Krisbesked för svensk vindkraft

2024 02 09

Vindkraftsbolag i nästan hela landet har drabbats av stora problem.

I Sverige finns omkring 5 000 vindkraft, fördelade från norr till söder.

Men bolagen bakom energikällan går med brakförluster.

Totalt handlar det om 4,3 miljarder kronor i förluster inom branschen enbart under 2022, rapporterar Dagens Nyheter som kallar smällen för en “ekonomisk härdsmälta”.

– Lönsamheten är i princip obefintlig. Frågan har aktualiserats av situationen i Markbygden, men det handlar om stora förluster även om man tittar på branschen som helhet, säger Christian Sandström, verksam som biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, till tidningen.

13,4 miljarder i förlust sedan 2017

Professorn hänvisar till vindkraftparken Markbygden utanför Piteå.

15 år efter invigningen dras parkens största bolag, Markbygden Ett, med miljardskulder. Det saknas också besked om kompensation till rennäringen, som tvingats göra avkall på område för renarna för att vindkraftverken prioriterats.

Renskötare har knappt råd med foder till djuren längre.

Det är också i norra Sverige där problemen är som absolut störst.

Blekinge, Halland, Skåne och Jönköping sticker ut som län där vindkraftsbolagen går plus, men sett till hela landet handlar det om röda siffror på 13,4 miljarder kronor sedan 2017.

"Har inte bättre marginal"

Enligt experter ska lönsamheten förväntas först i ett senare skede – eftersom kostnaden för uppbyggnaden är så pass stor.

Men det ifrågasätts av Christian Sandström.

– Bolagen som grundades för 13 år sedan har inte haft bättre vinstmarginal under de senaste åren än vad relativt nybildade bolag har, säger professorn.

Återkommande fråga

Frågan om vindkraft har varit återkommande i politiken det senaste året.

För ett år sedan gick SD:s ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt ut med att han inte vill se någon vindkraft i Sverige överhuvudtaget. Det motsades av både närings- och energiminister Ebba Busch (KD) och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) efteråt, som deklarerade stora satsningar på utbyggnad av vindkraftverk.

– Det är väldigt skönt att Ebba Busch och jag är överens, sade klimatministern till Dagens industri vid tillfället.

Regeringen: nödvändigt för klimatmålen

Så sent som för en vecka sedan gav regeringen också grönt ljus för ny havsbaserad vindkraft, den här gången utanför Blekinge.

– Regeringen är positiv till att det kommer så många ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft i Sverige. Vi kommer att behöva fördubbla vår elproduktion fram till år 2045 för att klara klimatomställningen och nå hela vägen till nettonollutsläpp, sade Romina Pourmokhtari då.

LÄS MER: SD-toppen vill avskaffa vindkraft – "folk får psykiska problem"

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen