Kontroversiella sajten stoppas – har 700 000 användare

Lexbase och flera andra svenska webbsidor stoppas efter ett utslag i Högsta Domstolen (HD).

Webbtjänster såsom Lexbase har länge använt sig av en affärsidé som bygger på utlämnande av brottsmålsdomar i syfte att tjäna pengar.

Men nu är det slut med det. Under tisdagen meddelar Högsta Domstolen (HD) att man i praktiken stoppar sidor som Lexbase från att tjäna pengar på det sättet.

– Högsta domstolen gör bedömningen att den ordning som lagstiftaren velat uppnå inte går att förena med EU:s dataskyddsförordning, säger Petter Asp, ett av de justitieråd som deltog i avgörandet.

Så lyder domen

Från och med nu kommer allmänna handlingar från domstolar som innehåller personuppgifter inte längre att tillhandahållas i alla fall om syftet är att sprida dem i databaser som görs tillgängliga för betalande kunder.

Det betyder att sidor som Lexbase, Verifiera och Acta Publica inom snar framtid kommer att bli daterade.

Detta eftersom inga ytterligare domar kommer att lämnas ut.

Den som är intresserad av dylika handlingar kan fortfarande kontakta domstolen direkt och begära ut handlingarna enligt offentlighetsprincipen.

“Politik, mc-gäng och kriminella"

En som inte imponeras av HD:s dom är yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

Han menar att svenska journalisters arbete nu kommer att försvåras rejält.

– Medierna hittar saker som myndigheterna själva missar. Det kan handla om politik, mc-gäng och kriminella som driver företag. Den journalistiken har otroligt högt samhällsvärde, säger han till Omni.

Läs mer: KONKURS Åtta klassiska butiker stänger omedelbart

Har 700 000 användare

En annan som rasar över beslutet är Gunnar Axén. Lexbase har enligt Axén över 700 000 användare – i första hand privatpersoner och småföretagare.

Precis som Nils Funcke menar Axén att yttrandefrihetsgrundlagen och offentlighetsprincipen begränsas.

– Domen innebär en kraftig inskränkning i tryck- och yttrandefriheten. Det är bekymmersamt att man så enkelt urgröper dessa grundlagar, säger han till DN.

“En käpp i hjulet för många”

Dessutom menar Axén att många företag kommer att påverkas negativt av beslutet.

Bland annat eftersom penningstvättslagen – som säger att företag är skyldiga att ha en god kundkännedom – inte längre går att följa lika effektivt.

– Företag och myndigheter kommer få problem med att göra bakgrundskontroller och kriminella får det enklare att äta sig in i företag och offentlig förvaltning. Det kör in en käpp i hjulet för många verksamheter, säger Axén.

Läs vidare: Mängder av falska webbsidor – fyra varumärken pekas ut

Foto:  Sasun Bughdaryan

Text: Redaktionen

2025 02 25


JUST NU: Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

 Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen

 


JUST NU: Storbritannien skickar ut trupper

2025 11 09

Storbritannien skickar trupper till Natoland.

Storbritannien skickar soldater och utrustning till Belgien för att hjälpa landet stärka sitt försvar efter drönarintrång i luftrummet, misstänkta att ha utförts av Ryssland.

Det bekräftar Sir Richard Knighton, ny chef för den brittiska militären, till BBC.

Trupper på plats

Den nya chefen för den brittiska militären, Sir Richard Knighton, berättar att hans belgiska motsvarighet bad om hjälp tidigare i veckan.

– Vi vet ännu inte källan till drönarna, säger Knighton, men medger att det är "sannolikt" att Moskva ligger bakom, säger han till BBC.

Beslutet att bistå Belgien har tagits tillsammans med försvarsminister John Healey, och utrustning och personal är redan på väg.

Belgiens främsta flygplats Zavantem tvingades stänga temporärt tidigare i veckan efter att drönare observerats i närheten, och de syntes även till vid en militärbas.

Allvarliga konsekvenser

– Till en början sågs endast drönare över våra militärbaser som vårt problem. Nu har det blivit ett allvarligt hot som påverkar civil infrastruktur i flera europeiska länder, sa Belgiens försvarsminister Theo Francken tidigare i veckan.

Circa 3 000 passagerare hos Brussels Airlines drabbades av störningarna, och flygbolaget meddelat att de står inför "betydande kostnader" för inställda eller omdirigerade flygningar.

Ryssland största hotet

Sir Richard Knighton framhåller att Ryssland är "det största hotet just nu" mot Europa.

– Den illegala invasionen av Ukraina har visat på den barbariska naturen av Rysslands krigsinsatser, säger han.

Han betonar också att hybridkrigföring, inklusive sabotage och mord på brittisk mark, är något Storbritannien måste stärka sitt försvar mot.

Även Nato-samarbete är avgörande.

– En viktig del av att avskräcka hot är att agera tillsammans med andra länder genom Nato.

Mer stöd väntas

Tyskland har också erbjudit Belgien stöd med antidrönarmått, efter att fler farkoster nyligen orsakat stora flygstörningar i bland annat Sverige, Norge och Danmark.

Kremlin har förnekat inblandning, men spänningarna har ökat efter fler allvarliga intrång i Östeuropa, där ryska stridsflygplan och attackdrönare varit involverade.

Foto: Nato

Text: Redaktionen