Krisbesked för svensk vindkraft

2024 02 09

Vindkraftsbolag i nästan hela landet har drabbats av stora problem.

I Sverige finns omkring 5 000 vindkraft, fördelade från norr till söder.

Men bolagen bakom energikällan går med brakförluster.

Totalt handlar det om 4,3 miljarder kronor i förluster inom branschen enbart under 2022, rapporterar Dagens Nyheter som kallar smällen för en “ekonomisk härdsmälta”.

– Lönsamheten är i princip obefintlig. Frågan har aktualiserats av situationen i Markbygden, men det handlar om stora förluster även om man tittar på branschen som helhet, säger Christian Sandström, verksam som biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, till tidningen.

13,4 miljarder i förlust sedan 2017

Professorn hänvisar till vindkraftparken Markbygden utanför Piteå.

15 år efter invigningen dras parkens största bolag, Markbygden Ett, med miljardskulder. Det saknas också besked om kompensation till rennäringen, som tvingats göra avkall på område för renarna för att vindkraftverken prioriterats.

Renskötare har knappt råd med foder till djuren längre.

Det är också i norra Sverige där problemen är som absolut störst.

Blekinge, Halland, Skåne och Jönköping sticker ut som län där vindkraftsbolagen går plus, men sett till hela landet handlar det om röda siffror på 13,4 miljarder kronor sedan 2017.

"Har inte bättre marginal"

Enligt experter ska lönsamheten förväntas först i ett senare skede – eftersom kostnaden för uppbyggnaden är så pass stor.

Men det ifrågasätts av Christian Sandström.

– Bolagen som grundades för 13 år sedan har inte haft bättre vinstmarginal under de senaste åren än vad relativt nybildade bolag har, säger professorn.

Återkommande fråga

Frågan om vindkraft har varit återkommande i politiken det senaste året.

För ett år sedan gick SD:s ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt ut med att han inte vill se någon vindkraft i Sverige överhuvudtaget. Det motsades av både närings- och energiminister Ebba Busch (KD) och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) efteråt, som deklarerade stora satsningar på utbyggnad av vindkraftverk.

– Det är väldigt skönt att Ebba Busch och jag är överens, sade klimatministern till Dagens industri vid tillfället.

Regeringen: nödvändigt för klimatmålen

Så sent som för en vecka sedan gav regeringen också grönt ljus för ny havsbaserad vindkraft, den här gången utanför Blekinge.

– Regeringen är positiv till att det kommer så många ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft i Sverige. Vi kommer att behöva fördubbla vår elproduktion fram till år 2045 för att klara klimatomställningen och nå hela vägen till nettonollutsläpp, sade Romina Pourmokhtari då.

LÄS MER: SD-toppen vill avskaffa vindkraft – "folk får psykiska problem"

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen