KONKURS: Åtta klassiska butiker stänger omedelbart

2025 02 25

Detta sedan företaget bakom de klassiska leksaksbutikerna gått i konkurs samma dag.

Nu kommer 57 anställda att bli av med jobbet.

– Vi hoppas att vi kan hitta en lösning ganska snart. Just nu har vi stängt och försöker greppa läget, säger konkursförvaltaren Oscar Brandin till Norrköpings-Tidningar.

Välkänd logga

Den stora och välkända Lekialoggan pryder de nu igenstängda butikerna.

Företaget som går i konkurs heter Lekhuset i Norrköping AB och är ett fristående bolag som ansvarar för totalt åtta Lekiabutiker i Östergötland och Örebro län.

Kopplingen till den stora Lekia-koncernen med 170 butiker i Sverige är därmed tydlig, men konkursen berör enbart de åtta butikerna som fram till nu stått under Lekhusets styre.

4,7 miljoner i obetald skatt

Det är det Norrköpingsbaserade företaget som själva beslutat att kasta in handduken. Bolaget kan inte längre betala sina skulder som under månaden uppgått till 5,6 miljoner kronor, varav 4,7 miljoner utgör obetald skatt.

Den exakta anledningen till hur det kan ha gått så långt är ännu inte känd för konkursförvaltaren.

Klart är i alla fall att de åtta butikerna, som ligger i Norrköping, Linköping, Motala och Örebro, håller stängt tills vidare.

– Men vi hoppas att någon kan överta, om inte alla, så i alla fall de flesta och öppna upp ganska snart igen. Jag har gott hopp om att det kommer bli så, säger Oscar Brandin.

Dras med krisrubriker

Det är inte första gången som leksaksjätten dras med krisrubriker.

I somras ansökte exempelvis en Lekiabutik i Sisjön utanför Göteborg om konkurs till följd av bristande lönsamhet. 

Några veckor senare meddelade även butiken i Ljusnan att det är slutlekt.

– Vi får ingen lönsamhet. Butiken fick en väldigt bra start där på hösten 2021, men sedan kom kriget i Ukraina och sedan en inflation och räntehöjningar, sade ägaren Thomas Westerdahl till market vid tillfället.

Fyra år tidigare hade Lekbruket AB, företaget bakom Lekia i Varberg, också gått i konkurs.

– Jag trodde inte att det skulle bli så, men utförsäljningen gick för dåligt och blev heller inte klar på den tid som behövdes, sade dåvarande ägare Claes Dahlgren till Hallands Nyheter när det begav sig.

Foto: E. Burgin

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen