Krav på att byta namn på gata på grund av rasism

2021 11 14

– Jag tycker inte att vi ska hedra människor som har den här bakgrunden med gatunamn i våra städer.

Det säger Kerstin Andersson, som driver frågan om att byta namn på Olof Bergqvistgatan i Gällivare, till SVT.

Kyrkoherden rasistisk

Kerstin Andersson arbetar med samiska rättigheter och samiska frågor och hon står bakom ett medborgarförslag i frågan om att byta namn på gatan.

– Olof Bergqvist var kyrkoherde i Gällivare och sen biskop i Luleå stift och han var en varm anhängare av rasbiologiskt tankegods, säger Kerstin Andersson till SVT.

Vill inte hedra folk med sådan bakgrund

– Jag tycker inte att vi ska hedra människor som har den här bakgrunden med gatunamn i våra städer, säger hon.

Under sin tid som biskop agerade Olof Bergqvist för att motverka så kallad rasblandning rapporterar SVT. Bland annat framkom detta i biskop Bergqvists herdabrev som sändes ut 1904.

Herdabrevet avslöjande

Herdabrev är en traditionell skriftlig hälsning som höga personer inom kyrklig verksamhet, i regel biskopar, kan sända ut till alla präster i stiftet eller till alla hushåll inom det aktuella distriktet. Det är till exempel vanligt att herdabrevet sänds ut av en nytillträdd biskop för att meddela vad biskopen vill fokusera på eller vad den tycker är extra viktigt för bygden.

Ville separera eleverna

I biskop Olof Bergqvists herdabrev från 1904 framförde han bland annat att ”lapparna” som stam skulle dö ut om de fick för mycket undervisning. Den tankeinriktningen låg bakom att Olof Bergqvist var en varm anhängare av nomadskolor för samer rapporterar SVT. Med andra ord agerade han för att ta bort samer och tornedalingar från undervisningen och separera dem från övriga elever i undervisningen.

Samarbetade även med rasbiologer

– Han hade även ett nära samarbete med rasbiologiska institutet, säger Kerstin Andersson till SVT.

I det framförda förslaget föreslås Hermelinsvägen som nytt namn på nuvarande Olof Bergqvistgatan. Gällivare kommun i form av miljö- bygg och räddningsförvaltningen meddelar till SVT Norrbotten att man ännu inte tagit ställning till hur man ska gå vidare med namnbytet.

Riktat till politiken

– Vi har fått in ett medborgarinitiativ från en av medborgarna som är riktat till politiken. Politiken kommer bereda ärendet och säga om vi ska gå vidare med det på tjänstepersonnivå eller om vi ska ge avslag direkt, säger förvaltningschef Henrik Lyngmark till SVT.

Den senare tiden har flera händelser inträffat som skapat upprörda känslor när det gäller hanteringen av samer.

Bland annat drabbades renägaren Evelina Solsten av nära 100 otäcka, hatiska och rasistiska kommentarer när hon ville berätta om sin kärlek till renar.

Foto: Gällivare kommun

[yop_poll id="879"]

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen