennäringen, som tvingats göra avkall på område för renarna för att vindkraftverken prioriterats.

Renskötare har knappt råd med foder till djuren längre.

Det är också i norra Sverige där problemen är som absolut störst.

Blekinge, Halland, Skåne och Jönköping sticker ut som län där vindkraftsbolagen går plus, men sett till hela landet handlar det om röda siffror på 13,4 miljarder kronor sedan 2017.

"Har inte bättre marginal"

Enligt experter ska lönsamheten förväntas först i ett senare skede – eftersom kostnaden för uppbyggnaden är så pass stor.

Men det ifrågasätts av Christian Sandström.

– Bolagen som grundades för 13 år sedan har inte haft bättre vinstmarginal under de senaste åren än vad relativt nybildade bolag har, säger professorn.

Återkommande fråga

Frågan om vindkraft har varit återkommande i politiken det senaste året.

För ett år sedan gick SD:s ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt ut med att han inte vill se någon vindkraft i Sverige överhuvudtaget. Det motsades av både närings- och energiminister Ebba Busch (KD) och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) efteråt, som deklarerade stora satsningar på utbyggnad av vindkraftverk.

– Det är väldigt skönt att Ebba Busch och jag är överens, sade klimatministern till Dagens industri vid tillfället.

Regeringen: nödvändigt för klimatmålen

Så sent som för en vecka sedan gav regeringen också grönt ljus för ny havsbaserad vindkraft, den här gången utanför Blekinge.

– Regeringen är positiv till att det kommer så många ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft i Sverige. Vi kommer att behöva fördubbla vår elproduktion fram till år 2045 för att klara klimatomställningen och nå hela vägen till nettonollutsläpp, sade Romina Pourmokhtari då.

LÄS MER: SD-toppen vill avskaffa vindkraft – "folk får psykiska problem"

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen