JUST NU: Krigsländernas ekonomier i fritt fall

2022 03 31

Vladimir Putins anfallskrig mot Ukraina har inte bara fått katastrofala humanitära konsekvenser som massflykt från landet, sönderbombade städer och tusentals avslutade människoliv.

Även ekonomiskt förutspås nu förödande prognoser för de båda länderna, uppger nyhetsbyrån AFP.

BNP:n krymper dramatiskt

Prognosen kommer från den Londonbaserade Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, EBRD. 

Den mellanstatliga utvecklingsbanken befarar att Ukrainas BNP kommer att minska med 20 procent. För Rysslands del ligger siffran på tio procent.

Kan förvärras ytterligare
EBRD kallar de ekonomiska konsekvenserna av kriget för “den största utbudschocken på 50 år”. Raset i ländernas finansiella situationer kan dock bli ännu värre om kriget inte når en fredlig lösning inom kort.

– [De senaste prognoserna] förutsätter att en vapenvila förmedlas inom ett par månader, följt strax efter starten på en omfattande återuppbyggnadssatsning i Ukraina, meddelar EBRD enligt den amerikanska tidningen Barron’s.

Nolltillväxt för Putin

Om ovanstående scenario slår in kan dock Ukrainas ekonomi komma på fötter relativt snart. Enligt EBRD skulle Ukrainas BNP kunna återhämta sig med 23 procent redan nästa år.

För Ryssland, som drabbats av historiska sanktioner från omvärlden, är prognosen nolltillväxt för Putins del.

Raserade lovande prognos

Siffrorna står i enorm kontrast till vad som förväntades i länderna innan kriget bröt ut. 

Ukrainas BNP bedömdes före 24 februari istället växa med 3,5 procent i år. Även den ryska ekonomin skulle expandera med tre procent.

Ryssland isolerade

Omvärlden sanktioner har isolerat Ryssland och dess ekonomi. Landet har flera gånger till och med rapporterats vara nära konkurs.

Samtidigt har BBC också rapporterat om att den ryska regimen betalar syriska legosoldater med en lön 61 000 kronor vardera för att slåss för Putin.

Hjälper före detta sovjetstater

EBRD grundades 1991. Syftet var att hjälpa gamla sovjetländer att närma sig och implementera frihandel och marknadsekonomi.

Sedan dess har utvecklingsbanken expanderat och bistår även länder i Mellanöstern och Nordafrika.

Foto: M. Marco

Text: Redaktionen

Kontroversiellt besked från Turkiet – Natoland rasande

2025 06 18

Det framgår av en ny karta som Turkiet skickade till Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, tidigare i veckan.

I den nya kartan har Egeiska havet, den del av Medelhavet som ligger mellan Turkiet och Grekland, delats upp i två delar. Enligt Turkiet faller halva havet inom deras marina inflytande.

Dessutom gör Turkiet anspråk på havsområden där ett flertal grekiska öar ingår.

Grekland rasar: "Kommer agera"

Beskedet har fått Natomedlemmen och grannlandet Grekland att gå i taket, rapporterar Politico.

– Ankaras karta är inte baserad på någon bestämmelse i internationell rätt och har ingen rättslig verkan, säger den grekiska biträdande utrikesministern Tasos Chatzivasileiou enligt tidningen.

– Den återspeglar de långvariga turkiska ståndpunkterna men har ingen rättslig kraft. Grekland kommer att agera [för att svara] på alla nivåer.

Territoriell konflikt kan eskalera

Den nya kartan kommer efter att Grekland veckan dessförinnan meddelat att landet planerar att skapa “marina parker” i vatten som Turkiet anser sig ha rätt till.

Nu riskerar en territoriell konflikt mellan de två länderna att eskalera, skriver Politico.

– Även om den fysiska planen inte definierar landets exklusiva ekonomiska zon, återspeglar kartan som utarbetats av Ankaras universitet flera av Turkiets långvariga territoriella anspråk, av vilka många strider mot grannlandet Greklands, förklarar den amerikanska tidningen.

"Han är död för mig"

Det var förra veckan som Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis gav besked om de marina parkerna. Syftet är att avsätta områden för ekologisk hållbarhet.

Nyheten väckte starka reaktioner i Turkiet som ifrågasätter suveräniteten över en del av det berörda havsområdet.

Relationen mellan Grekland och Turkiet har varit ansträngda under flera decennier. Frågan om gränsdragningen i Egeiska havet är en av anledningarna till sprickan mellan de två Natomedlemmarna.

För tre år sedan uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att den grekiska premiärministern “är död för mig” och att inga bilaterala samtal förs med Grekland.

De två ledarna har dock träffats flera gånger sedan dess, bland annat under ett FN-möte i New York i höstas, vilket tolkats som ett tecken på en något mer upptinad relation.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen