Krav på att byta namn på gata på grund av rasism

2021 11 14

– Jag tycker inte att vi ska hedra människor som har den här bakgrunden med gatunamn i våra städer.

Det säger Kerstin Andersson, som driver frågan om att byta namn på Olof Bergqvistgatan i Gällivare, till SVT.

Kyrkoherden rasistisk

Kerstin Andersson arbetar med samiska rättigheter och samiska frågor och hon står bakom ett medborgarförslag i frågan om att byta namn på gatan.

– Olof Bergqvist var kyrkoherde i Gällivare och sen biskop i Luleå stift och han var en varm anhängare av rasbiologiskt tankegods, säger Kerstin Andersson till SVT.

Vill inte hedra folk med sådan bakgrund

– Jag tycker inte att vi ska hedra människor som har den här bakgrunden med gatunamn i våra städer, säger hon.

Under sin tid som biskop agerade Olof Bergqvist för att motverka så kallad rasblandning rapporterar SVT. Bland annat framkom detta i biskop Bergqvists herdabrev som sändes ut 1904.

Herdabrevet avslöjande

Herdabrev är en traditionell skriftlig hälsning som höga personer inom kyrklig verksamhet, i regel biskopar, kan sända ut till alla präster i stiftet eller till alla hushåll inom det aktuella distriktet. Det är till exempel vanligt att herdabrevet sänds ut av en nytillträdd biskop för att meddela vad biskopen vill fokusera på eller vad den tycker är extra viktigt för bygden.

Ville separera eleverna

I biskop Olof Bergqvists herdabrev från 1904 framförde han bland annat att ”lapparna” som stam skulle dö ut om de fick för mycket undervisning. Den tankeinriktningen låg bakom att Olof Bergqvist var en varm anhängare av nomadskolor för samer rapporterar SVT. Med andra ord agerade han för att ta bort samer och tornedalingar från undervisningen och separera dem från övriga elever i undervisningen.

Samarbetade även med rasbiologer

– Han hade även ett nära samarbete med rasbiologiska institutet, säger Kerstin Andersson till SVT.

I det framförda förslaget föreslås Hermelinsvägen som nytt namn på nuvarande Olof Bergqvistgatan. Gällivare kommun i form av miljö- bygg och räddningsförvaltningen meddelar till SVT Norrbotten att man ännu inte tagit ställning till hur man ska gå vidare med namnbytet.

Riktat till politiken

– Vi har fått in ett medborgarinitiativ från en av medborgarna som är riktat till politiken. Politiken kommer bereda ärendet och säga om vi ska gå vidare med det på tjänstepersonnivå eller om vi ska ge avslag direkt, säger förvaltningschef Henrik Lyngmark till SVT.

Den senare tiden har flera händelser inträffat som skapat upprörda känslor när det gäller hanteringen av samer.

Bland annat drabbades renägaren Evelina Solsten av nära 100 otäcka, hatiska och rasistiska kommentarer när hon ville berätta om sin kärlek till renar.

Foto: Gällivare kommun

[yop_poll id="879"]

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen