Krisbesked för svensk vindkraft

2024 02 09

I Sverige finns omkring 5 000 vindkraft, fördelade från norr till söder.

Men bolagen bakom energikällan går med brakförluster.

Totalt handlar det om 4,3 miljarder kronor i förluster inom branschen enbart under 2022, rapporterar Dagens Nyheter som kallar smällen för en “ekonomisk härdsmälta”.

– Lönsamheten är i princip obefintlig. Frågan har aktualiserats av situationen i Markbygden, men det handlar om stora förluster även om man tittar på branschen som helhet, säger Christian Sandström, verksam som biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, till tidningen.

13,4 miljarder i förlust sedan 2017

Professorn hänvisar till vindkraftparken Markbygden utanför Piteå.

15 år efter invigningen dras parkens största bolag, Markbygden Ett, med miljardskulder. Det saknas också besked om kompensation till rennäringen, som tvingats göra avkall på område för renarna för att vindkraftverken prioriterats.

Renskötare har knappt råd med foder till djuren längre.

Det är också i norra Sverige där problemen är som absolut störst.

Blekinge, Halland, Skåne och Jönköping sticker ut som län där vindkraftsbolagen går plus, men sett till hela landet handlar det om röda siffror på 13,4 miljarder kronor sedan 2017.

"Har inte bättre marginal"

Enligt experter ska lönsamheten förväntas först i ett senare skede – eftersom kostnaden för uppbyggnaden är så pass stor.

Men det ifrågasätts av Christian Sandström.

– Bolagen som grundades för 13 år sedan har inte haft bättre vinstmarginal under de senaste åren än vad relativt nybildade bolag har, säger professorn.

Återkommande fråga

Frågan om vindkraft har varit återkommande i politiken det senaste året.

För ett år sedan gick SD:s ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt ut med att han inte vill se någon vindkraft i Sverige överhuvudtaget. Det motsades av både närings- och energiminister Ebba Busch (KD) och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) efteråt, som deklarerade stora satsningar på utbyggnad av vindkraftverk.

– Det är väldigt skönt att Ebba Busch och jag är överens, sade klimatministern till Dagens industri vid tillfället.

Regeringen: nödvändigt för klimatmålen

Så sent som för en vecka sedan gav regeringen också grönt ljus för ny havsbaserad vindkraft, den här gången utanför Blekinge.

– Regeringen är positiv till att det kommer så många ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft i Sverige. Vi kommer att behöva fördubbla vår elproduktion fram till år 2045 för att klara klimatomställningen och nå hela vägen till nettonollutsläpp, sade Romina Pourmokhtari då.

LÄS MER: SD-toppen vill avskaffa vindkraft – "folk får psykiska problem"

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen